Syftet med denna studie är att ta reda på hur F–3-lärare arbetar för att främja språkutveckling hos sina nyanlända och flerspråkiga elever och vilka resurser som används samt vilka utmaningar som finns. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att informanterna ser att det är viktigt att arbeta strukturerat, tydligt och med bildstöd. Nyanlända elever börjar i förberedelseklass om de går i åk 2 och 3, men de hör redan från början till en ordinarie klass, och är med i den så mycket som möjligt. Utmaningen när eleverna inte kan så mycket svenska än är att det är svårare att skapa en relation då både lärare och eleven är beroende av en tredje part, en studiehandledarresurs. Lärarna utgår från elevernas intressen och arbetar mycket med att skapa en trygg miljö för eleverna. Flera av lärarna är positiva till att eleverna ska få använda sina modersmål i klassrummet. Lärarna hade önskat att arbeta i större och fler lokaler samt ha tillgång till fler studiehandledarresurser med olika modersmål.

Denna uppsats ämnade att undersöka hur gymnasieelever beskriver kombinationen av enskild och gemensam instrumentalundervisning i deras huvudinstrument samt hur de motiveras i de olika lektionsformerna. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som anknyter till instrumentalundervisning och dess former. Utifrån uppsatsens teoretiska ramverk och genomförandet av tre fokusgruppintervjuer med gymnasieelever framgick det att elevernas syn på kombinationen varierade beroende på om de hade samma eller olika lärare i de olika lektionsformerna. Det fanns också variationer i beskrivningarna mellan trumeleverna och gitarreleverna då instrumentspecifika faktorer påverkade genomförandet av lektionerna. Eleverna beskriver även skillnader i motivationen mellan de olika undervisningsformaten. Utifrån litteraturen och det teoretiska ramverket kopplat med empirin visar resultatet elevernas syn på hur kombinationen speglar hur de anser skolan strukturerat dekontexualiseradet av musikyrket. Kombination ger även eleverna möjligheter att bli varandras handledare i den praxisgemenskap de ingår i, vilket skapar tillfällen för scaffolding, det vill säga stöttning, och appropriering mellan eleverna. Skillnaderna i motivationen för de olika undervisningsformerna varierade på grund av aspekter såsom prestation, anonymitet och lust.

I denna studie undersöker vi barnskötares och förskollärares upplevelser av sina förutsättningar inför undervisning i de naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi i förskolan ur ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarenan. Vi har genomfört två undersökningar i form av åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare som arbetar i förskolor i Storstockholmsområdet. Våra frågor var grupperade efter ramfaktorerna fortbildning, kollegialt lärande, material, miljö, planeringsunderlag, styrdokument, tid och ämneskompetens. Vi valde att i intervjuguiden utgå ifrån ramfaktorteorin, vilken beskriver de ramar och praktiska förutsättningar som påverkar lärares handlingsutrymme. Intervjuerna transkriberades och kodades för att strukturera datamaterialet inför kategorisering och tematisering. Delstudierna jämfördes därefter med tidigare forskning samt analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarenan (Linde, 2012), det vill säga hur förskollärarna tolkar läroplanens mål till den faktiska undervisningen. De gemensamma nämnarna för resultaten av delstudierna är behovet av kompetensutveckling inom ämnena fysik och kemi samt mer tid för barnskötare och förskollärare att i sitt arbetslag kunna planera, utvärdera, analysera och utveckla undervisningen tillsammans. Barnskötarna i undersökningen efterfrågar ett kollegialt lärande där de kan öka sina kunskaper samtidigt som förskollärarna uttrycker vikten av kompetenta barnskötare för att kunna utföra sitt uppdrag. Resultatet tyder på att förskollärarna i undersökningen inte vet vad som förväntas av dem i undervisningen i ämnena fysik och kemi. Därför ser vi gärna att det genomförs forskningsstudier med fokus på rektorer och huvudmän för att synliggöra vad som erbjuds med syfte att underlätta förskollärarnas förutsättningar för att tolka, planera och utveckla undervisningen i fysik och kemi.

Utgångspunkten för denna uppsats är ett intresse för musikundervisning för elever med olika funktionsnedsättningar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka och få känne-dom kring hur musiklärare i grundsärskolan anpassar sin undervisning. Forskningsfrågorna handlar om informanternas tillvägagångssätt, syn på och förhållningssätt till musikundervisning anpassad för elever med olika funktionsnedsättningar i grundsärskolan. För att samla in data till denna uppsats gjordes två kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med två musiklärare verksamma inom grundsärskolan. Då denna studie är intervjubaserad ges informanternas svar stort utrymme i resultatkapitlet. Intervjuerna analyserades via tematisk analys. Den teoretiska ansatsen utgår från Ingrid Maria Hanken och Geir Johansens (2020) redovisning av ramfaktorer samt deras sju exempel på ämnessyn. Uppsatsens resultat delas in i tre huvudkategorier: an-passningar, musikämnet och lärarens yrkesroll. En genomgående röd tråd i resultaten visar på att verksamheten i så hög grad som möjligt behöver stå rustad för att göra individuella anpass-ningar av hela den samlade lärmiljön. Båda informanterna poängterar individernas olikheter och att det inte finns något enskilt, specifikt tillvägagångssätt att genomföra musikundervis-ningen på. Vidare visar resultaten på dilemman kopplade till elevassistenter, värderingar och kringliggande ramfaktorer som påverkar eleverna och lärarna. Resultaten diskuteras i förhål-lande till tidigare forskning, litteratur, teoretiska modeller samt författarens egna erfarenheter.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av undervisning under hela dagen. Följande frågeställningarna har använts för att besvara syftet: Vad beskriver förskollärare att begreppet undervisning innebär? Vad möjliggör eller hindrar förskollärare att bedriva undervisning under olika tidpunkter på dagen? De teoretiska ramverk som används som analysverktyg i studien är de didaktiska frågorna och ramfaktorteorin. Didaktikens frågor används för att analysera vad undervisning innebär för förskollärare och ramfaktorteorin används för att analysera vad som möjliggör eller hindrar undervisning under olika tidpunkter på dagen. Studien genomförs genom en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av personliga semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Resultatet visar att förskollärare har olika uppfattningar om vad undervisning innebär i förskolan. Av intervjuerna framkommer det också att förskollärarna antyder att undervisning sker i större omfattning på förmiddagen än på eftermiddagen. Förskollärare beskriver barns lek, engagemang och nyfikenhet hos personalen samt flexibilitet som faktorer för att möjliggöra undervisning. Hinder för undervisning beskrivs däremot vara barngruppens storlek, personalbrist på eftermiddagen, kringuppgifter och stress. Den slutsats som dras i studien är att det finns en osäkerhet hos förskollärarna när det gäller undervisningsbegreppets innebörd samt att undervisning främst sker på förmiddagar på grund av olika ramfaktorer.

The purpose of this study was to investigate teachers experience of distance education and how it´s conditions was enabling or limiting in their planning and implementation of PE. Also to which extent the areas of knowledge within the curriculum is possible to implement in distance education of PE. The method of this study was qualitative interviews with five upper secondary school teachers who had been conducting distance eduaction of PE during spring of 2020. The theoretical framwork used in this study was Dahlöfs and Lundgrens frame factor theory which is conceptualized with inspiration from Bernsteins concept of framing and classification. Frame factor theory can help to understand teachers experiences of what frames in distance education of PE are enabling or limiting for the planning and implementation of the subject. The results shows that teachers experienced limitation in communication and foremost their ability to give pupils direct feedback. Home enviroment provided pupils with security which enabled them to speak and perform without being judged by other pupils. Teachers also experienced limitation in their ability to plan for a variaty of activites and that the tasks given to the pupils had to be of individual character. The teachers also experienced pupils having larger influence of which activities to do during the lessons to complete the task given to them in distance education compared to traditional education.

Choosing appropriate teaching materials is a central part of a teacher’s workday, However, this central aspect has been missing from my teacher education. It is partly against that background that this study has been conducted. Several studies and essays have been conducted on this general topic, but few of them have approached it from a perspective of civic and social studies, a research gap which this study aims to contribute to fil. The aim of this study has been to investigate how civic and social studies teachers’ reason about their choice of appropriate teaching materials.  This study has used a method of semi-structured quantitative interviews with a total of five civic and social studies teachers. Two of them worked with grades 7 – 9, and three of them at an upper secondary school. When analysing the teachers’ answers, four different theoretical aspects has been applied. The first is based on a – for this study specific – definition on teaching materials. The second aspect is based on Imsens understanding of frame factors and how they affect teachers. The third aspect is based on a sociocultural understanding of learning and the fourth was a general and a subject specific didactical analysis on the teachers’ choice of teaching materials.  The result of the study shows that teachers use a broad variety of teaching materials but that the physical textbook is the primary one. The textbook is complimented with secondary pedagogical materials, such as videos from Youtube and information from government agencies. Several frame factors affect teachers and their choice of teaching materials, but the two main ones are based on the schools’ economy and student related aspect, mainly their low reading comprehension and low subject specific knowledge. The school’s economy determents when the teachers are available to purchase new teaching materials, but factors related to students are more important when choosing new teaching materials. Based on a social cultural perspective on teaching the textbook is viewed as a secondary artefact for mediating cultural knowledge. The textbook is viewed as more important for teachers as students’ reading comprehension and subject specific knowledge is lower then expected. From a general and a subject specific didactical analysis the teachers focus on general didactical aspects when choosing a new textbook and subject specific didactical aspects when choosing complimentary teaching materials. / Läromedel, dess val och användning är en central del i ämneslärares yrkesdag, men trots det lyser det med sin frånvaro från lärarutbildningen. Mot bakgrund av min stundande lärarexamen och övergång till yrkesverksam samhällskunskap och historielärare har den här studien ämnat undersöka hur specifikt samhällskunskapslärare resonerar om läromedel eftersom samhällskunskapsämnet, av tradition, är ett mindre läromedelsstyrt skolämne än historieämnet. Det finns ett brett och väletablerat forskningsfält avseende läromedelsforskning generellt och i flera olika skolämnen. Frågan om hur lärare förhåller sig till läromedel har motiverat doktorsavhandlingar, lärarstudenters examensarbeten och forskningsartiklar under lång tid. Däremot har forskningsfältet avseende samhällskunskapslärarnas och samhällskunskapsämnets relation till läromedel varit tämligen outforskat.  Studien har därför, via kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt fem yrkesverksamma samhällskunskapslärare – två vid högstadiet och tre vid gymnasiet – och deras val och användning av läromedel utifrån en komparativ ansats. Studien har utgått från fyra teoretiska perspektiv: begreppet ”läromedel” har operationaliserats utifrån en bred förståelse av läromedel, en ramfaktorteoretisk utgångspunkt för att bättre förstå lärarnas yrkessituation, ett sociokulturellt perspektiv på lärande har även anlagts och en ämnesdidaktisk analys utifrån den (ämnes)didaktiska triangeln.  Resultatet från studien visar att lärarna använder en bred variation av läromedel i sin undervisning, där den fysiska läroboken utgör det primära läromedlet som kompletteras med olika sekundära läromedel – exempelvis Youtube-klipp och information från myndighetssidor. En rad olika ramfaktorer påverkar lärarnas läromedelsval, men särskilt två framstår som särskilt viktiga. Den ena är den ekonomiska faktorn och skolans ekonomi som utgör en tydlig ram för lärarna att förhålla sig till och det finns en ekonomisk medvetenhet bland lärarna i relation till läromedel och läromedelsinköp. Den andra är elevfaktor och då särskilt elevernas bristande läsförmåga och bristande förkunskaper som påverkar urvalet av lämpligt läromedel. Den ekonomiska faktorn kan beskrivas som viktas inför läromedelsinköpet och elevfaktorn som viktigast vid värderingen och valet av läromedel. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses läroboken som en sekundär artefakt för mediering och vars betydelse i undervisning blir allt tydligare i och med elevernas bristande läsförmåga och förkunskaper. Utifrån en ämnesdidaktisk analys framstår läroboksvalet präglas av allmändidaktiska överväganden medan kompletterande material väljs utifrån ämnesdidaktiska överväganden.

Föreliggande studie baseras på intervjuer med verksamma lärare för årskurs 4-6 i de samhällsorienterade ämnena. Syftet med studien har varit att undersöka vilka undervisningsstrategier lärare använder för att ta tillvara elevers erfarenheter samt vilka förekommande faktorer lärare upplever utgör hinder för att ta tillvara elevers erfarenheter.I studien intervjuades fyra olika lärare varpå intervjumaterialet sammanställdes och analyserades. Då två intervjuer liknade varandra valdes tre av intervjuerna ut att presenteras i studiens resultat. Intervjumodellen valdes utifrån Alvehus (2013) gällande olika intervjumodeller vilket ledde till att semistrukturerade intervjuer utfördes. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares arbetsplats.Resultatet av studien visar att lärare som väljer tematiskt samt problembaserat arbetssätt i större utsträckning anser sig ta tillvara elevers erfarenheter i undervisningen. I enlighet med både Dewey och Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra visar även resultatet att de lärare som bedriver den typen av undervisning också är de lärare som faktiskt planerar för och använder elevers erfarenheter i undervisningen. Dessutom visar resultaten att faktorer som lärarna upplever utgör hinder för tillvaratagandet av elevers erfarenheter främst utgörs av inre ramar så som tid, elevgruppens storlek samt alla elevers olika erfarenheter.

Hållbar utveckling har en framträdande plats i läroplanen för grundskolan och ambitionen är att hållbar utveckling ska genomsyra skolans verksamhet. Det har dock visat sig att implementering av hållbar utveckling i undervisningen är svårt att utföra i praktiken. Upplevda hinder är bland annat tidsbrist, avsaknad av kunskap inom området, brist på inspirerande exempel och att hållbar utveckling framställs fragmenterat i läroplanen. Det medför att hållbar utveckling i praktiken antingen behandlas i små, separata enheter vilket leder till att eleverna inte ser sammanhanget, eller i ämnesövergripande teman som kräver så mycket tid att genomföra att lärare har svårt att hinna undervisa om allt annat i kursplanen. I denna studie har ett nytt lärarstöd, ”Rädda vattnet -Rädda världen” utvecklats. Det består i dagsläget av en uppsättning om två lärarhandledningar som har utvärderats under studien. Visionen är att lärarstödet ska kompletteras med fler lärarhandledningar. Lärarstödet kan förhoppningsvis bidra till att ge eleverna en mer holistisk förståelse, det vill säga en tvärvetenskaplig förståelse, till hållbar utveckling. Två lärarhandledningar om vatten-, kemi och teknikrelaterade problem (”plaster i haven” och ”försurning”) togs fram och utvärderades med hjälp av en fokusgruppintervju. En grupp lärare för åk 4–6 som hade testat lärarstödet med sina elever intervjuades. Fyra punkter som lärarna ansåg var signifikanta för användbarheten identifierades, nämligen att lärarstödet: • Får eleverna att tycka att det är roligt • Lär ut kursinnehåll som är aktuellt och/eller finns i kursplanen • Är enkelt för läraren att använda • Tar hänsyn till tidsåtgång och andra ramfaktorer (till exempel elevgruppens storlek) / Sustainable development has a prominent role in the curriculum for Swedish primary school and the ambition is that sustainable development will permeate the school’s work. Though it has been showed that teachers think that implementation of sustainable development is difficult to execute in practice. Perceived obstacles are, for instance, lack of time, knowledge within the area and inspiring examples and that sustainable development is fragmentedly presented in the curriculum. This leads to the fact that sustainable development is in practice either dealt with as small, separate units which in turns leads to the fact that students do not see the context, or with transdisciplinary teaching in specific themes that demands much time that teachers have difficulties to find time to teach all other matter in the curriculum. In this study a set-up of two teaching tutorials have been developed and evaluated in order to give a basis for a new teaching support, “Rädda vattnet – Rädda världen” (Swedish, “Save the water – Save the world”). The support can contribute to give the students a more holistic understanding of sustainable development, that is to say a more interdisciplinary understanding, if the teaching support is further developed. The two teaching tutorials were developed within the water-, chemistry- and technology related areas “plastics in the oceans” and “acidification”. They were then evaluated with help of a focus group interview consisting of teachers for grade 4-6 who had tested the teaching tutorials with their students. Four aspects that the teachers thought were significant for the applicability were identified, namely that the teaching support: • Make the students think it is fun • Is teaching content that are authentic and/or exists in the curriculum • Is simple for the teacher to use • Take time consumed and other frame factors into consideration (for example size of the student group).

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärarna ser på utomhusvistelsen, vilka erfarenheter förskollärarna besitter av utomhusvistelser samt om det finns ramfaktorer som påverkar arbetet med utomhusvistelser. En kvalitativ forskningsmetod har använts i studien med semistrukturerade intervjuer. Data har samlats in utifrån intervjuerna och vi använde oss då av en tematisk analys där resultatet delades upp i olika rubriker. Resultatet visar att förskollärarna har olika syn på hur lärande sker i utomhusmiljö, men genom att ge barnen en chans till att ta del av utomhusmiljön skapas det utveckling och lärande hos barnen med hjälp av olika redskap och material. Det råder en viss oklarhet kring ramfaktorer hos en del förskollärare i denna studie men de belyser olika problematiska faktorer som trots allt kan förekomma i förskolans verksamhet. Kanske är de omedvetna om ramfaktorer som finns i förskolans undervisning.