Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.   Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

Bakgrund: Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till undervisningstid. Ämnets centrala innehåll styr vilket stoff som skall behandlas. Det centrala innehållet har genomgått stora förändringar gällande dess komplexitet och omfattning sen införandet på 1800-talet. Timplanen har inte utökats följaktligen. Skolverket formulerar både timplan och det centrala innehållet i kursplanen. Skolverket erbjuder inga mallar för hur en terminsplanering bör utformas för att inrymma hela det centrala innehållet i timplanen för ämnet. Uppgiften åligger läraren utifrån dennes profession. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap resonerade kring arbetet med att upprätta en terminsplanering. Hur arbetade de för att överbrygga eller hantera motsättningen mellan ett stort innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med fyra lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analys. Resultat: I lärarnas arbete med att upprätta terminsplaneringar framkommer olika strategier för att hantera motsättningen med ett stort centralt innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar. Fyra teman identifierades: kompensera för få lektionstimmar, kompromissa med innehåll, kapitulera inför rådande förhållande och kämpa för rätten till 118 timmars undervisningstid. Slutsats: Få av strategierna syftade till att överbrygga motsättningen mellan tid och innehåll. Tiden ansågs för begränsande. Genom att utöka timplanen för HKK kan lärare ges rimligare förutsättningar att inrymma hela det CI på ett sätt som gynnar likvärdighet i skolan och elevers måluppfyllelse. Detta kan även innebära positiva effekter för miljön, folkhälsan och privatekonomin. Forskning kring de ämnesspecifika utmaningarna i den här studien kan tillsammans med lärarutbildningen ge blivande lärare viktiga verktyg, för hur de kan hantera utmaningen.

De senaste åren har stort fokus legat på elevers försämrade resultat i PISA-undersökningar. En orsak till detta är bland annat att elevers läsförmåga bland 15-åringar har försämrats de senaste åren. Föreliggande undersökning har som syfte att undersöka vad som styr gymnasielärare i deras litteraturundervisning. Till skillnad från tidigare forskning som lagt fokus på antingen enskilda skolor eller ett antal lärare runt om i landet fokuserar denna undersökning på en kommun. Det empiriska materialet utgjordes av kvalitativa intervjuer från åtta lärare utspridda på fyra skolor, såväl kommunala som en skola med enskild huvudman. Resultatet visade att det fanns liknande ramfaktorer på alla de undersökta skolorna och att elevgruppen och lärares uppfattning av elevgruppen är en av de främsta ramfaktorerna som möjliggör eller begränsar litteraturundervisningen. Detta har lett till att lärare låter sina egna ambitioner stå tillbaka för att kunna fokusera på en litteraturundervisning som tilltalar eleverna. De gemensamma ramfaktorerna har lett till att litteraturundervisningen är relativt likvärdig på den undersökta kommunens gymnasieskolor. Undersökningen visar således att det finns gemensamma ramfaktorer inom en kommun och att dessa påverkar hur likvärdig undervisningen kan vara.

Examensarbetet bygger på en empirisk undersökning. Datamaterialet är insamlat genom intervjuer med två högstadielärare, samt genom enkäter som besvarats avfemtiofyra högstadieelever. Syftet med examensarbetet har varit att få kunskap om hur allsidig och därmed likvärdig examinationen i är på högstadiet i ämnet samhällskunskap. Vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har varit att examinationsformerna inom SO-ämnena vanligtvis är ensidiga och oftast innebär ett skriftligt prov som avslutar arbetsområdet. Både Skolverket och Skollagen lyfter fram vikten av ett allsidigt (varierat) och likvärdigt arbetssätt i skolan för att hjälpa eleverna att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar. Resultatet av intervjuerna och enkätsvaren har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Teorin menar att det finns faktorer, yttre och inre, som påverkar lärarens arbetssituation. Resultatet visar att ramfaktorer kan upplevas på olika sätt av lärarna, antingen som hämmande eller som främjande.

Lärare har ett dubbelt uppdrag vilket innefattar kunskapsuppdraget såväl som ett demokratiuppdrag. Historiskt sett har samhällskunskapsämnet varit det medborgarfostrande ämnet och det kan därför argumenteras för att samhällskunskapslärare har en väsentlig roll i att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Detta examensarbetes syfte var att få kunskap om hur samhällskunskapslärare realiserar demokratiuppdraget. Det ämnade jag att få genom att undersöka vilka och i vilket syfte olika arbetsformer används i samhällskunskapslärares undervisning såväl som att undersöka vad som påverkar valen av dessa men också vilka hinder och utmaningar samhällskunskapslärare upplever finns gällande att uppfylla demokratiuppdraget. För att svara på dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med fyra olika samhällskunskapslärare verksamma på högstadiet. Intervjuerna analyserades därefter utifrån Anna Henriksson Perssons definition av utbildning och kunskap för, genom, om och i demokrati samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att samhällskunskapslärarna använder en variation av olika arbetsformer för att elever ska utveckla olika förmågor förenliga med såväl samhällskunskapsämnet såväl som skolans främsta uppdrag; att fostra demokratiska medborgare. Valen av dessa arbetsformer påverkas dock av olika ramfaktorer som elevunderlag, organisation, styrdokument och tid. Dessa faktorer upplever lärarna också på olika sätt som hinder och utmaningar när det gäller att uppfylla demokratiuppdraget.

Friluftsliv och utevistelse är ett kulturarv i Sverige och har bevisats leda till en förbättrad hälsa. Därför finns det ett starkt stöd för friluftsliv och utevistelse i kursplanen för idrott och hälsa. Studier visar dock att det starka stödet inte återspeglas i tiden som lärare spenderar på detta kunskapsområde samt att skolans ramar och närmiljö beskrivs som begränsande i utövande av friluftsliv och utevistelse. Detta påverkar den redan existerande allmänna problematiken rörande bedömning i ämnet idrott och hälsa då den ofta är löst kopplad till kursplanen samt influeras av kvalitéer som det inte finns stöd för i kunskapskraven. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur en skolas närmiljö kan påverka undervisning och bedömning av kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse i idrott och hälsa på högstadiet. För att undersöka detta utfördes tolv kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadieskolor placerade i stadsmiljö och sex lärare på högstadieskolor placerade i fjällmiljö. Resultatet visade att närmiljön har både en direkt samt en indirekt påverkan på både undervisning och bedömning av kunskapsområdet. Närmiljön upplevdes som främjande för utövandet av friluftsliv och utevistelse på fjällskolorna men som ett hinder för stadsskolorna. Undervisning och bedömning av friluftsliv och utevistelse visade sig ske på ett liknande sett på skolor placerade i en fjällmiljö. Sättet som kunskapsområdet undervisas och bedöms på stadsskolor skiljde sig både mot fjällskolorna men även mot varandra då det visade sig finnas stora variationer hos stadsskolorna sinsemellan. Fjällskolorna visade sig även ha en tydligare koppling till kursplanen, vilket kunde förklaras med att lärarna på fjällskolorna beskrev en större allmän kunskap och personligt intresse rörande friluftsliv och utevistelse än lärarna på stadsskolorna. Det visade sig även finnas en syn på friluftsliv som ett äventyr vilken påverkar kunskapsområdet på så vis att det försvårar genomförandet. Det framkom även andra faktorer som ansågs påverka kunskapsområdet utöver närmiljön, dock verkade dessa ändå kunna indirekt kopplas till närmiljöns påverkan.

Denna studie försöker belysa bakgrunden och uppkomsten av så kallade integrerade slöjdsalar. En integrerad slöjdsal är en kombinerad sal som skall vara utrustad för att möjliggöra undervisning i alla slöjdens material. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på fysiska och digitala studiebesök i integrerade slöjdsalar, samt intervjuer och enkätundersökningar med slöjdlärare och skolledare. Studiens syfte är att undersöka hur möjlighetsrummet för undervisning i materialet trä påverkas av ramfaktorerna i de integrerade salarna.Stort tolkningsutrymme i slöjdämnets kursplan och nya villkor i slöjdlärarutbildningen visar sig ha betydelse för vilka förutsättningar slöjämnet möter på olika skolor. Undersökningens resultatanalys stödjer sig på det begränsade antal skolor som är med i studien och antyder att slöjdsalar och slöjdlärartjänster bantas bort som en följd av aspekter som kan kopplas samman med formuleringar i kursplanen och skolledares tolkningar av slöjduppdraget. Med stöd i teorin om praktikarkitekturer försöker denna studie belysa vilka aspekter som är av betydelse för att kunna upprätthålla en hållbar slöjdpraktik i skolan. Aspekter som i sin tur har stor betydelse för möjligheterna att bedriva träslöjdsundervisning. Resultatet av undersökningen bekräftar i många fall teorins utgångspunkt som framhåller de olika aspekternas ömsesidiga beroenden för bevarandet av en fungerande slöjdpraktik i skolan.

Föreliggande studie har undersökt lärares uppfattningar och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning. Syftet med undersökningen är att försöka fördjupa förståelsen för lärares olika uppfattningar om det förebyggande arbetet mot mobbning, samt vilka formella villkor, hinder och ramar lärarna uppfattar att de har i detta arbete. Den metodologiska ansatsen vi valde att använda oss av var en kvalitativ intervjuundersökning genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom. Resultatet visade att lärare uppfattar att mobbning sker när elever skiljer sig från normen och osäkra elever runt omkring känner ett behov av att hävda sig genom att trycka ner de som är avvikande. Till följd av detta beskrev även lärarna vilka utmaningar och möjligheter som fanns för de i arbetet mot mobbning, vilket resulterade i tidsaspekter, gruppstorlekar samt bristande samverkan med omsorgspersoner. Slutligen genom att analysera resultatet med stöd av ramfaktorteori, samt Hundeides teori om sociokulturella ramar, kom vi fram till att trots att det finns relationella kunskaper om hur mobbning kan förebyggas, visade det sig att lärarnas uppfattningar om vad man själv kan och inte kan göra mer bygger på punktuella perspektiv och det Hundeide beskriver som lärares naiva teorier. Med stöd av både lärarnas egna uppfattningar om arbetets förutsättningar, samt både ramfaktorteorin och Hundeides syn på hur naiva teorier blir dominerande tolkar vi det som att skolans ramfaktorer är allt för begränsande för att ett förebyggande arbete mot mobbning verkligen ska fungera i praktiken. Här uppfattar vi som en viktig slutsats i vårat arbete att ramarna, och då inte minst att tiden med varje elev behöver öka samt att gruppstorlekarna behöver minska. Detta så att man kan arbeta bättre med skolans negativa normkultur vilket samtliga lärare ansåg vara en viktig orsak till mobbning.

Rektorers pedagogiska ledarskap har betydelse för hur arbetet på skolorna fortlöper med syfte att främja särskilt begåvade elever i matematik och att dessa elever ska få den stimulans de är berättigade. Studiens syfte är att undersöka hur rektorer påverkas av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik med fokus på särskilt begåvade elever. I studien har intervjuer använts som metod för att ta reda på rektorers påverkan av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik. Ramfaktorteorin är den teori som beskriver vilka ramar och faktorer rektorer har att förhålla sig till. Resultatet visar att av rektorerna indirekt drar paralleller till budget i frågan om resursfördelningen, men kopplar också detta till flera andra ramfaktorer som samverkar. Alla rektorer uppger också att lärarnas egen kompetens är viktig för att kunna stimulera särskilt begåvade elever inom matematik. Slutsatsen i undersökningen blir därför att rektorers resursfördelning inom matematik med fokus på elever med särskild begåvning är styrd av flera faktorer och att dessa påverkar. De resultat som finns i studien kan ge ökad kunskap hos lärare eller andra kollegor för att det bidrar till en ökad medvetenhet om rektorers ramar och faktorer i det vardagliga arbetet. / How school works with gifted students depends on the pedagogical leadership of the principals’ and their decisions regarding the distribution of resources. It’s these decisions that define how the students develop and if they get the right kind of stimulants that they need. The aim of this study is to examine how the frame factor theory influences the principals’ work with distributing resources for gifted students in mathematics. This study have been using interviews as method to find out how the frame factor theory influences principals work. The result of the study shows that principals instantly draw parallels to the budget in the question of distribution of resources, but also link this to several other framework factors that interact with each other. All of the principals state that the teachers’ competence is important in order to stimulate gifted students in mathematics. The conclusion of this study is that the principals are controlled by several of the factors in the frame factor theory regarding the distributing resources for gifted students in mathematics. The results from the study can increase the teachers’ knowledge, and other colleagues, and hopefully it can increase an awareness of how the principals' work regarding distributing resources for gifted students in mathematics are affected by the frame factor theory in their line of work every day.

Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka idrott och hälsa-lärares upplevelser av att arbeta på skolor placerade på den glesa och mycket glesa landsbygden i Norrbottens län. Studien avgränsades till lärarnas upplevelser om undervisningens likvärdighet och hur ramfaktorerna elevgrupp, ekonomiska resurser och lokaler påverkade deras arbete. Resultatet visade att lärarna upplevde sin undervisning som likvärdig med övriga landets trots vissa svårigheter sett till lokaltillgång och ekonomiska resurser. Exempelvis fick några lärare resa långt för att ta sig till lokaler som badhus och ishall, eller vara utan internetanslutning och ljudanläggning i sporthallen. Resultatet visade även att, till skillnad från den tidigare forskning som gjorts på idrott och hälsa-lärares arbetsmiljö, var ramfaktorn elevgrupper den mest positiva faktorn med att arbeta på en skola belägen i den glesa och mycket glesa landsbygden. Orsaken till detta var de mindre klasserna som gav lärarna mer tid med sina elever, vilket påverkade undervisningen positivt. Överlag bryter studien ny mark, eftersom det tidigare inte har forskats på lärare som befinner sig på den glesa och mycket glesa landsbygden. På grund av detta behövs mer forskning på området för att kunna inkludera fler regioner och således ger en mer representativ bild av den glesa och mycket glesa landsbygdsskolelläraren i Sverige.