Följande studie har som avsikt att belysa pedagogisk differentiering, pedagogisk inkludering, individualisering och läsundervisning samt desssamband. Avslutningsvis sammanförs begreppen för att visa hur de samspelar med varandra i ett sociokulturellt klassrum, där målet är att optimera elevernas läsutveckling. Studien syftar till att beröra hur vitala faktorer i ett differentierat arbetssätt kan leda till detta. Empirin är utvunnen från en fokusgruppsintervju och analyserad med stöd av en tematisk analys och med ett sociokulturelltperspektiv i åtanke. Informanterna består av tre verksamma lärare i årskurs 4–6 som har samtalat kring differentierad undervisning och läsundervisning. Det differentierade arbetssättet var bekant för informanterna, då de arbetatkollegialt med detta. Resultatet av intervjun signalerar att relationer och gemenskap är viktiga faktorer för att kunna anpassa lektionsinnehåll, aktiviteter och uppgifter, därresultatet kan leda till en lyckad läsundervisning, i längden en god läsutveckling för alla elever. Informanterna framhåller också valet av materialsom en viktig faktor för att tillgodose varje elevs individuella utveckling inom ramen för gemenskapen, vilket kan ha en positiv effekt på elevernas självkänsla. De anser också att val av tempo, nivå, omfång, metod och intresse inom ett differentierat arbetssätt kan inkludera samtliga elever redan under planeringsfasen.

Det centrala ämnet för studien är skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation. Tidigare forskning har visat att det saknas kunskap inom området. Det har också visat sig att det skiljer sig mellan olika skolors skolbibliotek även om Skollagen trycker på att det ska finnas en likvärdighet för elevers tillgång till skolbibliotek. Studiens syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar skolbibliotekets roll för att främja elevers läsmotivation vid skolor i Sävsjö kommun. För att undersöka lärarnas uppfattningar om skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation används den sociokognitiva motivationsteorin i kombination med en kvalitativ analys med semi-strukturerade intervjuer. I studien intervjuades åtta olika lärare på fyra olika skolor i Sävsjö kommun. Detta för att se på likheter och skillnader inom kommunen. Det har visat sig i studien att det finns goda förutsättningar för skolbiblioteket att fungera som en motivationshöjare i form av det utbud som erbjuds samt lärares arbete med att inkludera skolbiblioteket i undervisningen. Utbudet i skolbiblioteken uppdateras årligen med nya böcker som lärare och elever får vara med och tipsa om. Samarbetet mellan lärarna och de ansvariga i skolbiblioteken/skolbibliotekarierna är näst intill obefintligt även att det visat sig att ett gott samarbete gynnar elevers läsmotivation. Trots detta finns det en efterfrågan att öka samarbete från båda parterna. / The central theme of the study is the role of the school library for student reading motivation. Previous research has shown that there is a lacking of knowledge in this area. It has also been found that there is a difference between schools' school libraries, although The education act stresses that there should be an equivalence for students' access to school libraries. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers perceive the role of the school library in promoting pupils' reading motivation at schools in the municipality of Sävsjö. To examine teachers' perceptions of the role of the school library for student reading motivation, sociocognitive motivation theory is used in combination with a qualitative analysis with semi-structured interviews. In the study, eight different teachers were interviewed at four different schools in the municipality of Sävsjö. This is to compare similarities and differences within the municipality. It has shown, in the study, that there are good conditions for the school library to function as a motivational enhancer in the form of the range offered and teachers' efforts to include the school library in teaching. The offerings in the school libraries are updated annually with new books that teachers and pupils can take part in and advise on. The collaboration between the teachers and those in charge in the school libraries / school librarians is almost non-existent, even when it has been found that good cooperation favors student reading motivation. Nevertheless, there is a demand for increased cooperation from both parties.

Early readers are defined as students that are able to read fluently before beginning year 1. In this study, I have investigated some teachers' perceptions of early readers and the teaching of early readers from a phenomenographic research approach. The empirical evidence of the study consists of six recorded and semi-structured interviews with primary school teachers from three public schools. All participants have been involved in teaching students that are early readers. The inductive and phenomenographic inspired analysis generated eight different categories based on the participants' perceptions of early readers, and the other four categories addressed the perceptions of the teaching of early readers. Early readers are in general perceived to be strong, alternatively to be affected by factors at home, to have a strong motivation, or to have gained input from the pre-school and pre-school classes. The perceptions about the teaching of early readers are either based on their specific needs and the need of challenges that should be provided by the teacher, or the inclusion of the early readers in groups, in order to increase the involvement in a group learning process. Other perceptions are that the early reader should learn based on the current possessed level of knowledge, or that the early reader can be a resource for other students. The result of this study can be related to previous research, suggesting that the development of reading can occur in several different ways and that the teacher's own knowledge, attitude, and willingness in meeting with early readers, is significant for the student's motivation and future reading development. The findings in this study suggest that teaching of early readers requires reflection and presence from the teachers, and reflections of what, how, and why the teaching is performed in a certain way, and how it can benefit early readers.

För att ge alla elever möjlighet att läsa enskilt är det av stor vikt att den enskilda läsningen är ett inplanerat moment i undervisningen. Genom enskild läsning får eleverna möjlighet att utveckla sin läsförmåga, vilket bland annat innebär utveckling av avkodning, läsförståelse och läsflyt. Det är lärarna som ansvarar för den enskilda läsningen som sker i undervisningen och därför avser studien att bidra med kunskap om hur enskild läsning planeras, tillämpas och följs upp i undervisningen. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv eftersom läsning sker i ett sammanhang och eleverna utvecklas efter sin förmåga. Det sociokulturella perspektivet beskriver även vikten av att använda språket som ett redskap och att utveckling sker ständigt. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur legitimerade lärare i årskurs 2 planerar och tillämpar enskild läsning i undervisningen för att utveckla elevers läsförmåga. En kvalitativ undersökningsmetod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 2. Intervjuerna som har genomförts transkriberades och sedan analyserades transkriberingarna utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärarna tillämpar enskild läsning i undervisningen, men att den inte får så mycket tid. Det framkom även att lärarnas betydelse är av stor vikt på olika sätt. Den enskilda läsningen följs upp i undervisningen med olika tester och mätmaterial samt att eleverna blir lyssnade till när de läser. Resultatet visade även att den enskilda läsningen planeras in i undervisningen men på olika sätt, det varierar i hur länge och hur många gånger i veckan eleverna får läsa. / In order to give all students the opportunity to read individually, it is of great importance that individual reading is a planned part in the classroom. Through individual reading, the students have the opportunity to develop their reading ability, which, among other things, means the development of decoding, reading comprehension and reading fluency. It is the teachers who are responsible for the individual reading that takes place in the classroom and therefore the study intends to contribute with knowledge about how individual reading is planned, applied and followed up in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective because reading takes place in a context and students develops according to one's ability. The socio-cultural perspective also describes the importance of using language as a tool and that development takes place constantly. The aim of the study is to contribute knowledge about how certified teachers in grade 2 plan and apply individual reading in teaching to develop students' reading ability. A qualitative research method has been used in the form of semi-structured interviews with five teachers in grade 2. The interviews that have been conducted were transcribed and then the transcriptions were analyzed based on a thematic analysis method. The result showed that the teachers apply individual reading in the classroom, but that it does not get much time. It also emerged that the importance of teachers is of great importance in different ways. The individual reading is followed up in the classroom with various tests and measuring materials and that the students are listened to when they read. The result also showed that the individual reading is planned into the teaching, but in different ways, it varies in how long and how many times a week the students are allowed to read.

Eftersom vi idag lever i ett digitaliserat samhälle där litteracitet och teknologi alltmer hänger ihop, så även i skolan, har vi beslutat oss för att undersöka hur lärares uppfattningar om digital och analog läsning påverkar läsundervisningen i svenskämnet. Frågeställningarna som är tänkta att besvaras genom detta examensarbete är: Vilken betydelse har analog respektive digital läsning för elevers läsutveckling och vilken betydelse har lärares syn gällande läsning digitalt och analogt för läsundervisningen i svenskämnet? Frågeställningarna kommer att besvaras med hjälp av en kvalitativ metod, där materialet bygger på fem semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare i ämnet svenska. De teoretiska utgångspunkterna för studien är litteracitet och New Literacy. Materialet visar bland annat att den fysiska upplevelsen av analog läsning samt elevers motivation har en betydelse för läsutvecklingen och lärarnas planering av läsundervisningen i svenska. Till exempel förklarar samtliga deltagare hur de nästan enbart använder analoga texter vid undervisning av skönlitteratur och oftast använder digitala texter vid undervisning av faktatexter. En slutsats som kan dras av detta examensarbete är att digitala och analoga texter kompletterar varandra genom att de kan vara bra att använda för olika ändamål.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sju- till nioåriga elevers föreställningar om tidig läsinlärning. Studien utgår från en metodkombination där det empiriska materialet består av svar från en kvantitativ enkätundersökning varav tjugonio elever i årskurs ett och två svarat. Empirin består även av ljudupptagningar från kvalitativa intervjuer med åtta stycken av eleverna. Studien utgår från två teorier; fenomenografi och kognitiv konstruktivism. Resultatet presenterar vilka för- och nackdelar olika läsinlärningsmetoder har ur ett elevperspektiv. En resultatdiskussion har skett utifrån de valda teorierna och tidigare forskning har vägts mot det som framkommit i studien.  Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att elevers motivation till och framgång av läsning styr den vidare läsutvecklingen. Vad som också framhävs i studiens resultat är att kombinerade läsinlärningsmetoder främst föredras av eleverna och att de väljer utefter vilken nivå de befinner sig på i sin läsutveckling. Ytterligare något som belyses är vikten av metakognition när det handlar om läsinlärning. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about what thoughts students aged seven to nine have about early reading learning. The study is based on a combination of methods where the emdata consist of answers from a quantitative survey of which of twenty-nine students in grades one and two answered. The data also contain audio recordings from qualitative interviews with eight students. The two theoretical starting points for the study are phenomenography and cognitive constructivism. The results present from a student perspective the advantages and disadvantages of different methods to learn to read. A discussion of results has taken place on the basis of the selected theories and has set previous research against what has emerged in the study. The results show, in accordance with previous research, that students' motivation for and success of reading controls the further development of reading. What is also emphasized in the results of the study is that the students mainly preferred combined reading learning methods, and that they choose according to what level they are at in their reading development. Another result that is highlighted is the importance of metacognition when it comes to learning to read.

För att kunna vidareutbilda sig, tillgodose sig samhällsnyttig information och delta i samhället fullt ut behövs en välutvecklad läsförmåga. Redan från tidig ålder är det viktigt att bygga denna grund. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läsläxan i årskurserna F-3 kan utformas för att stärka samverkan mellan lärare och vårdnadshavare i arbetet med elevers läsutveckling. Vidare avser studien att synliggöra arbetssätt som kan stimulera elevernas läsintresse. En fallstudie genomfördes i en årskurs tre där eleverna läste ett kapitel ur utvalda skönlitterära böcker hemma varje vecka och därefter samtalade de på skolan om det lästa, i så kallade bokklubbar. För att få ett så omfattande resultat som möjligt undersöktes både lärarens, elevernas och vårdnadshavarnas uppfattning om bokklubbarna. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med klassläraren samt nio elever. För att ta del av vårdnadshavarnas upplevelser distribuerades en digital enkät med öppna frågor till de vårdnadshavare som anmält intresse. Utöver detta genomfördes även en semistrukturerad observation av samtalen i bokklubbarna. Det sociokulturella perspektivet tillsammans med partnerskapsprincipen och isärhållandeprincipen var de teorier som låg till grunden för den tematiska analysen av det insamlade materialet. Resultatet visar att bokklubbarna som läsläxa bidrog till elevernas läsutveckling genom att de utvecklande sin språkliga förståelse i interaktion med varandra, läraren och vårdnadshavarna. Vidare uppskattade både elever och vårdnadshavare att diskussionsfrågor medföljde läsläxan. Resultatet pekar även på att elevernas läsintresse stimulerats av att de fått vara delaktiga i valet av böcker, medverkat i ett meningsfullt sammanhang och samtalat om det de läst. Sammanfattningsvis visar denna studie att bokklubbarna som arbetssätt engagerar både läraren, eleverna och vårdnadshavarna. Vidare gynnar den sociala kontexten elevernas språkliga förståelse och samtalen som förekommer har potential att bidra till utökat läsintresse. / To be able to get further education, understand the information provided, and fully participate in society, you need a well-developed reading ability. It is import to build this foundation already from young age. The purpose of this study is to contribute knowledge about how reading homework in grades F-3 can be designed to strengthen collaboration between teachers and guardians in the work with students' reading development. Furthermore, the study intends to present working methods that can stimulate students' interest in reading. A case study was carried out in a third grade, where the students read a chapter from selected fiction books at home every week and then talked at school about what they had read, in so-called book clubs. To get as extensive results as possible, both the teacher's, the students', and the guardians' perceptions of the book clubs were investigated. Data were collected through semi-structured interviews with the class teacher and nine students. To take part in guardians' experiences, a digital survey with open questions was distributed to guardians who expressed interest. In addition to this, a semi-structured observation of the conversations in the book clubs was also carried out. The socio-cultural perspective together with the partnership principle and the separation principle were the theories that formed the basis for the thematic analysis of the collected material. The result shows that book clubs as reading homework contributed to the students' reading development by developing their language awarness in interaction with each other, the teacher, and the guardians. Furthermore, both students and guardians appreciated that discussion questions accompanied the reading homework. The results also indicate that the students' interest in reading was stimulated by the fact that they were allowed to participate in the selection of books, in a meaningful context and that they talked about what they read. In summary, this study shows that book clubs as a way of working involve both the teacher, the students, and the guardians.  Furthermore, the social context favours the students' linguistic understanding, and the conversations that occur have the potential to contribute to increased interest in reading.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdnadshavares syn på läsläxor isvenskämnet i årskurs 1–3. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar framställts. Den första frågeställningen är vad vårdnadshavare tror att syftet med läsläxan är. Den andra frågeställningen är hur vårdnadshavare upplever genomförandet av läsläxan. Det empiriska materialet samlades in med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning som vårdnadshavare på två olika skolor och i fyra olika klasser har fått delta i, samt med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva vårdnadshavare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, ett snöbollsurval och ett målinriktat urval för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med andra. Resultatet i studien visar att vårdnadshavare har olika syn på läsläxan. Dock upplever majoriteten att läsläxan saknar variation både till innehåll och form. Studiens slutsats är att vårdnadshavare i denna studie ser läsläxans genomförande som konflikt fylld och svår att få in i vardagen. Däremot ser vårdnadshavare att läsläxan kan bidra med inblick i barnens läsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about guardians` perspectives on homework in the Swedish subject in Primary Years 1–3. The study has two main questions to achieve the purpose of this study: What do the guardians believe to be the purpose of the reading homework and how do the guardians perceive the implementation of the reading homework? The empirical data were collected using a quantitative method through a survey in which guardians from two different schools and four different classes participated, as well as with a qualitative method through semi-structured interviews with eleven guardians. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a snowball selection and a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective, where learning occurs in interaction with others. The results of the study show that guardians have different views on the reading homework, however the majority feel that the reading homework lacks variety in both content and form. The study´s conclusion is that guardians in this study see the implementation of the reading homework as filled with conflicts and difficult to integrate into everyday life. However, guardians also see that the reading homework can contribute with insight into the children´s reading development.

Den här studien går ut på att undersöka vilka arbetssätt lärare använder sig av när det gäller undervisningen i läsutveckling i skolans tidigaste åldrar, samt varför de väljer just dessa. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Resultatet av undersökningen är att lärarna blandar flera olika metoder, och arbetssätt, för att individanpassa sin undervisning och nå varje enskild elev. / This study aims to examine the working methods that teachers use in reading development in the early years education, as well as why they choose these methods. The study is based on qualitative interviews with four active teachers in preschool-class and first grade. The result of the study says that teachers mix different methods, and approaches, to individualize their teaching and reach each individual student at their level.