Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar och menar att de hanterar direktiv för undervisning i Lpfö18. Vilka spår av förskolans tradition går att se i förskollärarnas förståelse av begreppet undervisning? Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag och sin yrkesroll i förhållande till undervisning? Hur ser förskollärarna på sitt arbete med utvärdering av undervisning? Åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuades om detta. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett läroplansteoriskt perspektiv. Även läroplanskoder och ramfaktorer används i analysen. Studien knyter an till tidigare forskning som bland annat handlar om undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. Analysen visar att undervisning alltid varit en del av förskolans tradition och att omsorg ses som betydelsefullt av förskollärarna. De anser att trygghet är en förutsättning för all undervisning i förskolan. Vidare menar de att förskollärarrollen idag är ett komplext uppdrag som innefattar många delar, bland annat ansvar och ledarskap för undervisning. Slutligen visar analysen att bedömning i förskolan är en komplicerad process. Förskollärarna förväntas följa upp undervisningen, men det finns inga tydliga direktiv för hur detta ska utföras eller vad som ska utvärderas. Fokus i utvärderingar handlar om förskollärarens undervisning. En risk är att den bild av verksamheten som synliggörs i utvärderingarna inte överensstämmer med vad som sker i verkligheten och att det som förskollärarna själva vill fokusera på, trygghet/omsorg, blir osynligt.

Genom beslutet att integrera programmering i matematikämnet från hösten 2018 ställdes matematiklärarna inför utmaningen att undervisa i ett ämnesinnehåll där de hade begränsade eller inga tidigare programmeringskunskaper. Denna studie utforskar lågstadielärares syn på att integrera programmering i matematikundervisningen och analyserar de möjligheter och utmaningar som påverkar deras pedagogiska arbete. Genom tillämpning av fenomenografisk teori och ramfaktorsteorin analyserades sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet av denna analys ledde till framtagandet av beskrivande teman genom en noggrann tematisk analys. Dessa teman identifierades för att svara på forskningsfrågorna och belysa både möjligheter och utmaningar samt vad lärarna anser behövs för att möta dessa. Resultaten visar en positiv inställning bland lärarna mot integreringen av programmering i matematikundervisningen. Denna positiva syn motiveras av övertygelsen om att det främjar utvecklingen av matematiska förmågor (särskilt logiskt tänkande), skapar en lustfylld lärandemiljö och förbereder eleverna för framtiden. Samtidigt identifierades flera utmaningar som påverkar implementeringsprocessen, inklusive varierande kompetenser bland lärarna, brist på tid, material och resurser, bristande stöd och engagemang från ledningen samt otydlighet i riktlinjerna i styrdokumenten. För att möta dessa utmaningar krävs engagemang och stöd från ledningen, men även tydligare riktlinjer för hur man integrerar programmering i matematikundervisningen. Trots att programmering förväntas få ökad betydelse i samhället och därmed har en given plats i skolan, framkommer det att det fortfarande finns frågor som skolmyndigheter, rektorer och lärare behöver överväga noggrant.

Lärare i trä- och metallslöjd är oftast ensamma om att nyttja sina salar. Detta gör att de har större möjligheter att påverka inredningen och utformningen av salarna. Inredningen spelar en stor roll i salens funktion och hur den fungerar som pedagogisk miljö. Denna studies syfte är att studera hur trä- och metallslöjdlärare resonerar kring inredningen av sina salar och även hur de anpassar denna. Tre frågeställningar har ställts, dessa gäller hur lärare resonerar kring en inspirerande sal, en funktionell sal samt ramfaktorer som är främjande och hämmande för deras möjlighet att påverka inredningen. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer utförts med fem lärare som är aktiva inom ämnet. Som ramverk har ramfaktorteorin fungerat som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att ramfaktorer spelar en stor roll i lärarnas möjligheter att påverka inredningen.  Det visar också att åsikterna kring inspiration och funktion skiljer sig åt bland lärarna.

Sammanfattning Skolans miljöer och deras utseende och upplägg kan påverka eleverna både positivt och negativt. Den här studien ska därför ur ett skolpersonalens perspektiv, undersöka förutsättningarna kring, och upplevda konsekvenserna av valet av färger i ett klassrum. Frågeställningarna som ligger till grunden för arbetet berör; hur beskriver studiens deltagare processen att välja färger till skolans klassrum, vilka faktorer avgör, enligt studiens deltagare, vilka beslut som tas när det kommer till val av färg i klassrum, och hur anser studiens deltagare att färger påverkar eleverna? Studien har inspirerats av klassrum som har lagts upp på sociala medier av lärare i Australien och USA, och de konversationer som de har skapat. Bakgrunden till studien grundas i skolverkets läroplan och allmänna råd, samt skollagen och den specialpedagogiska skolmyndigheten. Dessutom är studien rotad i sin didaktiska relevans. Studien är en fallstudie där fyra klassrum i en och samma skola observeras med fokus på hur färg används på bland annat väggar samt möblerna och dekorationerna i rummet. Fem intervjuer utförs med fyra olika lärare, en resurspedagog och rektorn på skolan. För att analysera intervjuerna används tematisk analys, samt ramfaktorteori och färgteori, varav färgteori utgår ifrån två olika teoretiker. Resultaten från studien visar att skolpersonalen, med utgångspunkt i sina erfarenheter och åsikter, planerar och sätter upp sina klassrum med färger och dekorationer. Klassrummen visade sig generellt sett vara vitmålade med inslag av kalla färger, såsom grönt och lila. Skolpersonalen är enade i att färger som grönt har en lugnande effekt på eleverna medan varma färger, som till exempel rött, kan ha mer av en stressande effekt. Resultatet visar även att skolpersonalen har önskningar om att göra förändringar i klassrummen, men på grund av olika faktorer som tid, ork och budget är det inte alltid möjligt.

Sammanfattning Studien fokuserar på vilka konsekvenser ramfaktorer får för undervisningens genomförande, samt en läroplansanlys mellan LGR 22 och LGR 62, studien genomförs med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från definierade teorier om nyliberalism, ramfaktorer och läroplansanalys. Syftet med studien är att undersöka ramfaktorers påverkan på undervisning i Slöjd och hur utvecklingen sett ut från 1962 tills idag i, med forskningsfrågorna: ·         Påverkar ekonomiska ramfaktorer kvaliteten i slöjdundervisningen, och i så fall hur? ·         Blir slöjdundervisningen olikvärdig givet skillnader i ekonomiska förutsättningar, och i så fall på vilket sätt? Resultatet visar att lärarnas ramfaktorer i regel försämrats över tid. Dessutom visas att undervisningen blir olikvärdig som en konsekvens av stora skillnader i ramfaktorer, mellan skolor. Studien visar vidare att ramfaktorer inte främjar elevernas kreativitet, då undervisningen måste strömlinjeformas för att kosta mindre. Lärare drar ut på moment i syfte att låta tiden gå då elever blir klara och det inte finns ekonomiskt utrymme att ge eleven i fråga fler utmaningar. Tecken på att elevernas förkunskaper blir en begränsande faktor för undervisningen. Dessutom visar studien att andra än slöjdlärare beslutar om slöjdsalars utformning, inköp och inventarier i nutid. Slutligen visar studien att skillnaden mellan LGR 62 och LGR 22 är betydande då LGR 62 reglerar lärarens resurser/ramfaktorer för att bedriva undervisning, jämfört med LGR 22 som inte reglerar mer än med oprecisa formuleringar i kommentarmaterialet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i F-3 individualiserar matematikundervisningen och vilka förutsättningar som behövs för att individualisera. Studien utgår från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att lärare anser att individualisering är viktigt men att det finns olika förutsättningar som krävs för en lyckad individualisering. Lärare väljer att individualisera på gruppnivå och använder varierade arbetssätt för att kunna nå så många elever som möjligt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en sångpedagog kan arbeta med att utveckla det sceniska uttrycket hos sina elever under lektionstid och vilka faktorer som kan påverka hur detta arbetet går. Min första frågeställning handlar om hur du som sångpedagog kan arbeta med sceniskt arbete under sånglektioner och min andra frågeställning berör vilka faktorer som kan påverka en sångpedagog kring arbetet med sceniskt uttryck. I min bakgrund tar jag upp olika teorier och begrepp som berör arbetet kring det sceniska uttrycket på olika sätt. Min metod bestod utav lektioner som jag höll i tillsammans med sammanlagt tre deltagare. Tre deltagare fick två enskilda sånglektioner var och två av deltagarna var med på en grupplektion. Under lektionerna arbetade vi med olika övningar för att främja det sceniska uttrycket. Det handlade om sångövningar, sångteknik, teatraliska övningar och övningar med fokus på olika känslor bland annat. Alla deltagare fick välja ut en låt själva som de kunde utantill som de fick sjunga under lektionerna. I min studie kommer jag fram till att det finns olika faktorer som påverkat hur det gått under lektionerna. Det handlar om olika faktorer som påverkat förutsättningarna för eleverna och för mig som lärare. Jag skriver även om hur olika delar kan påverka varandra i arbetet kring det sceniska uttrycket. Exempel på detta kan vara att det genom att arbeta med teatraliska övningar kan påverka sångtekniken positivt. Precis som arbete med sångteknik kan påverka det känslomässiga budskapet positivt.

Syftet med undersökningen är att utifrån ett ramfaktorperspektiv undersöka vilka faktorer som musiklärare i år 7–9 upplever påverkar deras undervisning. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: • Vilka faktorer upplever musiklärare påverkar musikundervisningen? • Hur upplever lärare att dessa faktorer påverkar deras möjligheter att genomföra sin undervisning? Studien bygger på intervjuer med sju lärare som undervisar i ämnet musik. I resultatet syns musiklärarnas upplevelser kring olika faktorer som påverkar musikundervisningen där gruppstorlek, budget och lokalmöjligheter är viktiga faktorer. Musiklärarna lyfter även problematiken kring bristen på kompetensutveckling samt hur lärarkompetens kan vara en betydande ramfaktor för att hjälpa eleverna i deras inlärning och utveckling i ämnet. I studien benämns även förväntningarna ifrån ledning, kollegor och elever som en faktor då kravet på en musiklärares kompetens samt ansvar upplevs stort. Detta anser musiklärarna sätter press på hur elevernas kunskaper i musik ska vara och att man som ensam musiklärare på en skola ska axla många roller.

Denna studie handlar om pedagogers (förskollärare och barnskötare) planeringstid i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och rektorer i förskolan förhåller sig till planeringstid, samt om de upplever att den planeringstid som ges är tillräcklig i tid för att sträva mot högre kvalitet i enlighet med läroplanen för förskolan. Vi har undersökt huruvida pedagoger i förskolan får rätt förutsättningar av rektorer för att möjliggöra utveckling och lärande genom en enkät som metod för datainsamling. Enkäten skickades ut i facebookgrupper där både verksamma förskollärare, barnskötare och rektorer fick delta. Vi har använt ramfaktorteorin som analysverktyg för att analysera studiens insamlade data. Denna teori har medfört att resultaten har kunnat tolkas utifrån olika ramar som styr förskolans verksamhet, samt hur detta påverkar planeringstiden och kvaliteten på utbildningen. Studiens resultat visar att mängden planeringstid varierar mellan förskolor. Vidare visar resultatet att samtliga informanter belyser vikten av planeringstid, där majoriteten av informanterna lyfter att de har för lite planeringstid. En konsekvens av detta beskrivs vara att barnens lärande påverkas negativt samt att förskollärare känner sig stressade och otillräckliga. Förutsättningar för att planeringstiden ska bidra till ökad kvalitet beskrivs i studiens resultat vara ett gott samarbete mellan arbetslag och rektorn.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter om den återkommande osämjan mellan elever och osämjans konsekvenser på professionen. Lärare i fritidshems erfarenheter indikerar på att osämja mellan elever har stor påverkan på yrket samt att arbete med osämja och relationer finns med i planering för undervisning på fritidshemmet. Utifrån en kvalitativ metod har studien genomförts med semistrukturerade intervjuer för att få fram ett djup kring ämnet. Val av informanter har gjorts via ett bekvämlighetsurval där lärare i fritidshem har valts utifrån tillgänglighet och geografiskt avstånd. Studien är formad utifrån tre forskningsfrågor som berör fritidshemslärares erfarenheter, hantering samt orsaker bakom osämja mellan elever. Resultatet som framgår i studien indikerar på att lärare i fritidshem har en samstämmig syn på mindre osämjor i fritidshemmet vilket informanterna ser som lärotillfällen men att de återkommande osämjorna tar mer tid och riskerar att påverka lärare i fritidshems arbetsmiljö. Resultatet indikerar på att lärare i fritidshem arbetar frekvent med kommunikation och relationsbyggande arbete gentemot eleverna för att eleverna skall utveckla sin identitet samt kunna samspela med andra elever då eleverna ska kunna bli goda samhällsmedborgare.