Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare upplever sitt första år på jobbet. 1. Hur upplever idrottslärare det sociala samspelet och stödet mellan skolledning, arbetskollegor och elever? 2. Hur upplever idrottslärare den fysiska miljön i skolan samt skolan som organisation?3. Vilka förväntningar och krav ställs på nya idrottslärare? Metod Metoden som användes i denna kvalitativa studie var en semi-strukturerad intervju. I studien deltog fyra idrottslärare, som jobbat mellan ett till tre år på gymnasie- eller grundskola. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det formella stödet med mentorskap och introduktion var bristande, men att kollegorna upplevdes som stödjande av idrottslärarna. Kollegorna och eleverna var viktiga arbetsmiljöfaktorer som påverkade hur de trivdes på arbetsplatsen. Upplevelser om den fysiska miljön varierade, men idrottslärarna ansåg idrottshallarna vara bristande eller ligga långt bort ifrån skolan. De flesta idrottslärarna hade tillräckligt med material men i vissa fall kunde otillräckligt material påverka undervisningen. Planeringstid uppfattades som väldigt viktigt. Påfrestningar som hög ljudnivå, mycket röstanvändning och stora klasser gjorde att några av lärarna kände sig utmattade. De förväntningar och krav som ställdes på idrottslärarna var liknanade de krav och förväntningar som ställdes på de mer erfarna idrottslärarna. Slutsats Skollagen följs inte angående introduktionsår och mentorskap för nya lärare. Vissa ramar gör att lärarna inte kan utföra sitt jobb professionellt, angående bland annat betyg och bedömning. Det borde finnas begränsningar som ger förutsättningar för lärare att göra ett professionellt jobb, till exempel att man som lärare inte kan ha för många elever. De förväntningar som idrottslärarna har när de kommer ut stämmer ofta inte helt överens med vad de möter i verkligheten och att lärarutbildningen borde visa en bättre verklighetsbild av yrket. Det sociala stödet är väldigt viktigt för att lärarna ska lyckas, komma in i yrket och göra ett bra jobb. / Aim The aim of this study was to examine how physical education (PE) teachers experience their first year as teachers. 1. How do PE teachers experience the social interaction and support between the school administration, colleagues and pupils? 2. How do PE teachers experience the physical environment of the school and the school as an organization? 3. What are the expectations and demands on new PE teachers? Method The method used in this qualitative study was a semi-structured interview. Participants in this study were four PE teachers who had worked between one to three years in high school or elementary school. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results The formal support, mentoring and introduction were inadequate, but colleagues were perceived as supportive by the PE teachers. Colleagues and pupils were important factors that affected their positive experience of the workplace. Perceptions of the physical environment varied, but the PE teachers considered the sports halls to be inadequate or are located far away from the school. Most PE teachers had enough material, but in some cases insufficient material affected teaching. Planning time was perceived as very important. Strains such as high volume, lots of voice usage and large classes contributed to exhaustion among some of the teachers. The expectations and demands placed on new PE teachers are similar to the demands and expectations placed on experienced PE teachers. Conclusions The school law is not followed regarding the introduction year and mentoring for new teachers. Some frames do not allow the teachers to do their job professionally concerning, among other things, grades and evaluation. There should be limitations that provide opportunities for teachers to do a professional job, for example that a teacher should not have too many pupils. The expectations that teachers have when they graduate are often inconsistent with what they encounter in the real world and that teacher education should display a better picture of reality of the profession. Social support is very important for teachers to be able to be successful, to enter the profession and to do a good job.

Den här studien handlar om äventyrspedagogik som metod där syftet är att utforska och bidra med förståelse för vad den pedagogiska metoden äventyrspedagogik innebär. Frågeställningarna som valdes ut för att svara upp till syftet berör hur och varför förskollärare arbetar med äventyrspedagogik, hur förskollärare ser på äventyrspedagogikens möjligheter att stimulera barns lek och lärande samt vilka pedagogiska utmaningar som finns i arbetssättet. Studien är av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att svara upp till frågeställningarna. För att kunna få ett resultat bearbetades teman och kategorier fram utifrån de transkriberade intervjuerna. Urvalsgruppen innefattar fem förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner som arbetar med äventyrspedagogik som metod i sin vardagliga verksamhet. Fyra av dessa förskollärare har läst Furmarks (1999) kurs i äventyrspedagogik som ges vid Luleå Tekniska universitet. Resultatet på studien visar på ett stort engagemang hos de berörda förskollärarna, där flera fått en nytändning i sin yrkesprofession. Samtliga respondenter svarade att lek uppstod utifrån de erfarenheter barn förvärvar i ett äventyr samt att lek och lärande hör ihop med varandra. Den kunskap som barn får genom äventyrspedagogik är bland annat samarbete och den sociala utvecklingen barn emellan. De pedagogiska utmaningar som belystes var frågor om tid, materiella resurser, språk samt funktionsnedsättningar.

Syfte Syftet med studien är att undersöka och analysera rektorers syn på gymnasieelevers möjlighet till att vistas i natur- och utemiljöer. Samt att använda naturen som en källa till välbefinnande under tiden i gymnasieskolan. Frågeställningar Vad anser rektorer om att gymnasieskolan ska erbjuda utemiljöer till elever under skoldagen? Vilka utemiljöer erbjuder skolan till sina gymnasieelever under deras tid där? Hur uttalar sig rektorer om utemiljöers och naturens effekter på gymnasieelevers välbefinnande? Metod Den kvalitativa ansatsen som faller in under “ett hermeneutiskt vetenskapsideal” har tillämpats (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 104). Kvalitativa intervjuer har använts för att få svar på studiens frågeställningar och de är således studiens datainsamlingsmetod. Detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Urvalet för studien bestod av fyra rektorer från gymnasieskolor i Stockholms storstadsområde. Analys av resultatet har skett med utgångspunkt i ramfaktorteorin. Resultat Rektorerna kan inte uppge en exakt tid på hur mycket en gymnasieelev i en stockholmsskola ges möjlighet att vistas i natur- och utemiljöer. Dock kan slutsatsen dras att elever ges möjligheter mellan 10–75 min per dag. Denna tid är då främst på raster, eller tillfällen för förflyttning mellan lektioner. Årstider och väder har också stor påverkan då våren ses som den stora möjligheten till utevistelse. Möjlighet ges också via schemabrytande aktiviteter som friluftsdagar, temaveckor eller förlängd tid i idrott och hälsa. Ämnet som ger störst möjlighet och mest tid är idrott och hälsa, följt av biologi eller naturkunskap. Platsen som är den viktigaste utemiljön är skolgården. Andra platser som nämns är naturreservat, gräsytor och skogsdungar. Informationsspridningen om utemiljöers och naturens effekter sker via ämnena och kurserna. Slutsats Studiens viktigaste resultat är att ramfaktorn tid påverkar möjligheterna. Tiden som spenderas i uteoch naturmiljöer sker främst via skolgården. / Aim The purpose of the study is to investigate and analyze the principal's views on the possibility of high school students to live in outdoor environments. At the same time, use nature as a source of well-being while in high school Issues What do the principals think about that the school should offer outdoor environments to students during the school day? What outdoor environments does the school offer to its high school students during their time there? What do the principals say about the effects of outdoor environments and nature on the wellbeing of high school students? Method The qualitative approach that falls under “a hermeneutic ideal of science” has been applied (Hassmén & Hassmén, 2008, p. 104). Qualitative interviews have been used to answer the study's questions and are thus the study's data collection method. This was done through semi-structured interviews with the support of an interview guide. The study sample consisted of four principals from upper secondary schools in the Stockholm metropolitan area. Analysis of the results has been based on the framework factor theory and the issues on which the study is based. Results The principals cannot state an exact time on how much a high school student in a Stockholm school is given the opportunity to be in outdoor and natural environments. However, it can be concluded that students are given opportunities between 10–75 minutes per day. This time is then mainly via breaks, or occasions for moving between lessons. The seasons and weather also have a big impact as spring is seen as the great opportunity to be outdoors. Opportunity is then given through schedule-breaking activities such as outdoor days, theme weeks or extended time in sports and health. The subject that provides the greatest opportunity and most time is sports and health, followed by biology or science. The place that is the most important outdoor environment is the school yard. Other places mentioned are nature reserves, grasslands and woodlands. The dissemination of information about the effects of outdoor environments and nature takes place via the subjects and courses. Conclusion The most important result of the study is that the framework factor time affects the possibilities. The time spent outdoor and natural environments mainly takes place in the school yard.

Being engaged can look different for each individual. So what does it mean to be a committed pedagogue at the after-school center today and how are students given a meaningful leisure time? The purpose of this study is to investigate how the student is affected by the pedagogue's commitment to the after-school center and what the reason may be to why the commitment is lacking. Our study is qualitative and the methods we have used are both structured and participatory observations together with subsequent group discussions with students. Our conclusion is that the pedagogue's commitment affects the student and has a great importance for motivation and the student's further desire to learn. It is the pedagogue who should be the confident, supportive, inspiring and motivating adult role model who gives the student the right conditions for further development and learning with regard to each student's individual characteristics. However, we see that the commitment can be difficult to maintain due to the framework factors that often set limits in leisure activities. Therefore, we hope, with our study, to highlight the importance of being engaged as an pedagogue and to give an eye-opener to what should be changed for the after-school centers to be of the best quality. / Att vara engagerad kan se olika ut för varje individ. Så vad innebär det att vara en engagerad pedagog på fritidshemmet idag och hur ges eleverna en meningsfull fritid? Syftet med denna studie är att undersöka hur eleven påverkas av pedagogens engagemang på fritidshemmet samt vad det är som kan vara anledningen till att engagemanget brister. Vår studie är kvalitativ och de metoder vi har använt oss av är både strukturerade samt deltagande observationer tillsammans med efterföljande gruppsamtal med elever. Vår slutsats är att pedagogens engagemang påverkar eleven och har en stor betydelse för motivationen och elevens vidare lust att lära. Det är pedagogen som ska vara den trygga, stöttande, inspirerande och motiverande vuxna förebilden som ger eleven de rätta förutsättningarna till vidare utveckling och lärande med hänsyn till varje elevs individuella egenskaper. Dock ser vi att engagemanget kan vara svårt att hålla vid liv på grund av de ramfaktorer som ofta sätter begränsningar i fritidsverksamheten. Därför hoppas vi, med vår studie, belysa vikten av att vara engagerad som pedagog samt att ge en ögonöppnare till vad som bör förändras för att verksamheten ska bli av bästa kvalitet.

Studiens syfte är att främst undersöka hur man arbetar med läsinlärning utifrån ett andraspråksperspektiv i årskurs 1–3 men även hur olika ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar det arbetet. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har använts för att informanterna ska kunna delge sina tankar och åsikter kring de olika frågorna som intervjuguiden omfattar. Det ger även möjlighet till följdfrågor på det informanterna delger. Informanterna är åtta till antalet och representerar sex olika skolor i Mellansverige. Informanterna representerar även olika yrkesgrupper såsom klasslärare (fyra), specialpedagog (en), lärare i svenska som andraspråk (två) och rektor (en) och detta val baseras på att få fram olika perspektiv. Studiens resultat visar på många likheter i använda arbetssätt när det kommer till läsinlärning i ett andraspråksperspektiv och arbetssätten kan kopplas till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatet visar även på att ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar undervisningen i olika utsträckning beroende på de förutsättningar som finns på respektive skola. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

In this study we examine the experience of working with a two-sided assignment as a leisure time teacher. The dual profession involves teaching a subject during school hours and working during the afternoon hours in the school-age educare center. By using interview as a qualitative method, we interview five teachers with subject qualification, who either actively work, or have worked, in both fields. The purpose of this study aims to explore the role of being a school-age educare teacher with subject qualifications and the possibilities and challenges they may come across in their daily work. We aim to answer three questions: which prerequisites do school-age educare teachers think are needed to be able to work with both assignments? What possibilities and challenges occur with a dual profession? How does a dual profession function during daily work? The results show that school-age educare teachers are positive towards the dual profession and that the many challenges are manageable with the right requisites. The results are analyzed by using new-institutional theory and concepts from frame factor theory. Our conclusion is that this dual profession takes a toll on the school-age educare teacher and demands a lot of their energy, but enough proper requisites can provide for a safer, better teaching environment among the pupils and teachers. / I denna studie undersöker vi upplevelserna hos lärare i fritidshem med en dubbel yrkesroll. Den dubbla yrkesrollen innefattar undervisning i ett skolämne under skoltimmarna och undervisning på fritidshemmet under eftermiddagstid. Genom intervju som kvalitativ metod intervjuar vi fem lärare med ämnesbehörighet, som antingen aktivt arbetar med, eller tidigare har arbetat, inom båda verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka den dubbla yrkesrollen hos lärare i fritidshem och potentiella möjligheter och utmaningar som dessa möter i sitt arbete. Vi avser besvara följande tre frågeställningar: vilka förutsättningar anser lärare i fritidshem att de behöver för att uppfylla uppdragen? Vilka möjligheter och utmaningar uppstår med en dubbel yrkesroll? Hur fungerar den dubbla yrkesrollen i praktiken? Resultatet visar att lärare i fritidshem ställer sig till stor del positiva till den dubbla yrkesrollen och att utmaningarna, om än många, är hanterbara med rätt förutsättningar. Det empiriska materialet analyseras med nyinstitutionell teori samt begrepp ur ramfaktorteorin. Vår slutsats är att den dubbla yrkesrollen är utmanande för lärare i fritidshem och kräver mycket av deras energi, men med rätt förutsättningar och ett professionellt engagemang kan arbetet göras mer hanterbart och bidra till bättre och tryggare undervisningsmiljöer för både elever och lärare.

Den här studien bidrar med kunskap om hur förskollärare tänker, tolkar och realiserar dagens läroplansinnehåll om digitalisering samt vilka förutsättningar i form av hinder och möjligheter de redogör för. Därtill bidrar studien med kunskap om hur förskollärare ställer sig till digitalisering och en eventuell revidering av de digitala målen i läroplanen. Studiens resultat bygger på empiriskt material förankrat i semistrukturerade intervjuer med en omfattning av fem förskollärare från fyra förskolor. Insamlade data har tematiserats utefter de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarena, transformeringsarena, realiseringsarena och ramfaktorer.  Studiens resultat visar på förskollärare som beskriver läroplanen som lättolkad men samtidigt problematiserar läroplanens tolkningsutrymme då det mynnar ut i att verksamheter ser olika ut. Våra respondenter sammanfattar dagens skrivning om adekvat digital kompetens som att barnen ska få förutsättningar att skapa sig en förståelse för det digitala samhället vi lever i, att få möta digitala verktyg på ett annat sätt än hemma, utifrån vad som är viktigt just nu, anpassat till barnens ålder. Resultaten visar på didaktiskt och digitalt medvetna förskollärare som använder digitala verktyg som ett komplement till de analoga. Förskollärarna kan inte relatera till dagens debatt om skärmtid då de inte anser att det handlar om skärmtid i förskolan. Däremot problematiseras skillnader i förskollärares synsätt samt kunskapsbrist om de digitala verktygen, vilka avspeglar sig i när och hur ofta de integreras i verksamheten. Kontinuerlig fortbildning är då av vikt eftersom arbetet med digitala verktyg kan ligga utanför många förskollärares komfortzon, det är dock något som saknas. Digitala verktyg kan stödja arbetet med att höja förskolans likvärdighet men då måste det också finnas likvärdig didaktisk och digital kunskap hos pedagoger, vilket innefattar att veta när var och hur de digitala verktygen ska integreras i verksamheten. Vidare visar studien resultat på förskollärare som inte vill ta bort digitalisering från läroplansinnehållet då de anser att digitala verktyg främjar barns utveckling och lärande så länge de används på rätt sätt, vid rätt tillfälle.

Utmaningar är något som lärare upplever dagligen i sitt yrke. Dessa utmaningar utspelar sig oftast i klassrummet och kan innebära allt från hur till exempel ett kunskapsinnehåll ska läras ut till elever eller hur elever ska bemötas. Denna studie handlar om hur några verksamma SO- och religionskunskapslärare på gymnasiet och grundskolan upplever utmaningar i sin undervisning i förhållande till ramfaktorer så som läroplan, elevmångfald, timplan och känsliga ämnen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med fyra lärare. Respondenternas tal har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin för att förstå hur de resonerar om sina utmaningar men också för att visa vilken nivå utmaningarna kommer från. Ur reslutatet har olika identifierats och kategoriserats som didaktiska, pedagogiska och organisatoriska. Slusatsen i denna studie kommer att visa att de utmaningar som de intervjuade lärarna upplever uppstår när olika ramfaktorer samspelar med varandra.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka former av arbets- och bedömningsmetoder som lärare väljer att använda sig av för att bedöma elevernas kunskaper och genom detta studera hur dessa kan betraktas som likvärdiga i ämnet samhällskunskap, årskurs 1-3. Syftet är även att synliggöra hur lärare som undervisar i ämnet, årskurs 1-3 uppfattar ramfaktorer, och ställa detta mot tidigare forskning huruvida faktorer kan påverka lärares förutsättningar att bedöma eleverna likvärdigt. I en enkätundersökning har lärare som undervisar i samhällskunskap, årskurs 1-3, svarat på frågor om bedömningsmetoder och vilka ramfaktorer de anser påverkar förutsättningar för bedömning. Lärare i undersökningen använder framförallt muntliga och skriftliga bedömningsmetoder, vilket indikerar på hög validitet och reliabilitet. Ramfaktorer som lärarna anser ha störst påverkan på deras möjlighet till att genomföra bedömningar är de pedagogiska- samt de administrativa ramarna. En likvärdig bedömning är svår att uppnå på grund av avsaknad av bedömningsstöd för årskurs 1-3. Lärarnas svar i undersökningen, gällande ursprungskälla av bedömningsmaterial samt användandet av bedömningsmatriser skiljer sig åt, vilket kan peka på skillnader av lärarnas tolkningar av styrdokumenten. / The purpose of this study is to highlight the forms of work- and assessment methods, that teachers choose to use to assess pupil’s knowledge and thereby study how these can be considered equivalent in the subject of social studies, grades 1-3. The purpose is also to make visible how teachers who teach the subject perceive framework factors, and set this against previous research on which factors affect teachers' ability to assess students equally. In a survey, teachers who teach in the grades 1-3 answered questions about assessment methods and which framework factors they consider to affect the conditions for assessment. The teachers mainly used oral- and written assessment methods, which indicates high validity and reliability. Framework factors that teachers consider to have the greatest impact on their ability to assess pupil’s are the pedagogical- and administrative frameworks. Equivalent assessment is difficult to achieve due to the lack of assessment support for grades 1-3. The teachers answers in the survey, that their source of assessment material and the use of assessment matrix differ, which may indicate differences in the teachers' interpretations of the governing documents.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i Stockholmsområdet tolkar målsättningar i ämnet idrott och hälsa utifrån styrdokumenten, samt hur dessa tillämpas i undervisning i förhållande till påverkansfaktorer för att sträva efter en likvärdig undervisning. Frågeställningarna är: (1)Vilka målsättningar har lärare i ämnet? (2)Hur arbetar lärare för att uppfylla dessa mål och sträva efter en likvärdig undervisning? (3)Vilka faktorer påverkar lärares mål med undervisning?   Metod:  Eftersom studien syftar till att undersöka lärarnas tolkningar och upplevelser valdes en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare i Stockholmsområdet. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en deduktiv innehållsanalys utifrån två teoretiska utgångspunkter. Dessa två teoretiska utgångspunkterna var ramfaktorteori och läroplansteori.   Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna hade gemensamma målsättningar med ämnet idrott och hälsa. Dessa målsättningar var: rörelseglädje, intresse för framtida fysisk aktivitet, kunskaper om hälsa och etiskt perspektiv. Resultatet visade att två idrottslärare hade ytterligare enskilda målsättningar. För att tillämpa dessa mål i undervisningen använde de sig av variation av olika aktiviteter samt olika pedagogiska tillvägagångssätt såsom anpassning, repetition och progression. De inre och yttre faktorer som påverkade lärarna var framförallt erfarenhet, idrottsbakgrund, lokal, tid och elevsammansättning.   Slutsats:  Utifrån resultatet av studien kan vi dra en slutsats att lärarnas tolkning av ämnets målsättningar grundades utifrån de formulerade målen i styrdokumenten. Detta tyder på att de olika riktlinjerna på formuleringsarenan bidrar till en mer likvärdig tolkning. Däremot tillämpades målsättningarna på olika sätt beroende på de yttre och inre faktorerna. Baserad på denna iakttagelse kan en slutsats dras att likvärdig undervisning kräver att läraren gör anpassningar utifrån de förutsättningar hen har i sitt specifika sammanhang. / Aim:The aim of this study is to investigate how physical education teachers in the Stockholm area interpret objectives in the subject of sports and health based on the governing documents, and how these are applied in teaching in relation to influencing factors in order to strive for an equivalent teaching. The questions are: (1) What are the goals of teachers in the subject? (2) How do teachers work to meet these goals and strive for equal teaching? (3) What factors influence teachers' goals in teaching? Method:Since the study aims to examine teachers' interpretations and experiences, a qualitative method was chosen. The data collection was carried out through semi-structured interviews with six sports teachers in the Stockholm area. The data collection was analyzed using a deductive content analysis based on two theoretical basis. These two theoretical basis were framework factor theory and curriculum theory. Results:The results show that the physical education teachers had common goals with the subject sports and health. These goals were: joy of movement, interest in future physical activity, knowledge of health and ethical perspective. The results showed that two sports teachers had additional individual goals. To apply these goals in the teaching, they used variety of different activities as well as different pedagogical approaches such as adaptation, repetition and progression. The internal and external factors that influenced the teachers were primarily experience, sports background, location, time and student base. Conclusion:Based on the results of the study, we were able to conclude that the teachers' interpretation of the subject's objectives was based on the formulated objectives in the curriculum. This indicates how the different guidelines in the formulation arena contribute to a more equal interpretation. However, the objectives were applied in different ways depending on the external and internal factors. Based on this observation, it can be concluded that equivalent teaching requires the teacher to make adjustments based on the conditions in their specific context.