No description available.

Studiens syfte är att med hjälp av aktuell forskning ta reda på hur lärares kompetenser och undervisningsmetoder kan främja lågstadieelevers läsutveckling. För att uppnå studiens syfte valdes systematisk litteratursökning som metod. Teorin som studien utgår ifrån är the Simple View of Reading där två komponenter, avkodning och språkförståelse, är beroende av varandra och är nödvändiga att behärska för att uppnå god läsförmåga. Det hittades elva studier av relevans i sammanhanget. Resultatet från dessa elva studier visade att lärare behöver behärska tre olika kompetenser för att utveckla elevers läsförmåga nämligen didaktisk kompetens, relationskompetens och ledarskapskompetens. De olika undervisningsmetoder som visat sig vara framgångsrika var en intensiv bokstavsinlärning, olika metoder kring högläsning samt olika läsaktiviter där eleverna får träna på att läsa antingen individuellt, i par, grupper eller i helklass. Slutsatsen som kan dras är att lärarens kompetenser och val av metoder har stor betydelse för elevers läsutveckling och det är därför angeläget att lärare håller sig uppdaterade kring den senaste forskningen.

No description available.

För att elever ska öka sin läsförmåga är det centralt att de får läsa mycket samt att de får undervisning och stöd när de ska bearbeta en text. På grund av att alla elever inte får tid till att läsa förlorar de som inte läser delar av sin läsförmåga. Syftet med studien är att utifrån den sociokulturella teorin undersöka hur elever uppfattar den enskilda läsningen i klassrummet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Totalt har tolv elever i årskurs 3 deltagit. När intervjuerna hade genomförts transkriberades de och sedan analyserades de utifrån en tematisk analys i sex olika steg. Resultatet visar att eleverna främst har en positiv inställning till enskild läsning, dock hade de önskat att få välja bok mer fritt. Det har framkommit i föreliggande studie att det finns både för- och nackdelar med det. Eleverna i studien berättar om viktiga aspekter som de behöver när det kommer till enskild läsning, dessa är: val av bok, lärarens stöd, tid till enskild läsning och efterarbete. Detta framkom i analysen av resultatet. / In order for students to increase their reading ability, it is central that they read a lot and that they receive instruction and support when they have to process a text. Since that not all students get time to read, those who do not read lose parts of their reading ability. The aim of the study is to examine, from the sociocultural lense, how students perceive individual reading in the classroom. The study is based on a phenomenographic approach and semi-structured interviews have been used to collect the empirical material. A total of twelve students in year 3 have participated. When the interviews were completed, they were transcribed and then analyzed based on a thematic analysis in six different steps. The results show that the students mainly have a positive attitude towards individual reading, however they would have liked to be able to choose a book more freely. It has emerged that there are both pros and cons to it. The students in the study talk about important aspects that they need when it comes to individual reading, these are: choice of book, teacher's support, time for individual reading and post-work. This emerged in the analysis of the results.

Sagor är en av flera texttyper elever ska få ta del av under sin skolgång och sagan kan användas på flera sätt samt för olika syften. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om sagans didaktiska potential i svenskundervisningen i förskoleklass och årskurs 3. Studiens syfte avses besvaras med tre frågeställningar: Hur beskriver lärare i förskoleklass och årskurs 3 att de använder sagor i svenskundervisningen? På vilka sätt upplever lärare att elever utvecklas genom att ta del av sagor i svenskundervisningen? Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur lärarna förklarar sagans användning i svenskundervisningen? Studiens frågeställningar besvaras genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien utgår från är sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet för studien visar att lärare använder sagor för flera olika syften, men högläsning, skrivande och samtalande är det lärarna förklarar att de använder sagan för främst. Genom detta kan elever utveckla läsförståelsen, sitt sagoskrivande och lärarna upplever också att elever kan utveckla sina kompisrelationer när sagan används för att diskutera värdegrundsfrågor. I diskussionen diskuteras de metoder som används för studien. Även det resultat som framkommit i studien diskuteras och kopplas till tidigare forskning. Slutligen skrivs förslag på vidare forskning fram. / Fairy tales are one of several text types pupils should be exposed to during their schooling and the fairy tale can be used in several ways and for different purposes. This qualitative study aims to contribute knowledge about the didactic potential of fairy tales in Swedish teaching in preschool class and year 3. The purpose of the study is intended to be answered with three questions: How do teachers in preschool class and year 3 describe that they use fairy tales in Swedish teaching? In what ways do teachers feel that students develop by taking part in fairy tales in Swedish teaching? What are the similarities and differences between how teachers explain the use of fairy tales in Swedish teaching? The study's questions are answered through semi-structured qualitative interviews that were transcribed and analyzed through a thematic analysis. The theoretical starting point from which the study is based is socio-cultural perspective on learning. The results of the study show that teachers use fairy tales for several different purposes, but reading, writing and talking aloud are what the teachers explain that they use the fairy tale for primarily.  Through this, students can develop reading comprehension, their story writing and the teachers also experience that students can develop their friendships when the fairy tale is used to discuss basic values. The discussion discusses the methods used for the study. The results of the study are also discussed and linked to previous research. Finally, proposals for further research are presented.

Twice Exceptional students, gifted students with learning disabilities, run a higher risk of becoming homebound and leaving primary school without grades. Supporting Twice Exceptional students in their reading development is a tricky track and research results are very limited. It is therefore necessary to contribute to new knowledge in the field. With our research review we aim to help teachers working with Twice Exceptional students, to support their 2E-students in their reading development. Adequate scientific articles were found through systematic searches in the ERIC and ERC databases which we gained access to through Malmö University's library. We have chosen ten peer reviewed articles, all processing results of how Twice Exceptional students learn best. The question for our research review is, How can 2E-students be supported in their reading development? The implementation of a thematic analysis showed themes to compile results from. These themes are: *Identifying Twice Exceptional students *Differences between Especially Gifted and Gifted with reading disabilities (2E) *2E students' need for support and challenges for continued reading development *Cognitive strategies and learning methods that leads to 2E students' reading development There are difficulties identifying Twice Exceptional students and an even bigger challenge to support Twice Exceptional students correctly. A clear majority of the results show that Twice Exceptional students need both support and challenge to benefit their reading development. 2E-students need to be taught learning strategies in their early school years and be able to be a part of the construction of the lessons. Unfortunately, the results also highlight teachers' knowledge gaps. Keywords 2E – Reading disabilities – Reading development - Support - Gifted - Twice Exceptional

Syftet med denna studie är att synliggöra på vilket sätt lärare arbetar för att väcka elevernas läslust i och utanför skolan.  För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar skapats. Dessa lyder ”I vilken utsträckning och på vilket sätt arbetar lärare för att främja elevernas intresse för läsning?” och ”Vilka utmaningar och möjligheter ser lärarna för elevernas läsutveckling i relation till läslust?”    För att samla in data till denna studie användes en kvalitativ datainsamlingsmetod eftersom det skulle samlas in information som beskriver lärarnas upplevelser, tillvägagångssätt och föreställningar. Observationer av verkligheten har således inte genomförts, men lärarna har fått dela sina upplevelser och sin verklighet kring ämnet, vilket förhoppningsvis leder närmare en förklaring till elevernas dalande läslust.    Av resultaten framkom det att elever är mer motiverade att läsa när läsuppgifterna och aktiviteterna är relevanta för deras liv, när de har tillgång till ett brett utbud av läsmaterial, när de har stora möjligheter att engagera sig i varaktig läsning och när de har möjligheter att göra val om vad de läser och hur de engagerar sig i och slutför läskunnighetsuppgifter. Resultaten påvisade även att elever är mer motiverade att läsa när de har möjligheter att socialt interagera med andra om texten de läser, när de har möjligheter att lyckas med utmanande texter och när incitament i klassrummet återspeglar värdet och vikten av att läsa. För att besvara frågeställningarna tog jag hjälp av en didaktisk-metodisk handlingskompetens avseende hur lärare skapar motivation att läsa hos sina eleverna och Gambrells (2011) sju principer om hur lärare arbetar för att främja elevernas lust till att läsa. / The purpose of this study is to make visible in what way and why teachers work to arouse students' desire to read in and out of school. To achieve the purpose of the study, two issues have been created. These read "To what extent and in what way do teachers work to promote students' interest in reading?" and "What challenges and opportunities do teachers see for students' reading development about the desire to read?" To collect data for this study, a qualitative data collection method was used because it would collect information that describes the teachers' experiences, approaches, and ideas. Observations of reality have thus not been carried out, but the teachers have had to share their experiences and their reality on the subject, which hopefully leads to a closer explanation for the students' declining desire to read.  The results showed that students are more motivated to read when the reading tasks and activities are relevant to their lives, when they have access to a wide range of reading materials, when they have great opportunities to engage in lasting reading and when they have opportunities to do choices about what they read and how they engage in and complete literacy tasks. The results also showed that students are more motivated to read when they have the opportunity to socially interact with others about the text they read, when they have the opportunity to succeed with challenging texts, and when incentives in the classroom reflect the value and importance of reading. To answer the questions, I took the help of a didactic-methodological action competence regarding how teachers create motivation to read in their students and Gambrell's (2011) seven principles on how teachers work to promote students' desire to read.

The aim of the study is to examine the teachers’ working methods for reading and writing development among adult learners who are at the beginning of their literacy development, as the methods for reading and writing development can vary depending on research, activities and teachers. Semi-structured interviews and observations are used to answer the research questions, and the data that emerges is processed with a thematic analysis method. The results show that repetition and support, both by teachers as well as students, are integrated parts of study path 1. According to the findings, study part 1’s primary goal is to help students become functionally literate, which calls for a basic understanding of reading and writing. At the same time, methods for reading and writing development such as the sound method, the Witting method, the whole word method and visual support (which is compared to the Bornholm model in this study) are useful for the study path’s goal. Following this, the results based on the research methodologies are compared to the theoretical foundations and the prior research before being further analyzed from a critical perspective. In conclusion, it is possible to notice a degree of agreement amongst the interviewed teachers and how their methods and strategies are practiced during the observations with the aim of enhancing the reading and writing development among adult learners who are at the beginning of their literacy development. Song and imagery are employed as a tool to contextualize the sounds and the new words, whereas the sound method, the Witting method and the whole word method are recurring and more well-established techniques.

The aim of this research review is to investigate how digital learning tools contribute to pupils reading development; how pupils’ motivation is promoted with digital teaching tools in education; and positive and negative aspects with the use of digital teaching tools in reading development. This was answered with the help of a literature review. The results also show that there are both positive and negative consequences with the use of digital teaching tools to promote reading development. Mostly positive consequences were found because it contributes to variety in the education which promotes the pupils’ motivation. The result also shows that teachers feel that they do not have enough digital competence, while most pupils feel confident in the use of digital teaching tools. The conclusion of the research overview shows that it depends on how the teacher uses digital teaching tools and in what context. The use of digital teaching tools in education can lead to both good and bad consequences depending on the pupil and teacher.

No description available.