<p>Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?</p>

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ”vi” och ”de andra” och där ”de andra” gavs negativa attribut. Studiens slutsats var att läroböcker tycktes ha goda ambitioner och tycktes vilja främja ett lärande för att leva tillsammans, men att det fanns problematik i sättet att göra detta och där motsatt effekt var tänkbar.

Denna uppsats undersöker varför unga vuxna som vuxit upp i Sverige väljer att delta i anti-rasistiska separatistiska forum för afrosvenskar. Syftet har undersökts genom att ta reda på hur unga vuxna som deltar i forum för afrosvenskar identifierar sig, vilka argument som unga vuxna framhåller till att delta i separatistiska forum specifikt för afrosvenskar samt hur de menar att separatism kan bidra till anti-rasism. Genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem unga vuxna afrosvenskar har datamaterial samlats in. I intervjuerna framgick det att respondenterna utsätts för vardagsrasism såväl som strukturell rasism i samhället. Respondenterna upplever att rasistiska händelser ofta ifrågasätts och tas inte på allvar av icke-svarta. Detta bildar ett utanförskap bland afrosvenska unga vuxna och påverkar deras identifikation då de ständigt förhåller sig till deras hudfärg och ursprung. Av denna anledning upplever respondenterna att de inte passar in i föreställningen av svenskhet och väljer därmed att delta i separatistiska forum på jakt efter en gemenskap med andra afrosvenskar. Denna gemenskap bygger på ett igenkännande av rasistiska händelser som afrosvenskar utsätts för i vardagen. Separatistiska forum ger afrosvenska unga vuxna en plats där de har tolkningsföreträde över hur de påverkas av rasistiskt förtryck och kan på det viset ifrågasätta orättvisa maktstrukturer i samhället.

The subject of the essay is about a society called Klippan and the existing conflicts there between an active racist group and some youths with foreign heritage. The essay also concerns issues like racism, its effects and how it is expressed at different levels in a society. Futhermore we discuss how a community can prevent 'subtle' racism and open declared racism and how to work in a racist manner. We also talk about which role the immigrant youths play in the conflicts and how their behaviour can be understood. Another perspective that is discussed is which aspects can affect individuals to join an active racist group and which factors can make them leave such a group. Two examples of anti-racist projects illustrate this discussion: "Stocken" och " Krocken", which took place in Klippan. Finally we conclude that subtle racism and open declared racism is interrelated and that different factors at the structural level in a sosiety may have a function of legitimate. Furthermore we discuss how Klippan has worked in an anti-racism manner and discuss which components should be included in an anti-racist work. We continouesly use our empirical material throught the essay. / Vi gör ett avstamp i Klippans kommun och de uppmärksammade konflikter som finns i kommunen mellan den aktiva rasistiska gruppen och en del invandrarungdomar. Detta leder oss in på en diskussion om subtil- och öppen rasism, dess olika former och effekter samt hur samhället kan arbeta förebyggande och antirasistiskt. Vi diskuterar även vilken roll invandrarungdomar spelar i motsättningarna samt vilka faktorer som kan påverka en individ till att gå med i eller ur en aktiv rasisktisk grupp. Vi illustrerar antirasisktiska åtgärder med "Stocken" och "Krocken" som har anordnats i kommunen. Avslutningsvis berör vi kopplingen mellan subtil- och öppen rasism och faktorer på strukturell nivå som kan ha en legitimerande funktion, Klippans kommuns antirasistiska arbete mot rasism samt vilka aspekter ett antirasistiskt arbete bör inkludera. Ett genomgående inslag i uppsatsen är att vårt empiriskt insamlade material appliceras på de resonemang vi för.

Denna uppsats undersöker hur unga med utländsk bakgrund upplever rasifiering och vilka strategier de använder sig av för att hantera rasifieringen. Fokus föreligger på hur rasifiering “görs” samt vilka strategier som används av dem som utsätts för rasifiering i förhållande till samhällets dominerande diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med fem unga med utländsk bakgrund har material samlats in. Av intervjuerna framgår att samtliga respondenter upplever att de tillskrivs annorlunda egenskaper och förväntningar än vad som följer av den dominerande vithetsnormen. Rasifiering “görs” genom att rasifierade bedöms som avvikande utifrån vithetsnormen och föreställningen om en svensk kulturell homogenitet. Föreställningar om annorlundaskap skapar förväntningar om att rasifierade personer ska uppträda på ett annat sätt än vad som ryms inom föreställningen om svenskhet. Därigenom utsätts de för vardagsrasism och strukturell rasism i samhället. De strategier respondenterna använde sig av för att hantera rasifieringen delas in i offensiva respektive defensiva strategier. De förstnämnda är exempelvis att motbevisa stereotyper eller att på olika sätt bekämpa strukturen. Exempel på defensiva strategier är att förneka att man är utsatt för rasifiering. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om hur svenskhet konstrueras och reproduceras inom olika domäner av samhället, från samspelet mellan individer till strukturell nivå inom samhälleliga institutioner. Vidare behövs forskning om hur offensiva och defensiva strategier påverkar olika gruppers möjligheter till likabehandling.

<p>Arbetet handlar om hur man kan och bör integrera allmändidaktiken i ämnesdidaktiken, inriktning på främlingsfientlighet och rasism</p>

Krigsläget i Mellanöstern har resulterat i en stor flyktingkris och antalet asylsökande i Sverige 2015 var dubbelt så många jämfört med 2014. Syftet med denna studie var att undersöka mottagares (svenskars) tankar och känslor kring den rådande flyktingkrisen samt vad det finns för skäl till varför människor känner och tänker så. Antal personer som deltog i studien var 43 (18-80 år). Ett kvalitativt frågeformulär användes och det bestod av fem frågor som berörde deras syn på flyktingkrisen. Resultaten visar att merparten av deltagarna uttrycker positiva känslor gentemot flyktingar som anländer till Sverige, att de känner särskilt för barn, att en fördel med att flyktingar kommer till Sverige är deras kunskapsbidrag och att en nackdel är bristande resurser i Sverige. Dock tycktes de stora flyktingströmmarna väcka en viss oro och rädsla hos respondenterna vilket verkade bero på en instabil invandringspolitik som kan vara orsaken till människors blandade känslor inför flyktingkrisen.

Arbetet handlar om hur man kan och bör integrera allmändidaktiken i ämnesdidaktiken, inriktning på främlingsfientlighet och rasism