Middle school seems to be one, more or less, forgotten stage in previous research, so I chose to focus my research on this stage. The purpose of this study is to gain an insight into the teachers choice and use of teaching materials in history teaching. One of my questions of interest was whether middle school teachers choose and use the same types of teaching materials as the subject teachers in high school and senior high school. The study is based on interviews with four teachers. The study was conducted according to the method of presentation, a method that allows the respondent to tell his story without preparation. In addition to the personal interviews, the material also contains answers from a student survey. I conducted the survey in the student group of each interviewed teacher. The answers of the surveys have been sorted by student groups to enable a comparison between the teachers intention and the students experience of teaching materials and its use in the history teaching. The results of the study shows that middle school teachers in history seems not to be particularly controlled by the textbook. Instead they generally have a broad repertoire of teaching materials that they use in many different ways. The textbook seems primarily used as a support in the teachers planning and the lessons are more devoted towards history in form of reading fiction, digital resources and study visits. Something that I’ve notised in the study is that middle school teachers seem to work quite differently compared to the subject teachers in high school and senior high school, and the focus of teaching is not as much on knowledge of facts as it is on experiencing history in different ways. / Grundskolans mellanstadium tycks vara ett, mer eller mindre, bortglömt stadium i tidigare forskning, varför jag valde att fokusera min forskning på denna åldersgrupp. Syftet med studien är att få en inblick i mellanstadielärares val och användande av läromedel i historieundervisningen. En av de frågor jag blev intresserad av är huruvida mellanstadielärarna väljer och använder samma typer av läromedel som ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Materialet som ligger till grund för studien är fyra lärarintervjuer genomförda enligt metoden föreställningskarta, en metod som syftar till att låta respondenten själv berätta sin historia utan förberedda frågor. Utöver lärarintervjuerna består materialet även av svar från en elevenkät jag genomfört i de intervjuade lärarnas elevgrupper. Svaren i elevenkäten har sorterats utifrån elevgrupp för att möjliggöra en jämförelse mellan lärarens avsikt och elevernas upplevelse av läromedelsanvändningen i historieundervisningen. Studiens resultat visar att mellanstadielärarna inte tycks vara särskilt styrda av läroboken i historia utan att de, generellt, har en bred repertoar av läromedel som de använder på olika sätt. Läroboken tycks framförallt användas som stöd i lärarnas planeringar och undervisningstiden ägnas mer åt historia i form av skönlitteratur, digitala läromedel och studiebesök. Något som framgår av studien är att mellanstadielärarna tycks arbeta rätt annorlunda jämfört med ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Undervisningens fokus ligger inte lika mycket på faktakunskaper som på olika former av att uppleva historien.

I denna studie undersöks hur inre- och yttre ramfaktorer påverkar högstadielärares användning av läroböcker i religionskunskap. Ämnet blev intressant när vi, under våra VFU-perioder, upplevt att det skiljer mycket mellan hur olika religionskunskapslärare använder läroboken och vilken typ av lärobok de tillämpar. Vi vill undersöka vilka faktorer som ligger bakom skillnaden som vi upplevt. Vi applicerar ramfaktorteorin för att se hur inre och yttre ramfaktorer påverkar lärarens val och användning av läroboken. De yttre ramfaktorer som vi undersöker är styrdokument, tid, pengar och styrning samt elevgruppen och de inre ramfaktorer som vi undersöker är lärares erfarenheter. Genom att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer har vi undersökt hur, lärare som undervisar i religionskunskap, använder sig av eller inte använder läroboken i sin planering, undervisning och uppgifter. I denna studie intervjuas 6 högstadielärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Lärarna jobbar på olika skolor i olika områden men i samma kommun. Lärarna har olika lång erfarenhet av yrket, är i olika åldrar samt av olika kön. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar lärares planering och utformande av undervisning i praktiken skiljer sig åt beroende på om det är inre eller yttre ramfaktorer som är inblandade. De yttre ramfaktorerna påverkar generellt lärarens arbete mer än de inre och lärarna kan i ganska liten utsträckning göra något för att påverka dessa faktorer och kan endast försöka hitta ett sätt att förhålla sig till dessa. De inre ramfaktorerna är lättare för en lärare att påverka då dessa behandlar lärarens egna arbets- och synsätt. Styrdokument är den yttre faktor som har störst inverkan på valet av lärobok och lärarens erfarenhet är den inre faktor som har stor inverkan på hur läraren använder läroboken.

Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger på tre förskolor har i arbetet med barns fria lek i inomhusmiljön. Vi genomförde en kvalitativ studie och observerade pedagogers förhållningssätt till barns fria lek. Detta skedde på tre olika förskolor i tre olika kommuner med barngrupper där barnen var i samma ålder, tre till fem år. Vårt resultat har visat vikten av pedagogers förhållningssätt till barns fria lek i inomhusmiljön. Resultatet visar stora skillnader mellan pedagogers förhållningssätt och bemötande i barns fria lek. Resultatet visar också på vikten av rik inomhusmiljö som lockar till lek. Trots medvetenheten påverkas pedagogers handlande av de begränsande ramfaktorer som finns i verksamheten, så som tid, rutiner och styrda aktiviteter.

Sammanfattning  Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska uttrycksformer så som bild och musik, vad har de för motiv för att tillämpa estetiska ämnen i förskolan och hur gör dem det? Vår studie utgår ifrån läroplansteoretiska perspektivet och vilka ramfaktorer som påverkar verksamheten när man arbetar med estetiska uttrycksformer. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativa undersökningar för att få förskollärares syn på ämnet i form av enkät och intervjuer. I resultatet upptäckte vi att pedagogerna arbetar med estetiska uttrycksformer bild och musik på många olika sätt. En del pedagoger arbetar med bild och musik medvetet utifrån ett projektarbete för att vidareutveckla barnen i ett lärande syfte. En del av pedagogerna arbetar med bild och musik utan att ha något planerat lärandesyfte. Dessutom följer de flesta läroplanen men det är ett varierat tycke om hur man ska tolka läroplanen då den upplevs väldigt tolkningsbar. Från enkäten fick vi grova mått som antydde att dem flesta förskollärare arbetade mer med musik än med bild men kände sig säkrare i sitt bildutövande. Däremot tyckte majoriteten att bild och musik båda främjade språket hos barnen. I både enkät och intervjuer framkommer det en viss osäkerhet i utövandet av estetiska ämnen och de allra flesta i intervjuerna upplevde att dem skulle gagnas av fortbildning för att utöva bild och musik i förskolan.   Medvetet eller omedvetet arbete med de estetiska ämnena bild och musik, anser alla samtliga pedagoger som intervjuats att det skapar glädje i barngruppen - och det är det primära syftet.

Beteendevetenskap är ett utbildningsområde där tvärvetenskapliga angreppssätt används för attstudera mänskligt beteende i olika kontexter. I denna studie utforskades lärares subjektivauppfattningar om beteendevetenskaplig utbildning och dess tvärvetenskapliga natur, med hänsyn tilluppfattningar om studenterna, den egna verksamheten och aktuella samhällsbehov. Denna studieämnade besvara forskningsfrågan vad finns det för utmaningar för tvärvetenskaplig utbildning , och är enkvalitativ intervjustudie baserad på empirisk data från fem semistrukturerade intervjuer med lärareinom pedagogiken. Resultatet från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys ochvisade på uppfattningar att utbildningens tvärvetenskapliga kontext skapar särskilda möjligheter ochutmaningar för studenterna, utformningen av utbildningen, och sett till aktuella samhällsbehov.Utbildningens breda kunskapsbas uppfattades vara uppbyggd på en akademiskt bildande grund,vilket kan komma att innebära att studenterna själva ansvarar för specialisering om detta skullekrävas. Den generella kunskapen ansågs av lärarna som nödvändig, då behov av generalister ochteoretisk kunskap anses som väsentligt i ett föränderligt samhälle, med ökad specialisering.Beteendevetenskapens tvärvetenskapliga natur uppfattades även påverka utformning avutbildningen, då med hänsyn till samarbete över fakultetsgränser, där ramfaktorer uppfattades somstyrande. / <p>2020-06-08</p>

The purpose of this study is to disseminate knowledge about how teachers in social studies education resolve the tension between equality in teaching and individualization of teaching in a social constructivist spirit. As well as seeing what obstacles teachers experience in order to implement the best possible teaching. This will be done by answering the following questions; To what extent will a social-constructivist approach to teaching and learning be expressed in teachers' speech on the topic of social science? and What barriers do teachers perceive that there is to working towards a social constructivist approach in social studies? These questions are answered through interviews with three teachers in social studies. The teachers express an willingness to work with social construction theory but due to structural obstacles they all choose to prioritize equality in their teaching over individualization of teaching. They do this by choosing written exams over any other form of exam. / Syftet med den här undersökningen är att sprida kunskap om hur samhällskunskapslärare löser spänningen mellan likvärdighet och individualisering på en socialkonstruktivistisk anda. Samt att belysa vilka ramfaktorer lärarna upplever för att implementera ett socialkonstruktivistiskt grepp på undervisningen. Detta görs genom att besvara följande frågor; I vilken utsträckning kommer ett socialkonstruktivistiskt synsätt på undervisning och lärande till uttryck i lärares tal om ämnet samhällskunskap? och Vilka hinder uppfattar lärarna att det finns att arbeta efter ett socialkonstruktivistiskt synsätt i samhällskunskap? Dessa frågor besvaras genom intervjuer med tre samhällskunskapslärare. Lärarna uttryckte en vilja att arbeta på ett socialkonstruktivistiskt sätt men på grund av ramfaktorer väljer de alla att fokusera på likvärdigheten i undervisningen över individualiseringen av deras undervisning. Detta gör de genom att välja skrivna prov över muntliga examinationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka läromedel i samhällskunskap som köps in och sedan används av lärare på gymnasieskolor i Stockholms län. Intresset riktas mot varför vissa läromedel väljs och vilka ramarna för valprocessen kan vara. Undersökningen har genomförts genom enkäter till kommuner och gymnasieskolor i Stockholms län. Svaren har sedan följts upp, sedan kompletterats med intervjuer med författare, projektledare, en pedagogisk webbdesigner och en säljchef. De kompletterande uppgifter som hämtats in tjänar till att förstå de olika författarfilosofierna och förlagens marknadsstrategier. Forskning om svenska läromedel och har gåtts igenom. Rönen här pekar mot att skolor och lärare har ett begränsat valutrymme inför val av läromedel i samhällskunskap på grund av givna juridiska, ekonomiska och ideologiska ramar. Det finns inom forskningen en oro för att teknik ska styra mer än didaktik. Osäkerhet råder också om den betydelse som digitalisering av skolan får för läromedelssituationen. Uppsatsens analys har gjorts med stöd av ramfaktorteorin, som först gås igenom i viss detalj. Resultaten från enkäten till gymnasierna visar att det sortiment av läromedel som säljer är begränsat. Nästan uteslutande är det en del av produkterna från de stora förlagen som säljer. Det enda hotet på marknaden kommer från en konkurrent med ”hard bargain”-profil.. En tendens till marknadskoncentration existerar. I stort är priskonkurrensen mycket måttlig trots goda vinstmarginaler i branschen och att läromedelsbudgetarna på en monopson köparsida är under press. Skälet till detta kan sökas i olika ramfaktorer. Hos gymnasieskolor med Stockholm stad som huvudman har året före pandemin tillgänglig ekonomi för läromedelsinköp minskat med ungefär 10 %. Likadan ekonomisk utveckling för läromedelskontot kan konstateras i flera andra kommuner. Generellt läggs mindre pengar på läromedlen för samhällskunskap än genomsnittet. Nästan alla gymnasier verkar dock ha tillgång till inköpta läromedel som inte är föråldrade. Interaktiva (digitala) läromedel är på papperet ofta billigare än de läromedel som framställs i tryckpress, men uppvisar inte någon dominans i undersökningen.

Denna studie belyser några lärares övertygelser kring matematikundervisning, deras syn på sin praktik samt vilka ramfaktorer de upplever villkorar denna. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur dessa aspekter påverkar och villkorar undervisningen. Totalt genomfördes åtta intervjuer med yrkesverksamma lärare i mellanstadiet där deras undervisningspraktik samt övertygelser undersökts. Datainsamlingen var av kombinerad typ och bestod av intervjuer och enkäter. Data transkriberades, kodades och analyserades tematiskt utefter studiens teoretiska utgångspunkter; ramfaktorteorin samt lärares tankestrukturer. Resultaten visade att majoriteten av lärarna inte var helt nöjda med hur de undervisade, där flertalet av dessa bedrev en lärarcentrerad undervisning. Anledningarna till att lärare inte var helt nöjda med sin undervisning visade sig vara olika från lärare till lärare men överlag berodde det på begränsande ramfaktorer eller konflikter inom deras övertygelser. De lärare som var nöjda med sin undervisning redovisade en undervisningspraktik som var elevcentrerad vilket var förenligt med deras övertygelser.

Mathematics is an abstract subject that is often perceived as difficult and thought-provoking. People are considered to have strong feelings about the subject, either it is something you like, or not. As a result, the teacher has a great responsibility in working with the students' attitude towards the mathematics subject at a young age. This study is conducted in order to create an understanding of how third-grade teachers work to promote good attitudes among students in the subject mathematics, and which factors affect teachers who work with this. The subject has been investigated through the use of a qualitative method in the form of interviews. The study is based on the framework factor theory, which explains how teachers' work is affected by framework factors to which school activities relate to. The results of the study have been worked with and analyzed in relation to the framework factor theory and previous research studies. As a result, similarities and differences were presented among all respondents' working methods to promote good attitudes among their students towards the subject mathematics. It also emerged that the respondents had common opinions that varied teaching is central to the promotion of students' attitudes. They themselves work in different ways with varied teaching, outdoor teaching or laboratory material. The results also showed that the respondents are affected by various factors such as the school's relationship to current finances, time and individuals, which relates to the framework factor theory. The conclusion of this study is that teachers work in different ways in order to create a positive attitude for students towards the subject mathematics, but their work is affected by various factors that the school acts upon.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sambandet mellan relationsskapande, mellan lärare och elev, och klasstorleken. De frågor som undersöks är; Hur bedömer lärarna relationerna i klassen?; Vilka faktorer anser lärarna påverkar relationsskapande till eleverna i klassen?; Vilken inställning har lärarna till klasstorlek i allmänhet och den egna klasstorleken i synnerhet?; Hur ser relationen mellan relationsskapande och klasstorleken ut? Undersökningen är kvantitativ i form av en webbenkät med slutna frågor. Enkäten besvaras av 46 st lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Studien utgår från det gruppsykologiska perspektivet och ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna har en bra uppfattning om relationen till sina elever, och att flera faktorer anses ha en inverkan på relationsskapande såsom; tid, social kompetens och individuella förväntningar. Klasstorlek anses vara ett stort hinder och även en viktig eller väldigt viktig faktor för relationsskapande. Resultatet visar dessutom att de som undervisar i stora klasser vill ha mindre klasser, medan de som har små klasser vill behålla eller förminska dem. Resultatet kan förklaras utifrån det gruppsykologiska perspektivet som hävdar att relationsskapande i grupper tar tid. Resultatet kan också förklaras utifrån ramfaktorteorin där olika ramar nämns som både möjligheter och begränsningar. I linjen med tidigare forskning visar även denna studie att klasstorleken har en betydelse för relationsskapande. Även tid är en av de faktorer som har störst betydelse för lärararna i sitt relationsskapande.