Forskning visar att motivation är betydelsefullt för elevers inlärningsprocess och skolresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna underesökning att undersöka vilka orsaker som finns till bristande motivation hos eleverna i samband med modersmålsundervisningen samt vad lärare kan göra för att höja elevernas motivation i deltagandet av modrsmålsundervisningen. Denna kvalitativa studie utgår från sju intervjuer. Tre intervjuer av modersmålslärare och sju intervjuer med elever i högstadiet. Ur intervjuerna med lärare och elever framkom att de faktorer som påverkade elevens motivation var klassrumsklimat, schemat, relationer till omgivningen, gruppindelning och samarbetet mellan modersmålsläraren med övriga lärare inom andra skolämne. / Research has shown that motivation is of great importance for the individual student's learning process and school results. The purpose of the degree project is to investigate the causes of lack of motivation in students who participate in mother tongue teaching and what teachers can do to stimulate this lack of motivation. In a qualitative study, a number of interviews were conducted. On the one hand, three mother tongue teachers in the subjects Arabic, Dari and Polish were interviewed, and on the other hand students from year 6 to year 9. The interviews asked questions about what perceptions students have about their mother tongue, what teachers can do about lack of motivation and what framework factors effect teachers' attitudes. To learn the mother tongue. The results showed that students lack of motivation was due to various factors, including lack of time, work environment, less inclusion of the mother tongue subject, mother tongue teachers relätionship to teachers in other school subject. The conclusion we reached showed the mother tongue subject's role in the diversity ofh the school community, by strengthening the student's identity and personality, and we found som tips on measures for lack of motivation among students and teachers for the subject's mother tongue.

Denna studie undersöker bedömning och strategier i bildundervisningen. Forskningsfrågorna syftar till att synliggöra vad verksamma bildlärare bedömer i elevernas arbeten, vilka bedömningsstrategier de använder sig av samt vilka utmaningar som kan urskiljas vid bedömningsarbete och betygssättning. Studiens empiri består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju bildlärare där materialet har bearbetats och analyserats utifrån en innehållsanalys och med studiens två teorier, läroplansteorin samt ramfaktorteorin, som utgångspunkt. Resultatet visar att det som lärarna bedömer är arbetsprocessen och slutresultatet, planering och självständighet samt närvaro under lektionstid. De bedömningsstrategier lärarna använder i formativ- och summativ bedömning är: observationer och frågor, sortering i betygsnivåer, färgkodning, matriser, digitala portföljer och kollegial sambedömning. Slutligen visar studien de utmaningar som förekommer vid bedömningsarbete och betygsättning, som främst handlar om olika ramfaktorer. Dessa är tillgången till bildsal och material, digitala verktyg, elevantal, tidsaspekt, kursplanens formulering samt avvägning vid bedömning.

Det problem studien utgick från var hur de differentierade uppfattningarna om den specialpedagogiska yrkesrollen kan förstås utifrån olika pedagogiska verksamheter, chefer och uppdrag. Syftet var att bidra med kunskap om hur den specialpedagogiska yrkesrollen formas i praktiken och vad det här kan få för konsekvenser för professionen. Problemet har utretts genom en kvalitativ forskningsansats där chefer har intervjuats med semistrukturerade frågor. Analysen skedde utifrån ett analysverktyg som inspirerats av Dahllöf (1999), Imsen (1999) och Brante (2009). Vid analys framkom hur faktorerna påverkade yrkesrollen och uppdraget, vilket gav implikationer för professionen. De implikationer som skapades för professionen påverkade i sin tur även faktorerna. Vilket visade hur yrkesrollen formades i och av en cirkulär process där faktorer var en del. Härav framkom vikten av att förstå professionen i sitt samhälleliga sammanhang (Brante, a.a.). Genom analys och diskussion framkom hur implikationer för professionen i sig även gav specialpedagogiska implikationer för specialpedagogens målgrupp, barn och elever i behov av särskilt stöd.

I denna kvalitativa intervjustudie synliggörs förskollärarnas arbete kring läroplansmålen om modersmål i förskolan. Syftet med studien är att genom intervjuer med förskollärare utveckla kunskap om hur de transformerar och realiserar läroplanens mål kring barns modersmål och flerspråkighet i förskolan, hur förskollärarna upplever att det är att realisera de här läroplansmålen samt hur samverkan med hemmet kan vara ett stöd. Detta gäller barn som har annat modersmål än svenska. Vilka förutsättningar som blir väsentliga för arbetet i den dagliga verksamheten förtydligas. I vår studie har vi identifierat tre olika teman; förutsättningar för modersmålsstöd, realiseringens utmaningar och samverkan med hemmet. Med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv får vi syn på hur olika ramfaktorer spelar roll för förskollärarnas arbete samt hur transformering och realisering av målen om modersmål upplevs. Några av förskollärarna i studien beskriver hur de har förutsättningen att ta in modersmålslärare en gång i veckan vilket bidrar till att deras barn får möta sitt modersmål i förskolan kontinuerligt medan en annan förskollärare bara har hört talas om att det finns modersmålslärare. Förutsättningarna är olika på förskolorna. De flesta förskollärarna uppfattar realiseringen av målen om modersmål som svåra. Slutsatsen som vi kommit fram till är att olika ramfaktorer och förutsättningar spelar roll för realiseringsarbetet kring modersmål i förskolan.

Svenska grundskoleelevers matematikresultat har visat en ihållande försämring. Dagens skolväsende präglas av utmaningar kopplade till en varierande elevproblematik och en ökande mångkulturalitet, där språk och tidigare kunskaper varierar avsevärt. Ett kooperativt arbetssätt har visat sig ge goda resultat i undervisningen på lång sikt men är tidskrävande. När ett kooperativt arbete ska implementeras spelar tillgången på resurser och tid stor roll. Detta arbete fokuserar på vilka ramfaktorer som påverkar implementeringen av en kooperativ arbetsmetod. Forskningsfrågan som studien avser att besvara är: Vilka ramfaktorer påverkar implementeringen av kooperativa arbetssätt i matematikundervisning på grundskolenivå? Metoden i studien baseras på en enkätundersökning med 43 verksamma lärare. Respondenternas svar analyserades med hjälp av en tematisk analys med abduktiv ansats, ihop med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att det framför allt finns tre ramfaktorer som påverkar implementeringen av kooperativa arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolan, vilka är administrativa, resursrelaterade och organisationsrelaterade. För att den kooperativa arbetsmetoden ska bli så gynnsam som möjligt visade vår studie att lärare är i behov av anpassad fortbildning, tid och en god klassrumsdynamik. / Swedish primary school pupils' mathematics results have shown a persistent deterioration. Today's school system is characterized by challenges linked to varying student problems and increasing multiculturalism, where language and previous knowledge vary considerably. To implement a new way of working with the goal of long term improvement of teaching and its results, resources, and time play an important role. Especially a cooperative way of working, which is time-consuming but which in the long term has proven to yield good results. This work focuses on which framework factors influence the implementation of a cooperative work method. The research question that the study intends to answer is: What framework factors influence the implementation of cooperative working methods in mathematics teaching at primary school level? Based on a survey where the responses of 43 active teachers were analyzed using a thematic analysis with an abductive approach, the results of the study showed that there are above all three framework factors that influence the implementation of cooperative working methods in mathematics teaching in primary school, which are administrative, resource-related, and organizational framework factors. In order for the cooperative work method to be as favourable as possible, our study showed that teachers need adapted further training, time and a good classroom dynamic.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur idrottslärare i grundskolan bedriver och utformar sin simundervisning. <ul type="disc">Vilka möjligheter eller hinder anser idrottslärare påverkar deras simundervisning? Hur gör idrottslärare för att alla elever ska nå kunskapskraven i simning? Hur konkretiserar idrottslärare kunskapskraven i simning? Metod Denna studie består av intervjuer utförda med sex idrottslärare på grundskolan. Intervjuerna var riktat öppna och hade förutbestämda frågeområden. För att hitta intervjupersoner skedde först ett handplockat urval av kommuner i Stockholmsområdet, sedan ett slumpmässigt urval för att få fram skolorna. Lärarna kontaktades sedan via mail. Alla intervjuer skedde på skolorna där lärarna själva arbetade. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. De valda teoretiska ramverken för denna studie är ramfaktorteori och Lindes teori om de tre utbildningsarenorna. Resultat Utöver sin ordinarie simundervisning erbjuder alla skolor någon form av extra undervisning för de elever som är i behov av det, ofta i form av simskola men också rest- och extratillfällen. Gällande de två kunskapskraven i simning råder det skillnader mellan lärarna i avseende hur de tolkar och betygsätter, både mellan och inom respektive kunskapskrav. Lärarna i studien är dock ganska eniga om tolkningen och betygsättningen av kunskapskravet gällande simkunnighet, medan hur de tolkar och betygsätter det andra kunskapskravet om nödsituationer vid vatten skiljer sig mer åt. Simundervisningen verkar framförallt styras av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning.    Sammanfattning Simundervisningen verkar inte ha ändrats allt för mycket jämfört med när vi själva gick i skolan. Hur idrottslärare bedriver sin simundervisning tycks bero på hur lärarna tolkar kunskapskraven och utformningen styrs framför allt av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning. / Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in primary school practise and shape their swimming education. <ul type="disc">What possibilities or obstacles do PE teachers think affects their swimming education? How do PE teachers make sure that every student reach the knowledge requirements in swimming? How do PE teachers concretize the knowledge requirements in swimming? Method This study consists of interviews with six primary school teachers in PE. The interviews were direct-open and had predetermined question areas. To find teachers to interview we first did a hand-picked selection to single out the municipalities, then we did random samples in each municipality to find schools. The teachers were then contacted by email. All interviews took place at the school were the teacher in question worked. The interviews were then recorded and transcribed. The theoretical frameworks we have chosen for this study are frame factor theory and Linde’s theory of the three domains of education. Results A part from their ordinary swimming education, all schools offer some sort of extra education for those students who are in need of it. When it comes to the two knowledge requirements in swimming there are differences between the teachers in how they interpret and grade, both between and within each knowledge requirement. The teachers in the study, however, are quite unanimous about the interpretation and grading of the knowledge requirement about swimming ability. They are not as unanimous about the other knowledge requirement about emergency situations in water. Swimming education seems to be controlled by frame factors such as time, distance to a swimming facility, economy and management. Summary Swimming education appears to be the same now as it was when we were in primary school. How PE teachers practise their swimming education seems to depend on interpretation of the knowledge requirements. The shape is mainly regulated by frame factors, such as time, distance to a swimming facility, economy and management.

Bakgrund Undervisningen i skolan möjliggörs bland annat av de ramfaktorer som finns. Här lyfts speciellt ämnets tilldelade timmar i timplanen, läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav samt dess övergripande fostringssträvan att få kommande generationer att anamma hållbar utveckling. Hem- och konsumentkunskapslärarnas situation är svår då kursplanens ambition överskrider dess tilldelade timmar. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att ämnesintegrera undervisning. Syfte Undersökningens syfte var att studera hem- och konsumentlärares erfarenhet av och syn på ämnesintegrerad undervisning och hållbar utveckling. Metod Studien var en kvantitativ undersökning i form av en elektronisk enkät som skickades ut till alla yrkesaktiva HKK-lärare i Sverige, höstterminen 2016. Resultat Enkäten besvarades av 5 % av Sveriges HKK-lärare och visade att de allra flesta (91 %) av deltagarna hade prövat att ämnesintegrera och att samarbetsparterna fanns bland alla andra skolans ämnen. Fördelarna med ämnesintegrering ansågs överväga nackdelarna. Arbetssättet hindrades allra mest av brist på tid, främst planeringstid. Studien visade också att HKK-lärarna ansåg att ämnesintegrering ökade tidseffektiviteten med ökad måluppfyllelse och arbetsglädje som resultat. Det framkom också att lärarna behövde öka sina kunskaper i hållbar utveckling. Slutsats Skolledningen skulle kunna bidra till ökad ämnesintegrering genom att påverka lokala ramfaktorer och då främst genom att få till schematekniskt gynnsamma lösningar samt att tillgodose fortbildningsbehoven. Detta skulle kunna förbättra HKK-lärarnas arbetsbörda, öka professionalismen och höja ämnets status. / Background The teaching at School is, among other things, dependent on frame factors. This study is specifically looking at the allocated teaching hours, the subject content and the indicators for grading that the curriculum dictates as well as the overall aim of the Swedish school system to generate future generations of sustainability minded citizens. The Home and Consumer Studies (HCS) teachers’ situation is difficult with an overambitious curriculum compared to its allocated hours. One possible solution to that problem could be an integrated curriculum. Objective The aim for this study was to study the Swedish HCS teachers’ experience of and attitudes towards integrated curriculum and sustainable development. Method The study had a quantitative approach and a digital questionnaire was sent out to all active HCS teacher in Sweden, at the beginning of the autumn term of 2016. Results The questionnaire was answered by 5 % of the Swedish HCS teachers and showed that a large majority (91 %) of the teachers had experienced integrated curriculum and that teamwork including all other school subjects had been done. The advantages of integrated curriculum outweighed the disadvantages. Lack of time, mainly lack of allocated planning time, was the greatest hindrance to integrated curriculum. The study showed that the HCS teachers saw that integrated curriculum has the potential to contribute to improved time efficiency with increased goal completion and job satisfaction as a result. The study also showed that the teachers need to improve their knowledge of sustainability. Conclusion The head of schools could contribute to increased integrated curriculum activities by influencing the local frame factors, for most by enforcing satisfactory timetable solutions that ensures the possibilities of cooperation and ensuring adequate in-service programs for educators. This could contribute to better work situation for the teachers, increased professionalism and improved status of the subject.

Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers syn på deras möjligheter att påverka barnens fysiska aktiviteter i den dagliga verksamheten på förskolan. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ insamlingsmetod i form av en enkät. För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts. Vilka möjligheter finns för pedagogerna att utöva rörelseaktiviteter i förskolan? Vilka utmaningar finns för pedagogerna att utöva rörelseaktiviteter i förskolan? Den metod som använts i studien är en internetbaserad enkät. Resultatet av min undersökning är att olika ramfaktorer ställer olika krav på olika förskolor samt att det är pedagogernas ansvar att se till att alla barn når upp till strävansmålen trots att alla förskolor påverkas av olika ramfaktorer. / The purpose of my study is to contribute with knowledge of educators' view of their opportunities to influence the children's physical activities in the day-to-day activities at the preschool. As a method, I have used a quantitative collection method in the form of a questionnaire. To deepen and more clearly describe the purpose of the study, the following questions have been chosen. What opportunities are there for the teachers to exercise movement activities in the preschool? What challenges do the educators have to exercise movement activities in the preschool? The method used in the study is an internet-based survey. The result of my study is that different framework factors make different demands on different preschools and that it is the teachers' responsibility to ensure that all children reach the target goals even though all preschools are affected by different frame factors.

The aim of this study is to investigate the assessment practices of civics teachers in upper secondary school. The main purpose is to analyze, using Bloom’s revised taxonomy, which kind of knowledge civics teachers test in their written test examinations. The analyses show that they mainly test factual and conceptual knowledge. Procedural knowledge is tested in other ways, mostly by means of essays. Metacognitive knowledge is not found in this study. In contrast to earlier findings the teachers in this study test a variation of cognitive processes. Between 50 and 90 percent of test questions relate to the category remember, but there are also questions testing the categories to understand, analyze and evaluate, only a few test apply and create. There is a good alignment in teachers’ knowledge of the grading criterions and the curriculum. There are however discrepancies between this knowledge and their testing practices, which causes some problems concerning the validity of their tests. As the tests mainly are used for summative purposes, teachers varying practices lead to problems with grade equality. Frame factors may explain differences in practices. Mainly administrative factors such as working hours and schedule are significant, since teachers need time to prepare and to mark the tests and pupils need time to write them. Pupils also wish to have written tests and teachers adapt to this. Still, the significance of these factors is decided by teachers’ freedom of action. Most teachers know how to and want to make valid tests, but they need the time, both to prepare and to mark them, and the possibilities to extend lessons when more writing time is needed.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori. Vi har använt tre olika metoder: Hermeneutisk textanalys, observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. De resultat som vi har kommit fram till är att musikutbildningen enligt landets skolplan bör utbilda eleverna på en social och kulturell nivå. Undervisningen bör uppmuntra elevernas kreativitet och grunda sig på: Att utforska, delta, skapa och uppskatta. Våra observationer har visat att klassrummen oftast inte är anpassade för musikundervisning och tillgången till instrument är mycket begränsade. Dessutom är den ekonomiska situationen en av de främsta faktorerna som gör ramarna mycket begränsade. Skillnaden mellan den privata och de kommunala skolorna är noterbar och syns på många olika sätt på grund av deras ekonomiska och i viss mån kulturella situation. Vi diskuterar också om lärarna, under nuvarande omständigheter, kan ge eleverna en allsidig musikutbildning med så små resurser. Dessutom diskuterar vi om hur mycket ramfaktorerna påverkar undervisningen. Våra resultat visar att det inte bara är ramfaktorer som har effekter på musikundervisning i Namibia, även om det är en viktig faktor. Lärarnas föreställningar om musik spelar också en stor roll, särskilt för de lärare som inte behöver oroa sig över deras ekonomiska situation. Denna studie visar också att det finns en paradox mellan den privata skolan och de kommunala skolorna. De kommunala skolorna, med begränsade ekonomiska tillgångar, lär eleverna att musik är en möjlig karriär i livet även om de inte har utrustning för praktiskt musicerande. Den privata skolan utbildar eleverna till att känna igen "bra" musik, notation etc, även om de har möjlighet att utbilda elevernas instrumentella färdigheter. Denna studie genomfördes i Namibias huvudstad, Windhoek. / The purpose of this study is to investigate how music teachers in Namibia relate to current curricullum and subject prerequisites and how it affects their perception of music education. The study is an survey of where the emphasis is in the Namibian curricullum of the subject music. We have investigated how the syllabus is interpreted in theory and in practice by the teachers. Furthermore the study also examine what frame factors are present for a music teacher in Namibia and how these factors affect teaching. This study is based on socialculture theories, music didactics and frame factor theories. We have used three different methods: Hermeneutic text analysis method, observations and interviews to get answers to our research questions at issue. The results we have presented are that the music education should, according to the Namibian syllabi, educate students at a social and cultural level. The education should encourage students creativity and be based on: Exploring, participating, creating and appreciating. Our observations have showed that their classrooms are not optimized for teaching music and the instrumental assets are very limited. Furthermore the economical situation is the main factor making the frames very restricted. The difference between the private school and the government schools is legible and is visable in many different layers due to their economical and cultural situation. We also discuss whether the teachers, in the present circumstances, can give the pupils a varied music education with their small resources, this in addition to the questions regarding how much the frame factors affects the teaching. Our results shows that it is not only the frame factors that effects the music education in Namibia, even if it’s an important factor. The teachers conception of music plays a big part as well, especially for those teachers who do not have to worry too much about refounds. This study also shows that there is a paradox between the private school and the public schools. The public schools with much less refounds teach the pupils that music is a possible career in life even if they do not have equipment to practise. The private school educate the children to recognise “good” music, notation etc, even if they have the possibility to educate the childrens instrumental skills. This study was done in the capital of Namibia, Windhoek.