Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om tillgången till resurser och stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) inom lågstadiet. Syftet var även att ta reda på vilka stöd och resurser som pedagogerna menar att de har idag, vilka utmaningar som finns med undervisningen och vilka stöd och resurser som enligt pedagogerna bör finnas i lågstadiet. Detta kopplades även till ramfaktorteorin. Genom en enkätstudie kunde syftet besvaras och resultatet av studien analyserades utifrån forskningsfrågorna. Enkäten besvarades av 38 pedagoger och inkluderade påståenden och fördjupande frågor. Svaren granskades utifrån ramfaktorteorin. De ramfaktorer som var relevanta för studien var tid, personal, gruppstorlek, lokaler, ekonomiska resurser, föräldrar, skolans ledning och organisation. Resultatet visade att många pedagoger upplevde att det var svårt att undervisa elever med NPF då olika ramfaktorer påverkade undervisningen. Dessa var främst gruppstorlek, tid, personal och fortbildning. Det fanns flera förslag på hur denna problematik skulle kunna åtgärdas enligt pedagogerna, som pekade på att elever med NPF behövde få ett individanpassat stöd där det finns stöttning från utbildad och kunnig personal i ett mindre sammanhang. Resultatet visade också att flera pedagoger ansåg att det inte fanns tillräckligt med stöd och resurser, men att de använde både extra anpassningar och särskilt stöd för att stötta elever med NPF. Denna studies resultat stämmer överens med vad som framkommit i tidigare forskning. Utifrån studiens kunskapsbidrag kan framtida forskning studera vidare för att finna en lösning för att det ska finnas tillräckligt med stöd och resurser för elever med NPF i lågstadiet.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om sociologiämnet på̊ gymnasieskolan och jämföra styrdokumentens skrivningar med lärares beskrivningar av det ämnesmässiga innehållet. Centrala frågor är vilka syften med ämnet sociologi som anges i styrdokumenten, vilka syften de intervjuade sociologilärarna anger och om lärarna upplever att det finns andra faktorer som påverkar undervisningen. Studiens material består av ämnesplanen för sociologi samt intervjuer med sociologilärare utförda via e-post. I studien används en kvalitativ textanalys och en kvalitativ intervju. Studiens teoretiska ramverk utgår från Dahllöfs ramfaktorteori, Lundgrens läroplanskoder, Englunds utbildningsfilosofiska strömningar samt Bernsteins begrepp. Denna studies huvudresultat visar att olika läroplanskoder samverkar och pendlar mellan varandra i sociologins ämnesplan. Detta tar sig uttryck på̊ olika sätt i lärarnas beskrivningar av det ämnesmässiga innehållet och kan tänkas hänga samman med lärarnas yrkeserfarenhet och stoffrepertoar. Samtidigt har studien visat att ramfaktorer såsom läromedel och gruppstorlek påverkar innehållet i sociologiundervisningen.

Syftet med denna studie var att jämföra lärares syn på ämnena bild samt idrott och hälsas betydelse och villkor på mellanstadiet. Lärares syn på vad som legitimerar att ämnena bör finnas i skolan är en del av den skolkod som ramar in skolorna. Tillsammans med de villkor som finns inom ämnena är dessa ramfaktorer som påverkar undervisningen. Studien har därför undersökt åtta olika lärares syn på ämnena genom kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har två idrottslärare, två bildlärare samt fyra klasslärare, som alla arbetar på mellanstadiet, intervjuats. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en fenomenografisk metodansats, vilket resulterade i sju olika kategorier. Resultatet visar att alla undersökta lärare ser ämnena som betydelsefulla men utifrån anledningar. Främst legitimeras ämnena utifrån att de bidrar till att uppfylla övergripande mål för skolan. Detta genom att de anses stödja de teoretiska ämnena, elevernas personliga utveckling samt elevernas välmående. Två av de lärare som undervisar i ämnena legitimerar även dessa utifrån att de bidrar med ämnesspecifika kunskaper. De ramfaktorer som anses viktiga för undervisningen handlar om tid, antalet elever, materiella resurser samt en stöttande chef och kollegor. Studien har didaktisk relevans eftersom olika syner på ämnenas betydelse för elever synliggörs och på så sätt kan väcka diskussion om vad som bör legitimera ämnena. Genom att besvara denna fråga kan också de villkor som tilldelas ämnena diskuteras.

Studiens syfte var att bidra med fördjupad kunskap om hur barns inflytande tillvaratas av förskollärare i förskolan. Undersökningen hade för avsikt att ta reda på hur förskollärare tolkar begreppet barns inflytande, hur förskollärare möjliggör för det, vad som påverkar barnens inflytande i förskolan och vilka effekter barngruppen får utifrån deras inflytande. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio verksamma förskollärare och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat. Empirin har bearbetats med hjälp av the constant comparative method och dess tre led; kodning, tematisering och summering. Resultatet visade att förskollärarna i studien inte likställer begreppet barns inflytande med barnets rätt att bestämma över verksamheten. Begreppet framhålls av studiens informanter vara synonymt med att utgå från barnets intresse vid utformandet av verksamheten. Vidare visade resultatet att möjligheterna för att barnet ska få inflytande grundar sig i en barnsyn där förskollärarna ser barnet som the being and becoming child. Resultatet synliggjorde att förskollärares möjliggörande av barns inflytande försvåras av ramfaktorer eftersom för stora barngrupper och för få personal bidrar till för lite tid. Det visade sig att förskollärarnas arbete med barns inflytande påverkas av deras ansvar för utbildningen. I kombination med ramfaktorn av för lite tid och förskollärares uppdrag att se till läroplanens strävansmål upplever förskollärarna att barns inflytande begränsas. Slutligen visade resultatet att de yrkesverksamma förskollärarna både ser en valtrötthet, större engagemang och tilltro till sig själv hos både individuella barn och barngruppen som helhet i arbetet med barns inflytande.

I arbetet belyser jag svårigheter som elever och läraren stöter på under modersmålsundervisningen samt vilka brister som kan uppstå i utvecklandet av denna undervisning. Jag tar även upp vad som kan förbättras i modersmålsundervisningen. Uppsatsen fokuserar på hur viktigt det är att elever som har ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och vilka konsekvenser det kan ha för deras skolframgång. Vidare använder jag mig av en kvalitativ metod för att den bygger på djupare närstudier. För denna studie används både enkäter och intervjuer. Enkäten som besvarades utav tio elever visade tydligt vilka svårigheter som de möter i undervisningen. Dessutom uppgav 6 lärare vilka brister de ser i undervisningen. Eleverna och lärarna tog upp flera problem som t.ex. att lektionstiden är för kort och inte täcker elevernas behov i lärandet av sitt modersmål. Andra problem som belystes är att lektionerna oftast läggs efter ordinarie skoltid då eleverna är trötta och har svårare att uppehålla motivation samt ork. Brist på lämpliga läromedel är också ett problem. Lärarna är tvungna att hämta läroböcker från deras hemländer som sällan reflekterar de svenska elevernas erfarenhet och vardag. Lärarna behöver använda olika metoder och verktyg, som t.ex. datorer, för att motivera sina elever. Dessutom jobbar lärarna på flera skolor och de har inte tid att samarbeta med andra lärare och ordna en bra lokal för modersmålsundervisningen. En positiv faktor som studien visar är hur alla elever som deltog i undersökningen är stolta över sitt modersmål och att modersmålet är viktigt eftersom det har med deras identitet och hemlandets kultur att göra, därför var alla också intresserade av lärandet av modersmålet och även engagerade i det. Det är viktigt att modersmålsundervisningen finns, för många av eleverna som jag har träffat skulle annars ha mycket svårt att lära sig det svenska språket, särskilt elever som är nyanlända och har studiehandledning på sitt modersmål. / In the work, I highlight difficulties that students and the teacher encounter during mother tongue teaching and what shortcomings can arise in the development of this teaching. I also address what can be improved in mother tongue teaching. The essay focuses on how important it is for students who have a mother tongue other than Swedish to learn their mother tongue and what consequences it can have for their school success. Furthermore, I use a qualitative method because it is based on deeper close studies. For this study, both questionnaires and interviews are used. The questionnaire that was answered by ten students clearly showed the difficulties they encounter in teaching. In addition, 6 teachers stated what shortcomings they see in the teaching. The students and teachers raised several issues such as that the lesson time is too short and does not cover the students' needs in learning their mother tongue. Other problems that were highlighted are that the lessons are usually taken after regular school hours when the students are tired and have more difficulty maintaining motivation and energy. Lack of suitable teaching materials is also a problem. Teachers have to pick up textbooks from their home countries that rarely reflect the Swedish students' experience and everyday life. Teachers need to use different methods and tools, such as computers, to motivate their students. In addition, the teachers work at several schools and they do not have time to collaborate with other teachers and arrange a good room for mother tongue teaching. A positive factor that the study shows is how all students who participated in the survey are proud of their mother tongue and that the mother tongue is important because it has to do with their identity and the culture of the home country, therefore everyone was interested in learning the mother tongue and also engaged in it . It is important that mother tongue teaching exists, because many of the students I have met would otherwise have a very difficult time learning the Swedish language, especially students who are newcomers and have study guidance in their mother tongue.

Under de senare åren har vi tagit del av den högaktuella situation som råder ute på förskolorna. Flertalet debatter och grupprörelsen Förskoleupproret vittnar om att pedagoger blir stressade, sjukskrivna och upplever otillräcklighetskänslor. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärarna upplever kvalitet i sitt yrkesutövande och hur deras erhållna förutsättningar påverkar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. För att få fram empiri som studien kunde ha som utgångspunkt har vi genomfört kvalitativa intervjuer som en insamlingsmetod. Vi intervjuade sex stycken förskollärare från tre olika förskolor, samtliga förskolor ligger i samma kommun men med olika förskolechefer. För att vi ska kunna förstå vår insamlade empiri har vi använt oss av Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteori vilket är en teori som tittar på yttre faktorer som kan påverka kvaliteten på den pedagogiska verksamheten.Resultatet av studien visar att förskollärarna har en tydlig bild av vad som är en verksamhet av kvalitet men de erhåller, enligt dem, inte tillräckliga förutsättningar för att kunna uppfylla de krav som åligger i förskollärarprofessionens uppdrag. En handfull med ramfaktorer som påverkar verksamhetens kvalitet, enligt förskollärarna, tas upp och det skiljer inte mycket i förskollärarnas uppfattningar. Det visar sig dock att det skiljer sig i respektive förskolas förutsättningar, trots att de tillhör samma kommun. Nyckelord: förskola, förskollärarprofession, förutsättningar, kvalitet, ramfaktorer

Syftet med vår studie var att genom en intervjustudie med sex förskollärare analysera deras tolkningar av undervisning som begrepp och hur de uppfattar vilka yttre faktorer som påverkar undervisningen. Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudiemetod på kommunala förskolor i mellersta Sverige. I resultatet framkom en definition av begreppet undervisning som något som sker genom målstyrda processer och som ska utgå från barnens intressen. Undervisning kan både vara planerad men även uppstå spontant i olika lärsituationer. Det visade sig viktigt med en samsyn i arbetslaget och att det behövs fler utbildade förskollärare för att öka kompetensen i förskolan, för att kunna säkerställa kvalitén i undervisningen och en likvärdig förskola för alla barn. I resultatet framkommer det att ramfaktorer såsom tid för planering, tid för reflektioner, utbildade förskollärare och barngruppens storlek ses som organisatoriska förutsättningar för att bedriva undervisning / <p>2019-12-20</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musiklärare beskriver att de uppfattar begreppet likvärdig utbildning samt hur de uttrycker att de tillämpar detta i musikundervisningen för årskurs 7–9. För att undersöka detta används ramfaktorteori, då teorin behandlar hur faktorer som ligger utom lärares kontroll påverkar bland annat undervisning. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra behöriga musiklärare. Studiens resultat påvisar skillnader och likheter på lärarnas syn på likvärdig utbildning utifrån läroplanen (Lgr 11) samt hur de säger att desig förstå och koppla likvärdig utbildning till sin egen undervisning. Resultatet visar att lärarna har en strävan mot att utforma och utföra undervisningen på så sätt att alla elever får den typ av undervisning de behöver för att kunna utvecklas inom musikämnet. De menar emellertid att det inte är helt uppnåeligt då de måste förhålla sig till diverse faktorer som de inte själva kontrollerar, i form av schemaläggning, klassammansättning och tillgång till resurser, såsom möjlighet till elevstödjare eller språkstöd i klassrummet. Detta kan hindra deras ambitioner om att bedriva en likvärdig undervisning.

No description available.

Utifrån ett personligt intresse och bristande forskning kring skolmusikal uppstod idén om att ta reda på hur andra lärare arbetar med skolmusikal. Syftet med studien är därmed att fördjupa kunskap om att arbeta med skolmusikal. Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer av fem personer med erfarenhet av skolmusikal. Fyra av de intervjuade är lärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Den femte var tidigare elev till en av de intervjuade lärarna. Informanternas svar har analyserats och diskuterats utifrån ramfaktorteori, styrdokument och tidigare forskning inom området. Något som arbetet resulterat i är hur olika ramfaktorer påverkar arbetet med skolmusikalprojekt och att dessa ramar skiljer sig mellan skolor och stadier. Andra resultat som framkommit är vilka faktorer skolmusikal för med sig, hur vissa skolor skapat traditioner inom skolmusikal, vilka motgångar som de stött på och aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid skolmusikalprojekt.