No description available.

Rapporten undersöker olika forskares definitioner av islamofobi och dess bakomliggande faktorer. Metoden som rapporten kommer utgår från är diskursanalys. Rapporten undersöker sju källmaterial där olika forskare diskuterar islamofobins betydelse och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till islamofobi.

I denna uppsats ska både svensk och internationell forskning rörande främlingsfientlighet i skolor, med en fokusering på gymnasieskolan, att studeras. Kunskapsöversikten fokuseras på gymnasieskolan eftersom författarna till denna uppsats är blivande gymnasielärare. Den kunskap som sammanställs kan dock appliceras på alla skolnivåer. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som lyfts i forskning om främlingsfientlighet, rasism och didaktik i klassrum och i skolan. Frågeställningen som ställts är “Vad framgår i forskningen som metoder för att förebygga främlingsfientlighet och rasism i klassrum och i gymnasieskolan som helhet?’’.  För att besvara frågeställningen har materialet sammanställts utifrån en systematisk sökningsprocess i två databaser, ERIC och SWEPUB. Resultatet visar att svensk forskning om främlingsfientlighet och rasism i skolor ännu är ytterst begränsad, detta trots att medvetenheten om dess närvaro blivit kartlagt genom flertal utredningar och rapporter. Det framkommer av den svenska forskningen att skolorna använder sig av metoder så som likabehandlingsplaner, studiebesök och temadagar. Resultatet visar dock att det råder brister i genomförandet samt att det existerar okunskap bland skolpersonalen. I den internationella forskningen lyfter vi bland annat Kishimoto som är en av grundpelarna i Sverige när det kommer till normkritisk pedagogik.

This qualitative study aims to examine five Swedish political parties commitment to fight the system of apartheid in South Africa during 1969- 1986. The study concentrates on how the political parties discussed about the Swedish enterprises activity in South Africa and to what extent Sweden should engage. The result shows that all of the political parties strongly condemn apartheid but had different opinions on how Sweden ought to act regarding of the Swedish enterprises activity in the country.

No description available.

No description available.

Denna uppsats syftar till att med hjälp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfrågan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sändes i Agenda i Sveriges Television inför riksdagsvalet 2014. Det undersöks också vilka andra ämnen eller teman som invandringsfrågan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras även hur partiledardebatten svarar mot SVT ́s public service-uppdrag.
 Studien utgår från tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism. Den analysnivå som rör det rent textuella utgår emellertid från analysredskap sprungna ur framförallt kritisk diskursanalys. 
 Den metod som används för att genomföra studien är kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, innehållandes de tre analytiska nivåerna: text, diskursiv praktik och social praktik. Denna metod är lämplig eftersom det inom den finns ett grundläggande synsätt att diskurser, såsom den om invandringen, står i dialektisk växelverkan med den större sociala kontext den är en del av och att det därmed finns en ömsesidig påverkan mellan diskurser och samhället. Detta förhållningssätt stämmer överens med studiens utgångspunkt - att invandringsfrågans konstruktion ser olika ut beroende på vilka som talar om den och när och att dess innehåll inte är fastställt utan hela tiden kan skifta. Detta har också betydelse för vilka som har makt över frågan, vilket går hand i hand med det kritisk-diskursanalytiska anspråket att avtäcka och motarbeta makthierarkier i samhället. Med utgångspunkt i detta ämnar vi undersöka hur Agenda står i förbindelse med övriga sociala praktiker och därmed fungerar som en aktör för invandringsfrågans konstruktion. 
 Resultaten visar på att debatten i Agenda tillhandahåller en konstruktion av invandringsfrågan som förknippad med problem och/eller utmaningar. Samtliga aktörer som deltar i debatten bidrar till denna konstruktion, men förhåller sig till problematiken på skilda vis. Det går således att i en bemärkelse identifiera en övergripande konstruktion av invandringsfrågan, men samtidigt skilda konstruktioner så tillvida att aktörerna i debatten har olika förslag på hur Sverige och dess medborgare bör förhålla sig till invandringen. Resultaten visar också att störst fokus riktas mot Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, då invandringsfrågan diskuteras. Delvis rent explicit i form av att han tar plats i frågan genom att själv prata om den och flytta fokus från andra ämnen till den, men också mer indirekt genom att SVT visar hans reaktioner då andra politiker uttrycker sig i frågan. Med anledning av detta diskuteras det huruvida SVT skulle kunna ge en mer mångsidig bild av politiken kring invandringen, genom att förändra sitt journalistiska förhållningssätt.

Studien är en kvantitativ och kvalitativ fallstudie som analyserar originalinlägg och kommentarstrådar på Facebook. Syftet är att studera rasistisk kommunikation i gruppen ”Stå upp för Sverige”. Detta för att kartlägga mönster och analysera språkliga karaktärsdrag inom gruppen. Inom den kvantitativa innehållsanalysen analyseras 300 originalinlägg mellan 13–22 november samt 26 november – 5 december 2017. I den kvalitativa ansatsen analyseras två kommentarstrådar, den 18:e samt 29 november 2017. Utgångspunkt är teorin om affektiv rasistisk gemensam och kumulativ rasism. Studien visar att det finns mycket kommunikation om invandring och invandrare i FB-gruppen, varav en del är explicit rasism. Män är mer explicit rasistiska än kvinnor. Engagemanget i gruppen är stort, främst gällande invandring och inrikespolitik. Det finns mycket interaktivitet i kommentarstrådar och medlemmar triggar varandra till extrema värderingar och handlingar. Slutsatsen med studien är att affektiva rasistiska gemenskaper måste uppmärksammas och motarbetas för att rasism inte ska normaliseras och växa i samhället.

Studien undersöker marginaliseringens socioekonomiska, politiska och kulturella konsekvenser för ökande radikalisering bland vissa ungdomar med invandrarbakgrund och hur socialt arbete kan motverka rekryteringen av dessa ungdomar till terroristgrupper. Uppsatsens vetenskapsteoretiska grund ligger i hermeneutiken och socialkonstruktivismen. Datainsamlingen består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 8 personer som har god kännedom om våldsbejakande extremism och 2 ungdomar som sympatiserar med terroristgrupper, varav en av dessa unga män har varit hos terrorgruppen Islamiska Staten (IS) i Syrien och Irak. Urvalet har bestämts genom en målinriktad urvalsteknik och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att religiösa och etniska konflikter som utspelar sig i världen och västländers inblandning i dessa konflikter påverkar marginaliserade ungdomarnas sympatier för våldsbejakande ideologier. Den nyliberala globaliseringen, nedmontering av välfärdsstaten i Sverige har försämrat dessa ungdomars levnadsvillkor och ”kriget mot terrorismen” och den ökade anti-muslimismen har lett till misstron mot majoritetssamhället hos ungdomar i marginaliserade områden. Försämrade levnadsvillkoren och minskade möjligheter till integration i Sverige gör vissa marginaliserade ungdomar mer benägna att söka sig till våldbejakande terrorgrupper som erbjuder en sammanhängande mening och en känsla av tillhörighet. För att motverka våldsbejakande extremism måste socialt arbete utmana och ifrågasätta nedmonteringen av välfärdsstaten, ökade marginaliseringen och bekämpa politiken av ”kriget mot terrorismen”. Det innebär också att motverka ökad anti-muslimism och främja social sammanhållning och social rättvisa.

<p>Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.</p><p>- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.</p><p>Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier?</p><p>Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.</p>