Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse kring lärares förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen och huruvida externa faktorer påverkar lärarens användning, och i så fall vilka dessa faktorer är.  Studiens forskningsfrågor handlar om hur digitala verktyg används i undervisningen, vilka utmaningar och möjligheter som finns med användningen av digitala verktyg och hur lärarnas ståndpunkt kring digitaliseringen ser ut för att därigenom undersöka externa faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg i skolan. Studiens tillvägagångssätt består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer på fyra lågstadielärare som undervisar för årskurs två i Uppsala kommun och Huddinge kommun. Observationerna genomförs för att ge svar på hur lärarna använder digitala verktyg i sin undervisning. Intervjuerna genomförs för att få en förståelse och få svar gällande deras åsikter kring digitaliseringen. Studien utgår från analysverktygen ramfaktorteori för att undersöka bakomliggande faktorer som möjliggör och begränsar undervisningsprocessen, såsom tid, elevgrupper, ekonomi, lokal och etcetera.  Resultatet visar att lärarna hade delade åsikter kring användningen av digitala verktyg i skolan. Lärarnas syn på digitaliseringen var att det är dels väsentligt, underlättande och bra om det finns ett välgrundat syfte till användandet i undervisningen. Dels kan det tillföra ett stressande moment för både läraren och eleverna, som behovet av en ständig uppkoppling till internet och ökade arbetsuppgifter. Resultatet visar även att användningen av läsplattor såg olika ut i olika klassrum. Två lärare använde läsplattan Ipad under arbetsgången för att uppnå ett interaktivt, engagerande lärande, men i ett klassrum används Ipaden mer som ett tidsfördriv, och i ett klassrum används inte Ipad alls. Under observationerna använde lärarna sig av bärbara datorer för att hålla i genomgångar via projektorer, Smartboards och Cleverboard. Lärarna berättade också om andra ibland förekommande digitala verktyg, som skärm-och dokumentkamera och Apple TV. Vid intervjuerna berättade lärarna om möjligheterna och utmaningarna med användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget kunde vi se olika externa faktorer i olika nivåer som påverkade användningen av digitala verktyg i undervisningen. Ramfaktorer i utbildningsnivå var elevgruppens olika konstellationer. Problem med nätverksuppkopplingen var en ramfaktor i skolnivå och läroplanens direktiv var en ramfaktor i samhällsnivå. Begränsningar i antalet digitala verktyg som fanns att tillgå var en ramfaktor på skolnivå och digitala verktygen var en ramfaktor på globalnivå. De olika nivåerna av digital kompetens och erfarenheter bland lärarna var en ramfaktor på skolnivå. Slutligen, en ramfaktor på utbildningsnivå och skolnivå var brist på undervisningstid som inverkade på hur väl de digitala verktygen kunde användas. Studiens slutsats var att lärarna till stor del var positiva till digitala verktyg och ansågs vara ett stöd för undervisningen och för elever med särskilda behov. Med digitala verktyg fanns både möjligheter och utmaningar. Med denna studie har vi kommit fram till att i varje klassrum fanns det ramfaktorer som påverkade undervisningen och användningen av digitala verktyg.

Studiens syfte var att undersöka åtta förskollärares erfarenheter av planerad undervisning. Vi ville undersöka vilka förutsättningar förskollärare beskriver att de har för att bedriva planerad undervisning samt när den planerade undervisningen i förskolan sker.  Vi valde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, studien utgick ifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att förskollärare har begränsade förutsättningar till att bedriva planerad undervisning. Förutsättningarna som påverkar om och när den planerade undervisningen bedrivs beror främst på ramfaktorerna tid, gruppindelning och förskolans ekonomiska resurser. Slutsatsen är att flera ramfaktorer påverkar varandra och inverkar även när den planerade undervisningen bedrivs.

Bakgrund Genom att handla närproducerat och ekologiskt är det möjligt att bidra till hållbar utveckling. Enligt det centrala innehållet för hem och konsumentkunskap ska elever utbildas att göra genomtänkta val av livsmedel som främjar deras hälsa, ekonomi och vår miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap väljer ekologiska och närproducerade livsmedel i undervisningen och orsaker till om det inte köps eller används. Vidare även att undersöka om det finns några skillnader i hur ofta ekologiska och närproducerade livsmedel används i hem- och konsumentkunskapen utifrån ekonomiska förutsättningar, lärarens utbildningsnivå, antal år i yrket, ålder, kön, arbetsplats (kommunal, privat eller friskola) samt lärarens personliga inställning till ekologisk och närproducerad mat.   Metod Studien pågick under våren 2023 och genomfördes via en webbenkät utformad i O365 Forms. Inklusionskriterierna för deltagarna var att de skulle arbeta som lärare i hem- och konsumentkunskap och har gjort det i minst sex månader. Det fanns inget krav på behörighet eller legitimation. Skillnader mellan grupper analyserades med Chi-2 test.   Resultat Totalt svarade 147 respondenter på enkäten. Majoriteten köpte mindre än hälften ekologiska eller närproducerade livsmedel till undervisningen i hem- och konsumentkunskap. De främsta orsakerna till att lärarna inte använde ekologiska eller närproducerade livsmedel i undervisningen var ekonomiska begränsningar samt att de är styrda att handla av vissa leverantörer och butikskedjor. De som köpte mer än hälften ekologiskt eller närproducerat till undervisningen gjorde också det privat.   Slutsats Ekologiska och närproducerade livsmedel används i låg utsträckning bland lärarna i denna studie. Ramfaktorer som budget och att vara styrd till viss leverantör eller butikskedja är de främsta orsakerna till att ekologiska och närproducerade livsmedel inte används i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. För att i större utsträckning göra det möjligt att använda dessa livsmedel skulle riktlinjer för ämnets budget kunna tas fram av beslutsfattare i samråd med lärare i hem- och konsumentkunskap. / Background By buying locally produced and eco-labelled products, it is possible to contribute to sustainable development. According to the core content for home and consumer studies   students should be able to make sustainable  well thought out food choices that promote their health, economy and our environment through  education.    Objective The purpose of the study was to investigate  if  teachers in home and consumer studies choose organic and locally produced foods when buying groceries for their practical lessons.   and  what is their reasoning for not buying or using them if that is the case? . Another purpose was to investigate if  there were any differences in how often organic and locally produced foods were  used in home and consumer studies due to  financial circumstances, the teacher's level of education,  years within their profession, age, sex , workplace (municipal, private or independent school) and the teacher's personal approach to organic and locally produced food.   Method The study took place during the spring of 2023 and was carried out through  a web survey designed in O365. Our inclusion criteria for the study regarding the participants was that they had worked as teachers in home and consumer studies for at least six months. There was no requirement for educational competence in the subject nor teacher certification. . Differences between groups were analyzed with the Chi-2 test.   Results A total of 147  participants answered the survey. The majority of the participants bought less than half of organic or locally produced foods for teaching in home and consumer studies. The main reasons why the educators did not use organic or locally produced food in the teaching were due to financial constraints as well as that they were guided to buy from certain suppliers and store chains. Those who bought more than half of their products organic or locally produced for teaching also did that privately.    Conclusion Organic or locally produced foods are used to a low extent among the teachers in this study. Framework factors such as budget and being directed to a certain supplier or store chain are the main reasons why organic and locally produced food is not used in home and consumer studies. In order to make it possible to use these products to a greater extent, guidelines for the subject should be createdby decision makers in conjunction with the home and consumer studies teachers.

Det finns en problematik i att begreppet pedagogisk måltid ofta används i förskolans kontext men definitionen av begreppet är inte helt självklart. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka uppfattningar några verksamma pedagoger har om begreppet pedagogisk måltid och hur omsorg synliggörs vid måltidssituationerna i förskolan. För att undersöka detta har följande tre frågeställningar använts: Vilka uppfattningar lyfter pedagogerna kring begreppet pedagogisk måltid? Hur ser pedagogerna på sin roll beträffande omsorg vid måltidssituationerna? och Vilka möjligheter och begränsningar lyfter pedagogerna vid måltidssituationen? Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har semistrukturerade intervjuer utförts för att samla in materialet. För att analysera materialet har ramfaktorteorin samt Noddings omsorgsteori används. I resultatet av studien framkommer det att begreppets innebörd och syfte skiljer sig åt bland pedagogerna. Det framkommer även att det saknas tydliga dokument och föreskrifter om hur en pedagogisk måltid ska utföras, enligt dem. Något som är återkommande beträffande pedagogernas roll kring omsorgen är att de lyfter vikten av att vara hjälpsamma, trygga och stöttande vid måltidssituationerna. Pedagogerna lyfter tiden, stress, rutiner och samsyn som några olika aspekter, vilka både möjligt och begränsar utförandet av måltidssituationen. Pedagogerna efterfrågar föreskrifter och dokument som tydligt gör innebörden av begreppet samt hur måltiden ska utföras.

Syftet med den föreliggande studien är att med utgångspunkt i förskollärares upplevelser och uppfattningar om utomhusundervisning, undersöka och belysa olika faktorer som kan påverka genomförandet av utomhusundervisning i den dagliga förskoleverksamheten och på så sätt påverkar barns möjligheter till lärande. Empirin samlas kvalitativt in från sex förskollärare genom online semistrukturerade intervjuer via digital plattform Zoom eller Teams. Med tematisk analys som analysmetod identifieras centrala teman av analytisk vikt och analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom ramfaktorteorin. I studien framkommer det flera ramfaktorer som kan påverka förskollärares arbete i utomhusundervisning, inklusive barnens intresse och nyfikenhet, förskollärarens kunskap, kompetens och attityd, barngruppens storlek, bemanning av personal, material för utomhusundervisning, storlek och utformning av förskolegården, förskolans lokal, planeringstid och ekonomi. De flesta hindrande ramfaktorer, såsom bristande materiella resurser, ogynnsam utformning av förskolegården eller barnens minskade intresse, kan kompenseras av förskolläraren genom sin kunskap, kompetens och positiv attityd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarens kunskap, kompetens och positiva attityd kring utomhusundervisning spelar den mest betydande rollen för att möjliggöra utomhusundervisning. Samtidigt med förskolans ekonomiska stöd som i hög grad möjliggör förutsättningar för andra ramfaktorer, skapas mer fördelaktiga förutsättningar för förskollärares arbete i utomhusundervisning. Detta främjar i sin tur ökad mångfald och kvalitet både i planeringen och genomförandet av utomhusundervisning, vilket ger gynnsamma möjligheter för barns lärande. Dessutom visar studien att utomhusundervisning och inomhusundervisning erbjuder olika värdefulla möjligheter för barns lärande. Därmed kommer vi också fram till att förskollärare bör kombinera båda undervisningsformerna för att främja barns lärande och möta olika barns behov.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras? Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval. Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid. Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsundervisning är beroende på den undervisande läraren. Ramfaktorer som påverkar undervisningen är även den väldigt beroende på skolan och läraren som undervisar. Huvudslutsatsen som vi kan dra är att arbetet med formativ bedömning inom friluftlivsundervisningen tenderar att ske spontant vilket är problematiskt då det inte säkerställer att eleverna erbjuds formativ bedömning konsekvent genom undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified? Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection. Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning. Conclusions: The conclusion that the study can draw is that activities and time that are allocated towards the teaching of friluftsliv are dependant on the teacher. Frame factors that affect the teaching are also very dependant on the school and the teacher. The mainconclusion the study can draw is that the use of formative assessment in the teaching offriluftsliv tends to be spontaneous which is problematics since it does not ensure that the students consistently are given formative assessment throughout the education.

Syftet med studien är att undersöka vad sex grundlärare för de lägre åldrarna upplever för praktiska förutsättningar för samarbete med skolbibliotekarier rörande läsfrämjande undervisning, vilka didaktiska val som görs rörande den läsfrämjande undervisningen och om det upptäcks ett samband mellan nivå av samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare och elevernas läsintresse. Studien har sin utgångspunkt i Ramfaktorteorin i kombination med ett händelselogiskt perspektiv. Studien har som avsikt att lyfta fram vilka yttre faktorer som påverkar lärares samarbete med skolbibliotekarien och de didaktiska val som görs i den läsfrämjande undervisningen. Tidigare forskning visade att lärare upplevde en hög arbetsbelastning där ramfaktorn tid ansågs vara en bristvara. Bristen på tid påverkade både lärares enskilda arbete och försvårade möjligheterna till samarbete med skolbibliotekarien. Den här studiens resultat visade att de intervjuade lärarna upplevde att ramfaktorerna tid, gruppstorlek, personal och ekonomiska resurser påverkade den läsfrämjande undervisningens didaktiska aspekter. Fortsättningsvis framkom ramfaktorerna tid, personal, lokaler, ekonomiska resurser och delvis skolans ledning och organisation som faktorer vilka påverkar användandet av skolbiblioteket som pedagogisk resurs och därmed samarbete med skolbibliotekarien.  Tidigare forskning visade också att samarbetsnivåerna mellan lärare och skolbibliotekarier generellt sett var låga och att en orsak till detta var att lärare hade låg kunskap kring skolbibliotekariens roll. Studiens resultat visade att fyra av de intervjuade lärarna hade en medelnivå av samarbete med skolbibliotekarien. En av de intervjuade lärarna hade en låg nivå av samarbete och en hade inget samarbete med skolbibliotekarien. Samtliga av de intervjuade lärarna beskrev skolbibliotekariens roll som läsfrämjande på olika sätt. I studiens resultat upptäcks inget definitivt samband mellan nivå av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier och elevernas läsintresse. Samtliga av de intervjuade lärarna upplevde sina elever som läsintresserade, däremot upplevde de två intervjuade lärarna som låg på en lägre nivå av samarbete en större variation av läsintresse hos sina elever.

Tidigare forskning har visat att musiklärare i större utsträckning än tidigare förhåller sig till styrdokumenten, men att det finns en bred spännvidd vad gäller deras definitioner av musikskapande. Syftet med den här undersökningen var att bidra med kunskap om musiklärares uppfattningar om musikskapande i högstadiet. Specifikt hur musiklärares definitioner av musikskapande förhåller sig till Skolverkets definition, hur musiklärare har uttryckt att ramfaktorerna påverkar undervisningen och bedömningen av musikskapande samt efter vilka kriterier musiklärare anger att de bedömer musikskapande. En enkätundersökning bestående av slutna och öppna frågor skickades ut till musiklärare och rektorer på utvalda skolor i Sverige. Enkäten besvarades av 28 respondenter. Resultatet antyder en diskrepans mellan hur musiklärare och Skolverket definierar musikskapande. Tillika indikerar resultatet att möjligheten till likvärdig undervisning och bedömning inom musikskapande påverkas av ramfaktorernas variation mellan olika skolor. En av de slutsatser som dras är att ytterligare forskning behövs inom området.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka val förskollärare gör för att möjliggöra undervisning utomhus och vilka faktorer som påverkar dessa. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats genom sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Datamaterialet transkriberades och kodades i en tematisk analys. Som grund för denna studie ligger det didaktiska perspektivet med tillhörande begrepp, som har använts vid formulering av forskningsfrågor och i diskussionen. I analysen av vår empiri har vi använt ramfaktorteorin som modell för att förstå hur förskollärarna förhåller sig till de ramfaktorer som påverkar undervisning utomhus. I resultatet synliggörs faktorer som kan begränsa utomhusundervisning men också hur förskollärarna anpassar för att möjliggöra. Våra slutsatser är att förskollärares inställning till utomhusvistelse är en betydande faktor i möjliggörandet av utomhusundervisning. Samt att om det finns en tydlig struktur och rutin kring undervisning, som något som växelvis sker inomhus och utomhus, skapas en kultur där undervisning utomhus är en naturlig del av verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Bakgrund- Stillasittande hos barn och ungdomar blir ett allt mer samhällsproblem, därav har skolor velat ta initiativet kring att minska det här problemet. Det har de gjort genom olika former, ett av dem är investeringen av pulspass, som är ett av projekten till att minska stillasittande.Syfte- Syftet med studien är att belysa varför pulspass genomförs och vad som möjliggör det. Ett vidare syfte är att undersöka likheter och skillnader det finns mellan ämnet idrott och hälsa gentemot pulspass samt om ämnet idrott och hälsa påverkas av pulspass och i så fall hur.Metod- Den utvalda metoden för studien har varit intervjuer, där sex olika intervjuobjekt med lärarbakgrunder intervjuats angående sina tankar och reflektioner kring pulspass. Fyra av intervjuobjekten utförde pulspass i sina skolor medan två av intervjuobjekten inte gjorde det. Ramfaktorer med utgångspunkt från inre-och yttre ramfaktorer och praxisgemenskap med utgångspunkt från lärande och social inramning användes vid analys av resultatet.Resultat- Studiens resultat visar att lärarnas uppfattning är att pulspass motiverar och ökar koncentrationsförmågan hos eleverna och att det behövs någon som tar initiativ för pulspass och att tid, lokal och kollegors inställning påverkar. Likheterna mellan pulspass och ämnet idrott och hälsa är att de kopplas till fysisk aktivitet, hälsa och välmående. Skillnaderna är att det finns olika syften där pulspass är något som är kravlöst. Pulspassens påverkan på ämnet idrott och hälsa är att de gynnar ämnet, men att ämnet kan förlora sitt syfte på grund av fel fokus.Slutsats- Slutsatsen är att det krävs en eldsjäl med engagemang för utförande av pulspass och att förutsättningar i form av tid, lokal, hjälpmedel och kollegor spelar en stor roll för drivandet av pulspass.