Bakgrund: Historiskt har recept funnits under lång tid men har inte alltid varit nedskrivna i text. I ämnet Hem- och konsumentkunskap (HKK) ingår recept och instruktioner som en del av det centrala innehållet i läroplanen Lgr22 och något grundskoleelever ska möta i sin undervisning. Att arbeta med instruerande text, som recept är, kräver ett brett kunnande om procedurförståelse, begreppsförståelse och processkunskap. Lärare i HKK måste göra didaktiska val för att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar. Syfte: Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar med recept i undervisningen.  Metod: I studien har åtta lärare i hem- och konsumentkunskap intervjuats digitalt via Microsoft Teams 365 utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Därefter har intervjumaterialet analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys genom kondensering, kodning och kategorisering med tillhörande subkategorier.  Resultat: Respondenterna upplever att en stor del av eleverna i grundskolan har svårigheter i arbetet med recept inom skolämnet hem- och konsumentkunskap. Dessa svårigheter visar sig på olika sätt främst i det praktiska arbetet och handlar ofta om ämnesspecifika ord och begrepp samt den aritmetik som förekommer i recepten. Lärarna möter upp dessa svårigheter med att göra olika didaktiska val i undervisningen, bland annat genom att anpassa recepten efter elevgruppen samt genom olika visualiseringstekniker.  Slutsats: Denna studie belyser vikten av att lärare i hem- och konsumentkunskap på grundskolan bör ha en djup förståelse i receptlitteracitet för att effektivt undervisa i ämnet. De lärare som deltagit i studien har visat på kreativa didaktiska val i undervisningen med recepten. Trots detta upplevs eleverna ha svårt att läsa och följa ett recept. Resultatet av studien antyder att undervisningsmaterial för receptläsning inom HKK borde utvecklas för breddade kunskaper. / Background: Recipes have been with humanity for a long time but have not always been written down in text. The Home Economic (HE) subject includes recipes and instructions as a part of the central content of the Lgr22 curriculum that students must be introduced to during their learning in primary school. Working with instructional text such as a recipe requires a broad knowledge of procedural understanding, conceptual understanding and process knowledge. Teachers in HE must make didactic choices to adapt the teaching to the students' needs. Objective: This qualitative interview study aims to investigate how teachers of Home and Consumer Studies work with recipes in teaching. Method: In the study, eight teachers of HE was interviewed digitally via Microsoft Teams 365 based on a semi-structured interview guide. The material was analysed according to a qualitative content analysis through condensation, coding and categorization with associated subcategories. The material was then analysed through the preparation of the result.  Results: The respondents feel that a large proportion of students in primary school have difficulties working with recipes in HE. These difficulties manifest themselves in different ways, mainly in the practical work and often are due to subject-specific words and concepts as well as the arithmetic that appears in the recipes. The teachers respond to these difficulties by making different didactic choices in teaching, adapting the recipes to the student group and by using different visualization techniques. Conclusion: This study highlights the importance that primary school HE teachers should have a deep understanding of recipe literacy in order to effectively teach the subject. The teachers who participated in the study have shown creative didactic choices in teaching with the recipes, but despite this the students are perceived to still have difficulty reading and following a recipe. The results of the study suggest that teaching materials for recipe reading within the subject should be developed for broadened knowledge.

Abstract Background Home economics is a compulsory subject in compulsory school Recipes areused in the teatching of Home economics and based on its syllabus, students makecomparisons and calculations of quantities when cooking and baking and create their ownrecipes. Previous research has shown that students need to have factual knowledge and familiarity in their subject language, but also mathematical prior knowledge to be able touse recepies practically and theoretically.                                  Aim The aim of our study is to investigate how students in year nine experience andreason about different types of recipes in Home economics.                                    Method The study was conducted through a qualitative interview study, which gave adeeper understanding of our questions about how students experience and reason aboutrecipes. The sample of informants were students in year nine, at two different school insouth of Sweden. Eight informants were interviewed individually. A qualitative contentanalysis was used in the analysis process.                                                Results Based on our collected material, five separaten categories were created; clarityand structure, number and calculations, subjekt- specific language, digitization endexternal factors that effect the use of recepies. The analysis of the different catagoriesshows a certain consistency among alla informants, mainly with regard to the design ofthe recipe. Clarity and structure were inportant for the informants, were a good recipeshould have clear steps to follow and not have too much text. The results also showed difficulties when it comes to the subjekt specific language and arithmetic in a recipe.                                                                                                                Conclusion There is no perfect recipe. The common denominator among the informantswas that the recipes should be clear, but preferences regarding choice and design varied. / Sammanfattning Bakgrund Hem – och konsumentkunskap är ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Recept används i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och utifrån ämnets kursplan ska eleverna göra jämförelser och beräkningar av mängder vid matlagning och bakning samt skapa egna recept. Tidigare forskning har visat att eleverna behöver ha faktakunskap och förtrogenhet i ämnesspråket, men även matematiska förkunskaper för att praktiskt och teoretiskt kunna använda sig av recept.  Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever och resonerar kring olika typer av recept i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie vilket gav en djupare förståelse på våra frågor kring hur eleverna upplever och resonerar kring recept. Urvalet av informanter var elever i årskurs nio, på två olika skolor i södra Sverige. Åtta informanter blev intervjuade individuellt. I analysprocessen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utifrån vårt insamlade material skapades fem separata kategorier; tydlighet och struktur, siffertal och beräkningar, ämnesspecifikt språk, digitalisering och externa faktorer som påverkar receptanvändningen. Analysen av de olika kategorierna visar på en viss samstämmighet bland samtliga informanter när det gäller receptets utformning. Tydlighet och struktur var viktigt för informanterna, där ett bra recept ska ha tydliga steg att följa och inte ha för mycket text. Resultatet visade även på svårigheter när det kommer till det ämnesspecifika språket och aritmetiken som ingår i ett recept. Slutsats Det finns inget perfekt recept. Den gemensamma nämnaren bland informanterna var att recepten skulle vara tydliga men preferenser kring val och utformning varierade.

Bakgrund - Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan orsaka lidande och påverka funktionsförmåga i varierande grad. Vid depressiva- och stressrelaterade symtom, samt vissa ångestrelaterade symtom, har tidigare forskning visat god effekt av fysisk aktivitet både som prevention och behandling. Personer med psykisk ohälsa har en lägre nivå av fysisk aktivitet än den generella befolkningen och att öka aktivitetsnivå är ofta en utmaning eftersom en del av sjukdomsbilden ofta innebär tendenser för passivitet, tillbakadragande och bristande motivation. Trots att levnadsvanor är välkända faktorer som kan påverka både fysisk och psykisk hälsa har det tidigare observerats att personer med psykiatriska diagnoser får för lite stöd till att ändra sina levnadsvanor via t.ex. ordination av fysisk aktivitet (FaR). Utifrån detta, öppnade ett projekt två FaR-mottagningar som erbjudit personer med psykisk ohälsa utökat stöd till att uppnå ordinerad fysisk aktivitet. Syfte - Att utvärdera potentiella effekter på hälsa och fysisk aktivitet genom utökade stödinsatser via FaR-mottagningar för personer med psykisk ohälsa. Metod – Kvantitativ metod användes för att analysera insamlad prospektiv, longitudinella data. Data inhämtades från enkäter som samlats in vid tre olika tillfällen: vid första kontakt med FaRmottagningen, vid avslutande kontakt med FaR-mottagningen samt 6 månader efter avslutad kontakt. Resultat – Det fanns ett stort bortfall av deltagare vid uppföljande enkäter. Vid uppföljning B kvarstod 66% av deltagarna och vid uppföljning C kvarstod 23%. Hos de personer som fyllt i uppföljande enkäter observerades en förbättring av upplevd psykisk- och fysisk hälsa samt en ökning av skattad fysisk aktivitet som verkar bibehållas även 6 månader efter avslutad kontakt. På kort sikt observerades ett minskat skattat stillasittande och förbättring av upplevd hälsa jämfört med för ett år sedan. Det observerades ingen skillnad i personernas ursprungliga aktivitetsnivå mellan dem som valt att fortsätta delta i uppföljande enkäter och dem som fallit bort. Slutsats – Utökat stöd i form av FaR-mottagning vid behandling av psykisk ohälsa kan ha en positiv effekt på upplevd psykisk och fysisk hälsa, fysisk aktivitet och stillasittande men storleken på bortfall indikerar risk för bias och det behövs mer studier för att bedöma om resultatet är representativt.

Hälsa är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och är det centrala i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskans profession innebär att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fysisk aktivitet används till stor grad i den hälsofrämjande och förebyggande vården. Sjuksköterskorna använder sig av fysisk aktivitet genom att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Brister i användandet av FaR har setts bland annat i uppföljningen. Uppföljning av FaR är viktig för patientens följsamhet och blir ett problem när den inte utförs. Studien fokuserar på sjuksköterskans erfarenheter vid uppföljningen av FaR, då brister vid användningen har upplevts. Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter att arbeta med uppföljning av Fysisk aktivitet på Recept inom primärvården. Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ ansats med intervjuer och en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De kategorier som framträdde är: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans flexibilitet och tillgänglighet och slutligen sjuksköterskans förutsättningar. I resultatet behandlas bland annat aspekter som tidsbrist, prioritering, patientens följsamhet, sjuksköterskans inställning och sjuksköterskans kunskap. I diskussionen fördjupas ytterligare områdena kring tidsbrist, prioritering och patientperspektiv och hur utebliven uppföljning av FaR påverkar folkhälsan. Genom fördjupningen kopplas dessa områden till tidigare forskning för att öka kunskapen om sjuksköterskan erfarenheter vid uppföljningen av FaR.

Ett problem vid rekommendation om fysisk aktivitet, är att vissa patienter inte tar till sig detta. Syftet med uppsatsen är att identifiera framgångsfaktorer vid rekommendation om fysisk aktivitet. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Axelssons analysmodell (2012, ss. 203-219). I resultatet framkommer tre teman som bidrar till framgång i samband med rekommendation om fysisk aktivitet. De teman som presenteras är Timing i TTM, Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept. Genom att tillämpa dessa framgångsfaktorer, ökar möjligheten att patienten följer rekommendationen om fysisk aktivitet. Fortfarande råder det en negativ attityd gentemot FaR bland sjuksköterskor. Grunden till detta ligger bland annat i organisationens brister vid rutiner, utförande och uppföljning i arbetet med rekommendationen om fysisk aktivitet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förändring av självskattad fysisk aktivitetsnivå hos personer med Fysisk aktivitet på recept (FaR®) som deltagit i lotssamtal vid Friskvårdslotsmottagningen på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Frågeställningarna var: ”Har det skett en förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?”, ”Finns det en skillnad mellan män och kvinnor vad gäller förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?” samt ”Finns det ett samband mellan tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) vid baslinje och förändring av fysisk aktivitetsnivå?”.     Metod Om förskrivaren av FaR® ansåg att patienten behövde ytterligare stöd för att bli mer fysiskt aktiv och/eller behövde hjälp med att hitta en lämplig fysisk aktivitet kunde lotsning på GIH erbjudas. Personer med FaR® som mellan år 2014 och år 2018 deltagit i minst ett lotssamtal (n = 187) inkluderades i studien [65 % kvinnor, medelålder 54,5 (21-81) år]. Lotsmottagningen bemannades under perioden av hälsopedagogstudenter och examinerade hälsopedagoger. Fyra lotssamtal erbjöds. Det första lotssamtalet genomfördes på GIH och de tre uppföljningssamtalen per telefon efter 1-, 3 och 6 månader. Motiverande samtal användes som samtalsmetod. Utgångspunkten var den skriftliga ordinationen om fysisk aktivitet men inga restriktioner fanns kring samtal om andra levnadsvanor. Självrapporterad fysisk aktivitet för variablerna vardagsmotion och fysisk träning samt tilltro till den egna förmågan samlades in genom frågeformulär. En sammanslagning gjordes av de två variablerna vardagsmotion och fysisk träning vilket genererade ett svar i aktivitetsminuter (total fysisk aktivitet). Vid uppföljning efter 6 månader var det ett externt bortfall på 71 % (n = 133). En intention-to-treat analys gjordes där Last observation carried forward (LOCF) användes som metod. Utöver LOCF gjordes en per-protocol analys (PP) för förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader (n = 54). Statistiskt signifikant när P < 0,05. Resultat LOCF, liksom PP-analysen, visade en ökning av aktivitetsminuter från baslinje till uppföljning efter 6 månader (P < 0,001 respektive P = 0,001). Vidare sågs att förändringen av aktivitetsminuter var större hos kvinnor (P = 0,004). LOCF visade inget samband mellan tilltro till den egna förmågan vid baslinje och förändring av aktivitetsminuter (R2 = 0,004, B = -0,123, P = 0,43). Slutsats Resultatet i denna studie tyder på att populationen som kommer till lotsmottagningen ökar sin självskattade fysiska aktivitetsnivå. Vald metod för att analysera bortfall, LOCF, kan dock medföra bias och resultatet bör således tolkas med försiktighet.

Syfte. Undersökningens syfte var att undersöka behovet av en FaR-lotsmottagning i en kommun i södra Norrland. Syftet följs av flera frågeställningar men den primära frågeställningen är; om det fanns en enhet i kommunen som samlade upp patienter som förskrivits fysisk aktivitet på recept som tillhandahåller motiverande samtal och uppföljning, skulle förskrivarna ordinera fysisk aktivitet på recept mer frekvent? Metod. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, och data samlades in med genom fyra stycken intervjuer med tre fysioterapeuter och en överläkare i kardiologi. Intervjuernas struktur grundar sig på en intervjuguide med totalt tjugotvå frågor. Den insamlade datan analyserades sedan genom tematisk innehållsanalys. Som ett komplement till intervjuerna genomfördes ett möte med två personer som är verksamma inom folkhälsa i Region Uppsala.  Resultat. Av totalt fyra respondenter var tre mycket positiva till både FaR som behandlingsmetod och att det skulle finnas en lotsmottagning i kommunen. Samtliga respondenter uppgav dock att det finns en viss ekonomisk problematik i förskrivningen. Resultatet visar också att utbildningen av FaR, både på arbetsplatserna och i yrkesutbildningarna är bristfällig och behöver utökas. Slutsats. Sammanfattningsvis har resultatet av undersökningen klarlagt ett behov av en uppsamlingsplats för patienter med FaR, och att förskrivande personal är positivt inställda till det

Fysisk aktivitet är bra för hälsan men det är många som inte är tillräckligt aktiva. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept (FaR) används inom hälso- och sjukvården för att hjälpa patienter till en bättre hälsa genom ökad fysisk aktivitet. Detta examensarbete undersöker hur många patienter i primärvården som uppfyller kriterierna för att få FaR förskrivet, hur metoden FaR följs av förskrivarna samt vilka faktorer som påverkar förskrivningen. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en överslagsberäkning, de två senare med en litteraturstudie. FaR är ett begrepp som i teorin är väl etablerat med en klart definierad metodbeskrivning. Överslagsberäkningen indikerar att det finns ett stort antal patienter i primärvården som skulle kunna förändra sina levnadsvanor och bli mer fysiskt aktiva med hjälp av ett metodenligt FaR. I praktiken är begreppet FaR inte lika tydligt definierat. Litteraturstudien tyder på att de olika komponenterna i metoden följs i varierande grad och att flera olika faktorer påverkar förskrivningen. Om metoden inte följs är det svårt att konkretisera nyttan med att förskriva FaR till fler / Physical activity promotes health, although many individuals are not active enough. The Swedish method Physical acticity on prescription (FaR) is used in the health care sector to help patients achieve a better health through physical activity. This bachelor’s thesis aims to estimate how many primary care patients that meet the criteria to be eligible for a FaR prescription and, through a literature study, investigate how health care prescribers adhere to the FaR method and which factors affect their prescribing a FaR. The concept of FaR is in theory well defined, and the estimate indicate that there is a large number of primary care patients who would benefit from a FaR prescription, such as it is defined. In practice, however, the concept is not as clearly defined. The literature study indicates varying adherence to the different method components and suggests several factors affecting whether FaR is prescribed or not. This makes it difficult to quantify the usefulness of increasing the number of FaR prescriptions.

I dagens samhälle rör sig människor allt mindre och detta är negativt för folkhälsan. Inaktivitet under en längre tid ökar risken att drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och cancer. Detta är något som måste hejdas och distriktssköterskan har en stor utmaning i att arbeta hälsofrämjande- och förebyggande bland annat genom att använda sig av metoden FaR, fysisk aktivitet på recept. Tidigare forskning visar på att FaR ger bättre resultat än att endast få muntlig information. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta med metoden FaR, vilka svårigheter och möjligheter som kan finnas. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod med en deskriptiv design. Författarna genomförde öppna intervjuer med sex distriktssköterskor i två olika län. Intervjuerna spelades in och blev ordagrant transkriberade. Resultatet presenteras under fyra huvudkategorier, arbetsstrukturens betydelse vid FaR förskrivning, distriktssköterskans förhållningssätt vid FaR förskrivning, MI som arbetsmetod ses som en möjlighet samt varsam interaktion med patienten för att ge information. I resultatet framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att vägleda och stötta patienten vid FaR förskrivning och detta kräver intresse, erfarenhet och kunskap inom ämnet. Det framkommer även att distriktssköterskan bör vara lyhörd inför patientens egna tankar och att skapa en god relation med patienten ökar chanserna till ett bra resultat. Slutsatser som dras i studien är att det krävs tydlig arbetsstruktur, mer personalresurser, kontinuerlig utbildning och ökad kunskap både inom FaR och Motiverade samtal (MI) för att FaR som metod ska kunna tillämpas i arbetet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen. Ett sätt har varit att översätta den till något som företaget kan applicera, en form av verktyg. För att en organisation ska adoptera ett verktyg ska det ha olika egenskaper; bland annat skall det vara modernt och effektivt. Verktyg som kan användas vid implementeringen av SOX är Committe of Sponsoring Organzations of the Treadway Commission (COSO) och Control Objectives for Information and related Technology (COBIT). De här verktygen har riktlinjer för hur ledningen ska utforma den interna kontrollen samt hur de ska uppföljas. Att bibehålla säkerheten på den interna kontrollen har blivit en planeringsfråga för ledningen och en process som kräver kontinuerligt arbete och uppföljning. Det här har fört våra tankar till att ta reda på hur efterarbetet med SOX-regleringen har skett inom IT-verksamheten bland företag.Uppsatsens syfte är att analysera företagsledningars förmåga att översätta SOX och uppföljningen av lagen för att säkerställa en god intern kontroll. Syftet är även att analysera företagsledningars förmåga att upprätta en god nivå av IT Governance samt att bidra för teoriutvecklingen på området. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en abduktiv och kvalitativ metod för att samla in data, datan har sedan bearbetats genom en narrativ metod. Dedata som vi har samlat in har delvis utgjorts av vetenskapliga artiklar och intervjuer med relevanta personer.Vis a vid teoriutvecklingen är det akademiska bidraget med den här att det inte finns och inte heller kommer att finnas några modeller för hur SOX ska implementeras i en organisation. Utifrån organisationens unika situation måste ledningen vara handlingskraftig och översätta SOX till riktlinjer och policys som identifierar organisationen. Till hjälp kan ledningen använda sig av ramverk som COSO och COBIT. Den bör också sträva efter att ha en hög nivå av IT Governance.Lever företaget inte upp till de legitimitetskrav och mode som samhället kräver kan det få förödande konsekvenser och företagets överlevnad kan sättas på spel. / Uppsatsnivå: D