The purpose of this paper is to show how practicing teachers work to prevent racism. Based on four interviews with teachers at low-, middle- and high schools, where these schools differ in numbers of immigrants and geographical location. Conclusion: None of the four teachers feel that racism is a problem at their school; however, they are confident that some racism is present at their school. The teaching techniques are comparable in all four schools which targets the students’ values, confidence, attitudes and behavior by work how students should treat one and other.

No description available.

This essay is about boundaries between, "us and them", in the Swedish culture and immigrant culture in Sweden. The focus is to examine the political interest of the citizens to understand other ethnic cultures who lives in Sweden. One question concerns how the borderlines between different cultures has been painted partly through blogs but also by the media. Is this a result of ignorance or does it depends because of the influence of certain individuals. To find this out, I will study various electronic sources such as blogs, forums and news articles. What requires in sacrifice to be able to understand other people’s culture. I put in this paper special emphasis to trying to understand how boundaries are created and maintained between different cultures and what can be done to overcome them and create a deeper understanding of the different perspectives that exist in our world.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Bakgrund: Rasism som fenomen har funnits historiskt samt kommit i uttryck i flera former genom tiderna. Genom att rasism kan yttra sig strukturellt kan det vara svårt att urskilja i vilka system den finns och hur den ger sig till uttryck. Sjukvården är en plats där människors lika värde står i fokus, men trots detta finns det indikationer på att strukturell rasism förekommer även inom sjukvården vilket kan bidra till ojämlikhet i hälsa. Syfte: Syftet är belysa patienters upplevelser av rasism i vården. Metod: En litteraturöversikt som behandlar tio vetenskapliga artiklar. Braun och Clarkes tematiska analysmodell användes för att göra en tematisk analys av innehållet. Resultat: Resultatet framgick genom tre teman och två subteman. Att uppleva rasism med subtema:diskriminering och brist på individanpassat bemötande. De andra teman var: Konsekvenser av upplevdrasism och Strategier för att minska utsatthet. Slutsats: Slutsatsen i översikten var att ämnet är komplext och personer upplever rasism på olika sätt ivårdmöten vilket formar beteenden som leder till sämre förutsättningar till god hälsa. Även att arbeteinom ämnet rasism samt forskning krävs för att bemöta svårigheter och minska hälsoskillnader mellan olika grupper.

No description available.

Den 16 juli 2015 valde Adam Tensta att lämna TV4 mitt i direktsändning för att uppmärksamma hur kanalen bidragit till att normalisera rasismen i Sverige. Tidigare forskning visar på en problematik då alla inte får komma till tals i medier och hur detta påverkar den strukturella rasismen. Genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys undersöker denna studie hur olika röster talar om rasism i samband med att Adam Tensta lämnade TV4. En grupp av röster kommer till tals genom artiklar i Nöjesguidens kampanj #Hatet, där personer som upplevt rasism delar sina berättelser. En annan grupp av röster som talar om rasism kommer istället till tals genom ett tiotal ledarskribenter i svenska kvälls- och dagstidningar. För att kunna förstå vikten av vem eller vilka som får komma till tals tas teorier om röster in i studien. Vidare har denna studie utgått från att det inte finns någon enstaka faktor som är den enda verksamma vid diskussionen om rasism. På grund av detta kommer denna studie använda teorier om intersektionalitet med fokus främst på etnicitet och ett sekundärt fokus på genus. Resultatet visar att samtliga röster talar om den strukturella rasismen som något verkligt. De båda grupper av röster menar att det är den etniska minoriteten som blir utsatta för rasism som ska få uttala sig om ämnet då den vita majoriteten aldrig kan förstå hur det känns. Båda grupper av röster belyser även genus betydelse i relation till etnicitet. Det som skiljer rösterna åt är att när majoriteten av de rasifierade i #Hatet kommer till tals belyser dem solidaritet och ett gemensamt ansvar i kampen mot rasism. Det visar sig även skillnader inom gruppen ledarskribenter då några av skribenternas röster avviker från majoriteten.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan?   Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan. Vidare visar studien att det finns en samsyn när det kommer till bemötandet av dessa fenomen där diskussion och en undervisning med kulturella perspektiv är centralt. Slutligen berör studien lärarnas situation när det kommer till att bemöta rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att de skiljer sig åt, vissa har goda förutsättningar för ett gott bemötande medan andra visar på motsatsen.

Syftet med detta arbete är att analysera hur diskussioner kring diskriminering i arbetslivet har visat sig i statliga utredningar under 1990-talet jämfört med 2005. Tre statliga utredningar analyseras, med flera för kontextualisering. Resultatet visar att diskussioner 2005 fokuserar mer på etnicitet och lokaliserade lösningar på diskriminering, medan utredningar 1990 fokuserar mer på kvinnofrågor med nationella lösningsförslag. Andra tydliga förändringar inkluderar diskussioner om hur olika former av diskriminering interagerar med varandra där 2005 visar på ett större intresse av detta som ett skapande av utanförskap.

No description available.