Studiens syfte är att bidra till en större förståelse för hur lärare i fritidshem planerar, bedriver och utvärderar aktiviteter med fysisk aktivitet i sin undervisning. Dessutom vill studien belysa möjligheter och hinder för utförandet av fysisk aktivitet samt ifall det skapas några effekter av detta arbete. Metoden som användes för att samla in empirin var kvalitativa intervjuer. Den insamlade datan analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys, och därefter med ramfaktorteorin och dess ramfaktorer. I resultatet visar det sig att ramfaktorer som tid, personal, miljö, lokaler, material och ekonomi är en stor del av skolans värld och detta kan både möjliggöra och hindra utförandet av fysiska aktiviteter. Studiens resultat visar att lärare har utsatt tid för planering av aktiviteter, i grupp eller enskilt. Alla lärare i studien erbjuder planerad fysisk aktivitet varje vecka men i varierad utsträckning. Aktiviteterna utgår i många fall från elevgruppen och dess intressen. En återkommande aktivitet som är populär hos samtliga verksamheter är dans och lärarna beskriver att det bidrar till att eleverna rör på sig mer. Vid utvärdering av aktiviteterna varierar lärarnas beskrivningar. De har olika metoder beroende på skolornas olika förutsättningar i form av ramfaktorer. Slutsatserna av studien blir att varje skola har olika förutsättningar och att lärarna visar en medvetenhet om detta. Ytterligare slutsats av denna studie är att fortsatt forskning behöver ske kring effekter som skapas av att utöva fysisk aktivitet.

Denna studie har som syfte att utforska kunskap om fritidshemslärares förhållningssätt till musik som estetiskt uttryck. Vilken roll har musik i fritidshemmet? Vilka ramfaktorer påverkar genomförande av aktiviteter i fritidshemmet utifrån det estetiska uttrycket musik? Hur ser lärare i fritidshem på uppdraget att genomföra och arbeta med musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet? Studien utgår ifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och när det kommer till ramfaktorer så innefattar detta både inre och yttre ramfaktorer. Denna studie har undersökt hur lärare i fritidshemmet ser på möjligheter och utmaningarna när det kommer till genomförande av skapande genom musik som estetiskt uttryck. Dessa möjligheter och utmaningar synliggörs i studiens resultat utifrån kunskap, kompetens, självförtroende, instrumenttillgång, instrumentkunskap, lokaler, tillgänglighet, synliggörande och intresse. Studiens resultat visar att musiken har en central roll i fritidshemmet. Musiken framträder dock ofta i fritidshemmet som ett medel för att komplettera andra estetiska uttryck eller för att skapa en viss stämning. Studien visar även att lärarnas kunskaper i ämnet varierar. Samt att musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet är ett av de estetiska uttryck som ofta får stå tillbaka när det kommer till konkreta skapande aktiviteter i fritidshemmet.

Denna studie undersöker vad som styr mellanstadielärare att anpassa sina vanor i undervisning med digitala verktyg. För att få syn på detta söker vi svar på vilka faktorer som styr lärarnas undervisning med digitala verktyg, samt hur lärarna agerar när något störande uppstår i arbetet med digitala verktyg. Kvalitativa intervjuer, specifikt semistrukturerade, är metoden som används i studien för att kunna fördjupa oss i det lärarna berättar. Tio verksamma mellanstadielärare intervjuas. Empirin som samlas in kategoriseras genom en tematisk analys där centrala teman identifieras i lärarnas svar. Empirin analyseras sedan med hjälp av ett analysverktyg bestående av den transaktionella pragmatismens inquiryprocess som sätts i en kontext där ramfaktorer är med och styr varje steg i processen. Studien visar att lärare prövar olika strategier, som påverkas av de ramfaktorer som finns i omgivningen, för att arbeta med digitala verktyg och lösa problematiska situationer som de kan skapa. När lärarna testar olika strategier och hittar den som fungerar leder det till en ny vana som läraren använder i sin undervisning med digitala verktyg. De ramfaktorer som styr vilka strategier lärarna kan pröva och vilka vanor de har möjlighet att utveckla när de undervisar med digitala verktyg är till exempel läroplanen, skolans resurser och elevsammansättningen i klassen läraren undervisar i.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitalteaterundervisning fungerade under pandemin i jämförelse med undervisning på plats förepandemin samt vilka för- och nackdelar som finns i digital teaterundervisning utifrån någrateaterlärares upplevelser under covid-19-pandemin som tog plats år 2020. Studiens empiribaseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med teaterlärare pågymnasieskolor i Sverige. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av begreppetramfaktorer. Resultatet redogör för teaterlärares upplevelser samt för-och nackdelar meddigital teaterundervisning under pandemin. Resultatet visar att digital teaterundervisning harfungerat, dock med vissa begränsningar, samt att den har bidragit med nya metoder som kanutnyttjas av lärare och elever i undervisning.

Arbetssituationen är en stor del till att människor fortsätter att arbeta inom ett visst yrke, dock har undersökningar och rapporter visat att lärare upplever sin arbetssituation som hårt belastande. Syftet med denna studie har varit att undersöka idrottslärares upplevda arbetssituation och belastning samt att skapa en förståelse hur de hanterar ämnesuppdraget. För att uppnå syftet så gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex idrottslärare för att belysa deras upplevda arbetssituation. Behovet av att identifiera faktorerna som påverkar arbetssituationen för att kunna systematiskt jobba med arbetsmiljöarbete inom ämnet idrott och hälsa är av stor betydelse för att kunna förbättra idrottslärarens förutsättningar att hantera ämnesuppdraget. Materialet analyserades utifrån två olika teorier, ramfaktorteori samt teorin om KASAM. Resultaten visar att arbetssituationen främst upplevs som en ständig utmaning där idrottslärarna behöver vara lösningsorienterade för att hantera de fysiska, psykiska och psykosociala faktorerna som påverkar arbetssituationen och som lärarna behöver förhålla sig till. En tematisk analys av intervjuerna framhävde de olika faktorerna som lärarna uttryckte påverkar deras arbetssituation, effekten av dem samt hur idrottslärarna hanterat dessa. Det som framkom av studien var att ingen speciell faktor vägde tyngre än någon annan. Utan resultatet pekade främst på att en kombination av två eller fler faktorerna resulterade i att hanterbarheten blev svårare, vilket i sin tur påverkade den upplevda känslan av arbetssituationen och -belastningen.

Studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan påverkas av ramfaktorer som anställningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och styrdokument som begränsar vägledningsinsatser. När ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme för vägledningsprocesser blir vägledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i årskurs nio.Vår studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvägledare från olika grundskolor.Resultatet visar att ramfaktorer inte är anpassade för att ge möjlighet till vägledning som ska stödja elevers gymnasieval. På grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anställningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvägledare ansvarar för i samband med vägledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvägledare inte erbjuder vägledningssamtal förrän eleverna når årskurs nio. Resultatet visar även att vägledningssamtalens innehåll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvägledaren diskuterar olika valmöjligheter. Svårigheter som elever visar i vägledningssamtalen är låg självkänsla och svårigheter med att hantera en stor mängd information kring olika valmöjligheter.Denna studie har tillfört ny kunskap om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till elevers väl underbyggda val trots ramfaktorbegränsningar.

Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola – Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school – Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet. Den teori som vi använt för vårt arbete kallas ramfaktorteorin. Den har hjälpt oss att få syn på de yttre och inre ramar som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Yttre ramar handlar om strukturella och organisatoriska faktorer och inre av lärares egen inställning till skolutveckling. Vi har synliggjort att yttre ramar som schemaläggning, grupperingar, ledning och organisation kan bidra till att ett visionärt tänkande med progressivistiska pedagogiska metoder antingen kan förverkligas eller negligeras. Oförmågan att samarbeta och tala kring gemensamma begrepp som demokrati, kunskap, genus och skola gör att implementeringen av nya pedagogiska tankar blir svåra att realisera. Vi har visat att det kan bero på rädsla, feghet eller ovilja att fullt ut vilja sätta sig in i vad en demokratiskt styrd skola kan innebära för att implementeringen skall kunna bli ett faktum. Resultat av denna oförmåga gör att skolan stagnerar och den traditionella och auktoritära skolan lever kvar med dess ensidiga metoder att framförallt mäta kunskap objektivt och behålla ett gammalt normsystem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever undervisning i naturvetenskap. Vi har undersökt några förskollärares uppfattningar om hur deras arbetssätt är kopplat till deras utbildning, erfarenheter och intresse för ämnet, samt om det finns andra möjliga faktorer som de anser påverkar deras arbetssätt. För att undersöka detta har vi intervjuat fem förskollärare i olika delar av Sverige. För att analysera vår insamlade empiri har vi implementerat teorierna - läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Fem olika tidigare studier har även presenterats med syfte att kunna användas i diskussionen för att se olika samband mellan vårt resultat och tidigare forskning. Med hjälp av de teoretiska perspektiven visar studien att undervisning i naturvetenskap tenderar ett fokus kring biologi. Detta kan bero på olika faktorer som bland annat förskollärarnas kompetenser och intressen. Samtliga respondenter betonade betydelsen av arbete med hållbar utveckling i förskolan. Det visade sig ta del av det vardagliga arbetet med barnen, och inte ligga i fokus vid exempelvis projektarbeten. Det har därför ifrågasatts varför ledning inte ser det som ett prioritetsområde likt förskollärarnas tankesätt. Vi ser även i resultatet att läroplanen ofta tolkas utifrån situationen som den enskilde förskolläraren befinner sig i. Värderingarna som blir synliga är att barn ska få möjlighet att förberedas för framtiden, att möta undervisning efter vad som händer i stunden samt efter det som barnen visar intresse för.

Bakgrund/problem: Det framgår i diskussioner om förskolläraryrket att det finns en obalans mellan förskollärares ökade krav och deras förutsättningar. Detta bidrar till hög arbetsbelastning som leder till ökad sjukfrånvaro och psykisk ohälsa bland förskollärare. Färre söker sig till förskolläraryrket och verksamma förskollärare byter yrke. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur verksamma förskollärare upplever sina förutsättningar för att bedriva undervisning i förskolan utifrån sitt förskolläraruppdrag. Vilka faktorer möjliggör eller begränsar undervisningen och vad får det för betydelse för undervisningens kvalitet? Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex verksamma förskollärare har genomförts. Teori: Ramfaktorteorin har använts för att analysera empirin utifrån Dahllöf och P. Lundgrens övergripande resonemang kring ramfaktorer där studien främst utgått från reella och upplevda ramar. Även tre olika aspekter av kvalitet vilka är strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet har använts vid analys för att diskutera kvalitet. Resultat: Förskollärarna i studien lyfter olika ramfaktorer som på olika sätt möjliggör eller begränsar undervisningen. Förskollärarna agerar på olika sätt utifrån reella ramar. Reella ramar tillsammans med förskollärarnas förhållningssätt främjar eller hämmar undervisningsprocessen. Slutsats: De intervjuade förskollärarna kompenserar på varierande sätt för begränsande ramfaktorer vilket påverkar undervisningens kvalitet. Förskollärarens förändrade ansvar och uppdrag leder till att vikarier inte uppfattas kunna ersätta förskollärare.