Sammanfattning/Abstract Söder, Emelie och Söderström, Camilla (2022) Förutsättningar i arbetet med extra anpassningar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är ökad förståelse för de olika aktörernas roll i upprättandet, genomförandet och utvärderingen av extra anpassningar. Denna förståelse är nödvändig för att på ett bättre sätt förstå lärares förutsättningar och hinder i arbetet med extra anpassningar och därigenom elevers rätt till likvärdig utbildning. Ytterligare kunskapsbidrag är att skapa en medvetenhet kring faktorer i skolan som går att påverka och faktorer som ligger utanför rektorns, specialpedagogens och lärarens kontroll.   Syfte och frågeställningar Syftet är att belysa olika aktörers roll i upprättandet, genomförandet och utvärderingen av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. ·       Vilka möjligheter och hinder finns för att lärare ska upprätta, genomföra och utvärdera extra anpassningar? ·       Vilken roll har rektor och specialpedagog i arbetet med extra anpassningar? Teori Studien grundar sig på Dahllöf och Lundgrens ramfaktorteori och Banduras Self-efficacy theory (sv. tilltro till sin egen förmåga). Två teorier används då de bidrar med olika synsätt och de kompletterar varandra som tanke- och analysverktyg. Ramfaktorteorin bidrar med att skapa förståelse för yttre faktorer som påverkar arbetet med extra anpassningar samt vad som går att påverka och vad som ligger utanför den egna kontrollen. Self-efficacy belyser den tilltro en människa har på sig själv i att utföra en handling i en specifik situation.    Metod Studien har en kvalitativ ansats. Insamlandet av empiriskt material har skett på en grundskola via semistrukturerade intervjuer med en biträdande rektor samt en specialpedagog. Utöver dessa har en fokusgruppsintervju med fyra lärare genomförts.   Resultat Att rektorn är utbildad speciallärare och har specialpedagogisk kompetens är en framgångsfaktor i upprättandet och utvärderingen av extra anpassningar. Det finns systematik i arbetet och det avsätts tid till att upprätta och utvärdera extra anpassningar, vilket visat sig vara gynnsamt. Ytterligare en framgångsfaktor är att lärarna har tillgång till specialpedagogisk kompetens av såväl rektor som specialpedagog. Det framgår av resultatet att det är lättare att skapa strukturella förutsättningar för upprättande och utvärdering av extra anpassningar jämfört med vad det är att skapa förutsättningar för själva genomförandet i praktiken. Lärarna upplever att de är ensamma i arbetet med extra anpassningar och att det saknas tid och pedagogisk personal för att genomföra de extra anpassningarna som planerats. Ett hinder som framkommer är att det serveras färdiga mallar, vilket kan leda till ett ”görande” men att analys och reflektion uteblir. Analys och reflektion är viktigt för att rätt insatser sätts in samt för att utveckla den egna professionen. I resultatet framgår att det finns ramar som alla aktörer kan påverka och det finns ramar som ligger utanför deras kontroll.   Specialpedagogiska implikationer Trots god systematik i upprättande och utvärdering av extra anpassningar kvarstår utmaningar för lärare att genomföra dem i klassrummet. Specialpedagogen bör därför inta en handledande roll, för att synliggöra för lärarna vilka faktorer som går att påverka samt vilka som ligger utom lärarens kontroll. Specialpedagogens fokus bör ligga på att bidra med sin kompetens för att skapa tillgängliga lärmiljöer på gruppnivå. Om tvålärarsystem är möjligt har specialpedagogen även här ett handledande uppdrag men också ett organisatoriskt uppdrag i att fördela resurser efter behov och kompetens. En annan aspekt som borde få större plats än den har idag, är arbetet med att öka lärarnas self-efficacy. Idag känner sig lärarna ensamma i arbetet med extra anpassningar och de önskar närvaro, observation och delaktighet av specialpedagogen.   Nyckelord Extra anpassningar, kompetens, möjligheter och hinder, ramfaktorer, self-efficacy

Fritidshemsverksamheten har sedan år 2016 fått ett eget kapitel i den svenska läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019a). Detta kapitel har medfört en större konkretisering av läraren i fritidshemmets yrkesuppdrag med beskrivning av syfte och ett centralt innehåll för verksamhetsplanering. Denna studie undersöker hur fyra lärare i fritidshem uppfattar sitt uppdrag utifrån fritidshemmets kapitel i läroplan, hur de konkretiserar läroplanens innehåll och vilka förutsättningar de har att arbeta utifrån denna i sin verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ metod där insamling av empiri har varit via genomförande av semistrukturerade intervjuer. För att analysera vårt datamaterial har vi utgått ifrån Lundgrens (1989) läroplansteori med vidareutveckling av Lindes (2021) uppdelning av läroplanens process från formulering av styrdokument till konkreta läroplanshändelser i tre olika steg. Resultatet visar att det finns olika tolkningar och värderingar av fritidshemmets uppdrag utifrån kapitel fyra i Lgr 11 (Skolverket, 2019a). Vidare visar resultatet på skilda sätt att arbeta med läroplanen i verksamheten och flera yttre förutsättningar som har en påverkan på genomförandet av läroplanens innehåll.

The purpose of this study is to identify frame-factors in the Swedish curriculum between 1955 -2019 and how they affect the teachers' possibility to operate in special education. This study is based upon frame-factor theory, developed in the late 1960 and throughout 1970, and through this framework an analysis of the curricula released during the period 1955 - 2019 is made. The analysis is broken down into three themes; Teachers obligations, Students rights and similarities and differences. The curricula are analyzed one at a time and broken down into the first two themes, teachers obligations and students rights. After that all the curriculums are compared in the similarities and differences theme. In the analysis several frame-factors are identified and the study shows that they shift over time. Though many of the same frame-factors appear in all of the curricula they shift in importance and what impact they have on the teachers' roles.  This essay argues that the effects of the change in the frame-factors have made class exercises more complicated for the teachers, while individual studies and studies in small groups are advantageous. It also shows that special education has gone from an institution that try to integrate students into the school to an organisation that include the students from the start.

Mitt syfte med rapporten är att undersöka hur förskollärare uppfattar värdet avutomhuspedagogik och vilka faktorer som gör (har betydelse för) om undervisningenbedrivs utomhus. I arbetet finns det två frågeställningar som jag vill undersöka i minstudie. Den första är, vilka värden/fördelar ser förskollärare med planerad undervisning iutomhusmiljö och den andra innefattar vilka faktorer som har betydelse förförskollärares val av lärmiljö. Jag har genomfört samtalsintervjuer via telefon ochmetoden som jag använt mig utav i studien är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet istudien enligt förskollärarna visar på att utomhuspedagogiskt arbetssätt främjar barnslek, lärande och utveckling samt livskvalitet. Studien visar även att finns ett antalramfaktorer som påverkar förskollärarens val av lärmiljö vid undervisningstillfället

Syftet med studien var att undersöka didaktiska aspekter kring fritidshemmets verksamhet, det vill säga hur fritidspersonal beskriver fritidshemmets uppdrag, hur de resonerar kring elevers delaktighet utifrån beskrivningar av planeringen och utformningen av verksamheterna. Samt vilka faktorer som fritidspersonalen menar påverkar utformningen av fritidshemmets verksamhet. Studien har använt intervjuer som metod där fritidspersonal med olika utbildningsbakgrund intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har delats upp i underrubriker utifrån studiens frågeställningar och analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt utifrån ramfaktorteorin. Det studien visar är att fritidspersonalens olika tolkningar av fritidshemmets uppdrag påverkar deras beskrivningar av planeringen och utformningen av fritidshemmets verksamhet. Dessa påverkar också elevernas möjlighet till delaktighet samtidigt som faktorer så som brist av planeringstid och stora elevgrupper påverkar fritidspersonalens utformning av verksamheterna. I studiens slutsats ställer jag mig därför frågande kring i vilken utsträckning det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet verkligen är genomförbart när dessa faktorer kontinuerligt, både utifrån denna studies resultat och tidigare forskning, bidrar till att begränsa fritidshemmets utvecklingspotential.

Syftet med studien var att undersöka hur utomhusundervisning bedrivs på skolor och hur förutsättningarna ser ut för denna typ av verksamhet enligt rektorer. Forskningsfrågorna för arbetet var; ”Vilka möjligheter till lärande ser rektorer med utomhusundervisning?”, ”På vilka sätt sker utomhusundervisning på grundskolor i Jönköpings län enligt rektorer?” samt ”Vilka inre och yttre faktorer påverkar, enligt rektorer, möjligheten att organisera utomhusundervisning?”. Deweys, Vygotskijs och Kolbs teorier om ett praktiskt, erfarenhetsbaserat lärande presenterades och sattes i relation till resultat för studien. Likaså ramfaktorteorin användes i studien. Tillvägagångssättet var en empirisk studie där datamaterialet samlades in genom enkätundersökningar. Den insamlade datan bearbetades och analyserades sedan genom metoderna univariat dataanalys eller tematisk analys beroende på frågans karaktär. Den slutsats som drogs från resultatet av studien var att rektorerna generellt såg många positiva effekter av utomhusundervisning, exempelvis att det bidrar till mer variation i undervisningen och en ökad koppling till verkligheten. Det finns skolor som redan har satsningar i gång på utomhusundervisning, men på merparten av skolorna sker det i en liten skala bland ett fåtal lärare. Ramfaktorer så som tidsbrist, avsaknad av anpassat material för utomhusundervisning och bristande kunskap bland lärarna om hur utomhusundervisning bör bedrivas är några exempel på hinder som påverkar möjligheten att bedriva undervisning utomhus i större omfattning. / The purpose of the study was to investigate how outdoor education is done in schools and what the conditions for it looks like according to principals. The questions of the research were; “What opportunities for learning does the principals see in outdoor teaching?”, “In which ways are outdoor education done at elementary schools in Jönköping County according to its principals?” and “Which inner and outer factors effect, according to principals, the possibility to organize outdoor teaching?”. Dewey´s, Vygotskij´s and Kolb´s theories of a practical, experience-based teaching was presented and compared to the results of the study. Likewise, the frame factor theory was used in the study. The approach was an empirical study where data was collected through surveys. The data collected was processed and then analyzed with the methods of univariate data analysis or thematic analysis depending on the nature of the question. Conclusions drawn from the results of the study showed that the principals generally saw many positive effects of outdoor education, for example that it contributes to more variation in teaching and in an increased connection to reality. There are schools that are already investing in outdoor education, but in most of the schools it is done on a small scale among a few teachers. Frame factors such as lack of time, lack of adapted material for outdoor teaching and lack of knowledge among teachers about how outdoor education should be conducted are some examples of obstacles that affect the possibility of conducting outdoor education on a greater scale.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka nyexaminerade lärares upplevelser av undervisning i skolämnet idrott och hälsa. Detta undersöktes genom att intervjua dem om deras upplevelser när det kommer till yttre och inre faktorer som påverkar den didaktiska förmågan, hur respondenterna undervisar samt vilka undervisningsmetoder dem förhåller sig till i undervisningen. Frågeställningar är följande: - Vilka faktorer upplever lärare påverkar deras didaktiska förmåga? - Hur undervisar läraren i idrott och hälsa? - Hur förhåller sig lärare i idrott och hälsa till undervisningsstilar? Metod Metoden som valdes för studien var en kvalitativ ansats. Detta genomfördes med hjälp av intervjuer av sex nyexaminerade lärare. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av kommunikationsföretaget Zoom Video Communications (Zoom). Inspelningarna gjordes både via Zoom och mobilen för att säkerställa att inget tappades bort. Varje intervju transkriberades, analyserades och användes sedan i resultatdelen. Som teoretisk utgångspunkt användes Gun Imsens indelning av ramfaktorteorin, Jank och Meyers modell om ramfaktorteorin och Muska Mosstons spektrum av undervisningsstilar. Resultat Intervjuerna visade (1) att lärarna i idrott och hälsa anser att de yttre faktorerna till övervägande del påverkar deras didaktiska förmåga i jämförelse med inre faktorer. (2) Lektionernas innehåll, sekvensering, organisering och undervisningsmetoder styrs till större delen av vilken elevgrupp läraren arbetar med. Lektionsplaneringarna verkar bli lidande till följd av tidsaspekten. (3) De lärarcentrerade undervisningsstilarna var mest förekommande, men samtidigt eftersträvades en variation i undervisningen. Slutsats Respondenterna som alla är nyexaminerade idrottslärare verkar överlag arbeta på ett relativt likartat sätt. De ramfaktorer som till större del lyftes fram av lärarna var de administrativa och resursrelaterade ramarna. Resultatet går dock inte att generaliseras över en större grupp idrottslärare, föreliggande studie bör istället anses vara en överblick över de sex respondenter som deltog i föreliggande intervjustudie. / Aim and researsch questions The aim of this study is to examine newly graduated PE teachers ́ experiences of teaching. The teachers where interviewed about their experiences when it comes to internal and external factors that affects the didactic ability, how the respondents teach and how they relate to teaching methods. Research questions: - What factors do teachers experience affect their didactic ability? - How does the teacher teach physical education? - How do PE teachers relate to teaching styles? Method A qualitative approach was chosen for conducting the study. Six newly examined PE teachers were interviewed. The method was semi structured interviews. We used the teleconferencing software program Zoom Video Communications (Zoom) to ensure nothing was lost. The mobile phone where also used during the recordings. All six interviews were transcribed, analyzed and used in the result section. The theoretical starting points of the study are Imsens group division of frame factors, Jank and Meyers model and Muska Mosstons spectrum of teaching styles. Results The results showed (1) that the respondents ́ experienced the external factors predominantly affected their didactic ability in comparison with the internal factors. (2) The content, sequencing, organization and teaching styles of the lessons are for the most in control by which group of students the teacher work with. The plan of the lesson seems to be suffering as a result of the time limitations. (3) The teacher-centered teaching styles were most common, but at the same time a variety of teaching was sought. Conclusions The study shows that the respondents generally work in a relatively similar way. The framefactors that ́s mostly highlighted by the PE teachers were the administrative and resource-related frameworks. However, results can ́t be generalized over a larger group of PE teachers, the present study should instead be considered as an overview of the six respondents who participated in our interview study.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur lärarna tolkar styrdokumenten i förhållande till hur deras undervisningen konstrueras. Vi har lagt störst fokus på hur de tolkar ämnets innehåll d.v.s. det centrala innehållet. Under våra praktikperioder har vi, efter diskussioner med varandra, lagt märke till att lärare tolkar vissa moment i det centrala innehållet på helt olika sätt. Vi har även noterat att det är ett flertal olika faktorer som spelar in när lärare ska konstruera undervisning utifrån det centrala innehållet.Våra teoretiska verktyg och utgångspunkter kom att kopplas till läroplansteorin. Inom den har vi lagt fokus på olika ramfaktorer och de olika arenor som finns när styrdokumenten ska tolkas av lärarna. Detta tillsammans med ett svävande gemensamt yrkesspråk gör tolkningsutrymmet stort. Vi har även belyst hur tidigare traditioner kan påverka ämnets undervisningsstoff.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi gjort observationer och genomfört intervjuer med fyra utbildade lärare från två olika skolor. Dessa har blivit utvalda genom vårt kontaktnät och ligger inom rimligt avstånd.Resultatet vi har fått fram visar på att lärarens bakgrund inom t.ex. föreningsidrotten, påverkar läraren när det kommer till vilket stoff som väljs ut till undervisning. Det påverkar även vilka moment i det centrala innehållet som prioriteras mer eller vilka som prioriteras mindre. Resultatet kom också fram till att de traditioner som finns på en skola, påverkar lärarens urval av aktiviteter och hur de prioriteras. Det visade sig även att de förutsättningarna läraren ges påverkar stoffet i undervisningen. Några exempel är vilken tid läraren ges, vilka materiella förutsättningar som finns och resurser såsom lokaler och närhet till naturområden. När det kommer till tolkning av begrepp visade sig att lärarna kan tolka det centrala innehållet på helt olika sätt och ändå göra rätt för sig.Slutsatsen vi kom fram till är att tolkningsutrymmet i det centrala innehållet är för stort och strävan efter ett gemensamt yrkesspråk inte är uppnått. Lärarnas tidigare bakgrund och erfarenheter påverkar vilket stoff som prioriteras i undervisningen. Förutsättningarna för lärarna på olika skolor gör att undervisningens innehåll varierar kraftigt mellan olika skolor.

Svenska regeringen har satt som mål att Sverige skall bli ledande i världen på att ta till vara pådigitaliseringens möjligheter. De anser att arbetet mot detta mål börjar i skolan. 2017 gjordesen revidering av läroplanen och styrdokumenten där det blev ett ökat fokus på digitalisering.Den nya läroplanen träder i kraft i juli 2018. I denna uppsatts så undersöker vi utifrånpedagogernas perspektiv de institutionella förutsättningarna för att använda digitala spel ifritidshemmet samt pedagogernas förhållningsätt och deras syn på elevers lärande ochutveckling i samband med digitalt spelande. Vi undersöker också deras inställning till det nyadigitala fokuset i läroplanen. Vi utförde fem kvalitativa intervjuer på tre olika skolor.Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin och ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningenvisade att ramfaktorer så som ekonomi och gruppstorlekar påverkade pedagogernasförhållningsätt och användandet av digitala spel i fritidshemmet. På grund av storaelevgrupper kände flera pedagoger att de inte fick den tid de ville till att interagera tillräckligtmed eleverna när de spelade digitala spel. Pedagogerna ställde sig positiva till det nya digitalafokuset i styrdokumenten. Alla pedagogerna var ense om att den sociala aspekten var enviktig del av det digitala spelandet. Genom samtal och samarbete tyckte de att elevernautvecklade sina sociala förmågor och lärde sig samspela. Problemlösning och kreativitet varockså förmågor de ansåg utvecklades då eleverna spelar spel som Minecraft och olikamysterium-spel.

Skolmisslyckande är ett av samtidens problem bland ungdomar, främsta nyanlända elever. Studiehandledning på modersmålet är betydelsefullt för de nyanlända elevernas utbildning. Men det finns utmaningar som begränsar studiehandledarens möjligheter att utföra sitt arbete exempelvis, brist på kontinuitet samt missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka studiehandledarens upplevelser och erfarenheter av att vara stöd till de nya svenska elevers lärande. Samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever att de har i sitt arbete med dessa elever. En semistrukturerad kvalitativ intervjustudie har genomförts med fem verksamma och erfarna modersmålslärare och studiehandledare. Undersökningens resultat har analyserat med hjälp av ramfaktorteori, vilken har bidragit att identifiera faktorer som påverkar flerspråkiga elevernas lärande. Resultaten visade framgångsfaktorer i studiehandledarens insats i arbetat med nyanlända elevers lärande. Exempelvis att studiehandledaren förtydligar kursplanen och läroplanen för eleverna att bygga elevers trygghet och självtillit, samt att skapa goda relationer mellan eleverna och skolpersonalen. Resultaten visar att det finns brist på förståelse för de nyanlända elevernas behov av studiestöd samt vikten av modersmålsundervisning. Resultaten visade också att klasslärarna/ämnesläraren ofta ger eleverna otydliga strukturer, samt att kommunikationen mellan studiehandledarna och klasslärare/ämnesläraren ofta är bristfällig. Studiens resultat har också visat brist på ekonomiska resurser, samt att studiestödet arrangeras i alltför många och heterogena elevgrupper. Dessa ovan nämnda faktorer verkade vara de största hindren för de nya svenska elevernas möjlighet till lärandet.