<p>I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet.</p>

<p>Examensarbete på lärarprogrammet av Emma Süttenbach, höstterminen 2007.</p><p>Handledare: Susanne Hansson. ”Sydafrika – En studie av två sydafrikanska skolors arbete mot rasism”</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka om två sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara på syftet har en forskningsfråga skapats:</p><p>1.Hur arbetar lärarna i två sydafrikanska skolor mot rasism?</p><p>För att besvara på min forskningsfråga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frågor till lärare som representerade två skolor i en stad i Sydafrika. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades på engelska. Intervjuerna är grunden för resultatet i uppsatsen.</p><p>Resultatet från intervjuerna visar att en av skolorna arbetar mot rasism i större utsträckning än den andra skolan och att det vanligaste sättet att motverka rasism är att samtala och diskutera ämnet med sina elever.</p> / <p>A degree thesis on the teacher training programme of Emma Süttenbach, autumn 2007.</p><p>Tutor: Susanne Hansson. “South Africa – a study of two South African schools’ non-racism work”</p><p>The purpose in the paper is to examine if two South African schools´ works for non-racism. To answer to the purpose, one question has been made.</p><p>1.How do the teachers in two South African schools work for non-racism?</p><p>To answer my research question, I have done five interviews with open questions, to teachers that represent two schools in a small town in South Africa. I recorded the interviews on a tape recorder. The interviews make the ground for the result.</p><p>The result from the interviews shows that one of the two schools works more against racism and that the most practical way to prevent racism is to speak and discuss about racism with the students.</p>

Examensarbete på lärarprogrammet av Emma Süttenbach, höstterminen 2007. Handledare: Susanne Hansson. ”Sydafrika – En studie av två sydafrikanska skolors arbete mot rasism” Uppsatsens syfte är att undersöka om två sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara på syftet har en forskningsfråga skapats: 1.Hur arbetar lärarna i två sydafrikanska skolor mot rasism? För att besvara på min forskningsfråga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frågor till lärare som representerade två skolor i en stad i Sydafrika. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades på engelska. Intervjuerna är grunden för resultatet i uppsatsen. Resultatet från intervjuerna visar att en av skolorna arbetar mot rasism i större utsträckning än den andra skolan och att det vanligaste sättet att motverka rasism är att samtala och diskutera ämnet med sina elever. / A degree thesis on the teacher training programme of Emma Süttenbach, autumn 2007. Tutor: Susanne Hansson. “South Africa – a study of two South African schools’ non-racism work” The purpose in the paper is to examine if two South African schools´ works for non-racism. To answer to the purpose, one question has been made. 1.How do the teachers in two South African schools work for non-racism? To answer my research question, I have done five interviews with open questions, to teachers that represent two schools in a small town in South Africa. I recorded the interviews on a tape recorder. The interviews make the ground for the result. The result from the interviews shows that one of the two schools works more against racism and that the most practical way to prevent racism is to speak and discuss about racism with the students.

I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer. Därmed finns det en stark vilja hos intervjuade personer att integrationen ska fungera för att skapa ett bättre samhälle för alla resultat visar även respondenterna är medvetna om förekomsten av främlingsfientligheten i samhället, de är inte medvetna om hur den strukturella diskrimineringen fungerar, både inom socialtjänsten och i samhället i övrigt.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ”svarting”-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande. Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ”rasister” och ”ickerasister” genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man. Samtidigt beskrev de en odefinierad ”rasism” utifrån antagandet att det är ett individuellt fenomen exkluderat från samhället. För det andra förutsatte flera av journalisterna att människor kände sig diskriminerade av Hanssons uttalanden på grund av deras etniska ursprung. För det tredje förekom nationalistiska formuleringar om sport som per definition exkluderade främmande kulturer från den ickerasistiska gemenskapen. Vår vidare analys av de undersökta texternas förhållande till varandra och teorier om mediers arbetsrutiner visade att tio av elva journalister inte gav handlingskraftiga roller till diskriminerade. Att ”rasism” generellt hade betydelsen av ett beskyllningsord förde den senare delen av debatten mot närbesläktade ämnen som yttrandefrihet, censur och begreppet ”politisk korrekthet”. Vår slutsats var sammantaget att journalisternas förnekelse av kolonialism i språk och samhälle formas av och formar en struktur som är diskriminerande.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Slutsatsen visar huvudsakligen på att internationellt adopterade elever som utsätts för rasism inte ges det stöd som de är i behov av. Detta innebär att lärare och annan skolpersonal uppvisar en del brister när det angår att följa skollagens (1985:1100) kap. 14 a – Åtgärder mot kränkande behandling.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext. Detta görs med utgångspunkt från ett poststrukturalistiskt, diskursanalytiskt perspektiv. Ett ytterligare teoretiskt ramverk utgörs av ett postkolonialt perspektiv på kultur och etnicitet. Undersökningens empiri består av artiklar från svenska dagstidningar. Resultatet visar att kriminalitet kopplas samman med romer och att romer kopplas samman med kriminalitet. Artiklarna är vinklade till de romska gruppernas nackdel och diskurserna som framträder i analysen innehåller uteslutande negativa beskrivningar. I dessa diskurser skapas en ”romsk kultur” som framställs som statisk och oföränderlig. Uppsatsen hjälper oss att se underliggande makstrukturer, medias makt och diskrimineringsmekanismer.

No description available.

Rasism har varit ett problem genom historien men fenomenet har under vissa tidsperioder varit mer påtagligt än andra. Idag verkar det som att rasismen återigen är på frammarsch i samhället, inte minst med tanke på den växande islamofobin symboliserad av Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Politik är ett viktigt redskap för att förhindra rasism. De politiska beslut som tas för att stävja rasism grundas på den uppfattning som existerar om rasismens orsaker, dessa uppfattningar kan dock skilja sig från vad forskningen inom ämnet säger och därför är det viktigt att studera detta fenomen. Eftersom extremhögern återigen har börjat skörda framgångar är det viktigt att belysa fenomenet och bidra med förklaringar till varför den här typen av element kan växa. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Vänsterpartiet officiellt samt vad enskilda medlemmar från Vänsterpartiet ser som de främsta orsakerna till varför rasism och främlingsfientlighet skapas i Sverige, men även uppkomsten av ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Syftet är vidare att förankra de angivna förklaringsorsakerna till forskningslitteraturen i ämnet. Frågeställningarna som använts i studien är: Vilka är orsakerna enligt Vänsterpartiet till att främlingsfientlighet och rasism skapas? Vad säger forskningslitteraturen om deras orsaksförklaringar? Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med fem politiker som varit aktiva inom Vänsterpartiet samt Vänsterpartiets officiella material. Intervjusvaren och materialet har sedan förankrats med hjälp av ett forskarbaserat teoretiskt ramverk, för att kunna bekräfta eller förkasta vad som angetts i intervjusvaren. Resultatet visar, enligt forskningslitteraturen men även via Vänsterpartiet, att möjligheterna för främlingsfientliga partier att växa bland annat handlar om vilka frågor som diskuteras i den politiska debatten. När frågor som rör kultur och levnadssätt framförs i politiken på bekostnad av frågor som rör ekonomi skapas ett utrymme för de högerextrema att växa. Samtidigt visar resultaten även att forskarna och politikerna ger olika förklaringar till framväxten av främlingsfientliga partier. När politiker menar att arbetslöshet och ekonomiska kriser är de främsta orsakerna till varför rasism skapas så är forskarna till stor del överens om att det i första hand handlar om de frågor som diskuteras inom politiken.