Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. / <p>Ljudmaterial inlämat till ljudenheten. Finns bifogat på CD tillsammans med text på Kungliga Musikhögskolans Bibliotek.</p><p>Bilaga: 2 partitur</p>

<p>Den här uppsatsen ämnar undersöka hur ett fenomen, som i vardagstal inte anses vara religiös, kan uppfattas utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det valda fenomenet är Vit Maktkulturen i Sverige. Analysen bygger på tre religionsvetenskapliga definitioner ur tre olika religionsvetenskapliga horisonter. För att kunna analysera resultateta av dessa horisonter konstrateras de olika horisontera med hjälp av Pierre Bourdieus praxisteori.</p>

Den här uppsatsen ämnar undersöka hur ett fenomen, som i vardagstal inte anses vara religiös, kan uppfattas utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det valda fenomenet är Vit Maktkulturen i Sverige. Analysen bygger på tre religionsvetenskapliga definitioner ur tre olika religionsvetenskapliga horisonter. För att kunna analysera resultateta av dessa horisonter konstrateras de olika horisontera med hjälp av Pierre Bourdieus praxisteori.

Alex Rosenbergʼs Darwinian reductionism is a more recent form of reductionism that aims at settling the dispute between reductionists and antireductionists in philosophy of biology. The idea is that the principle of natural selection can be viewed as a physico-chemical law that can ground biology in physics and chemistry, and hence make reductionism possible despite issues such as multiple realizability and downward causation. Rosenbergʼs proposal has received a lot of critique, so my aim is to investigate whether this critique is sound, and to enquire into whether Rosenbergʼs understandings of reductionism, antireductionism and physicalism are reasonable, and if Darwinian reductionism can survive the critique presented. My conclusion is that Rosenberg indeed is quite controversial and makes some strong claims, but also that a lot of the critique he receives is misguided and focused on asserting that Rosenberg is mistaken, rather than actually arguing against Rosenbergʼs claims. Despite some problematic assumptions, I do think that Rosenbergʼs proposal contributes to a philosophical pluralism within philosophy of biology. / Alex Rosenbergs darwinistiska reduktionism är en mer modern form av reduktionism vars syfte är att erbjuda en lösning bortom oenigheterna mellan reduktionister och antireduktionister inom biologins filosofi. Rosenberg menar att det naturliga urvalet kan betraktas som en fysiokemisk lag, som kan grundas i fysik och kemi, vilket därmed kan möjliggöra reduktionism trots problem såsom ”multipel realiserbarhet” eller ”nedåtgående kausalitet”. Rosenberg har fått en hel del kritik för sitt förslag, så jag ämnar att undersöka om denna kritik har fog för sig, och utreda om Rosenbergs preciseringar av reduktionism, antireduktionism och fysikalism är rimliga, och om den darwinistiska reduktionismen trots kritiken ändå kan vara motiverad. Min slutsats är att Rosenberg är tämligen kontroversiell och kommer med flera starka påståenden, men mycket av den kritik han möts av är missriktad och tycks vara mer fokuserad på att avfärda Rosenbergs resonemang snarare än att verkligen argumentera för varför dessa resonemang skulle vara bristfälliga. Trots vissa problematiska antaganden anser jag ändå att Rosenbergs förslag bidrar till en filosofisk pluralisminom biologins filosofi.

I denna uppsats har jag utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv undersökt elevers olika tolkningar av analysbegreppet genom att undersöka elva elevers skriftliga analys av en konflikt som en del av en examination. Detta har gjorts induktivt i en tematisk analys med förhoppningen att kunna öka förståelsen för elevers uppfattning om analysbegreppet. I analysen har fyra olika teman skapats utifrån hur eleverna tolkade uppgiften ochi relation till litteratur på området: analys som personligt tyckande, analys som förklarande text, analys som utredande text och analys som kritisk granskning. Den tematiska analysen visar att majoriteten av eleverna gjorde tolkningen analys som förklarande text, vilket kan anses vara problematiskt då genren förklarande text inte innehåller de språkliga drag som krävs för att skriva de typer av utredande och kritiskt granskande texter som bättre överensstämmer med vad lärare förmodligen förväntar sig av en samhällsvetenskaplig analys och som utmärker de högre betygsnivåerna. Vikten av att utveckla elevers litteracitet belyses därmed och även att läraren har koll på sina förväntningar och hur de förmedlas. En diskussion förs kring analyshämmande faktorer som outtalade och motstridiga krav på vetenskaplighet, hur vetenskapligt språk och text kan fungera analyshämmande samt hur ofta reflexmässiga positivistiska och liberala tankesystem kan hindra analysen. Grundläggande har varit att undvika så kallad kognitiv reduktionism, alltså att söka enkla, övergripande förklaringar till varför eleverna inte uppnår förväntade studieresultat och att skillnader i elevers prestation är att de tänker fundamentalt olika. Relationen mellan tänkande och språk, intentionen bakom handlingar och de vetenskapliga begreppens betydelse för lärande är centralt. En viktig lärdom är att förståelse inte innebär passivt upprepande utan aktiv reflektion och att den genererade kunskapen är beroende av hur vi tolkar våra upplevelser, vilket innebär att lärandet måste börja i elevernas föreställningsvärld. Analys används med speciell betydelse inom många vetenskapliga områden samtidigt som en analys kan se ut på olika sätt och vara på olika nivåer. Det är viktigt att läraren är medveten om elevers (och kanske även sin egen) osäkerhet kring analysbegreppets mångtydighet. Samtidigt är det angeläget med mer empirisk forskning på området för att reda ut analysbegreppet och klargöra dess innebörd i olika kontexter och även utöka processkunskap om vad analytisk förmåga egentligen innebär.

In the course of this thesis, decisive problematizations, in the Foucauldian sense, around Viktor Šklovskij’s early Russian Formalism shall be the object of re-problematizations. More precisely, a careful look will be taken at re-problematizations around theoretical aspects regarding Šklovskij’s paradigmatic reductionist model, primarily as it is introduced in his article Art as device (1917), described most notably by Aage Hansen-Löve and Wolf Schmid in Der Russische Formalismus (1978) and Slavische Erzähltheorie (2010), Elemente der Narratologie (2014) as well as Grundthemen der Literaturwissenschaft: Erzählen (2018) respectively. The thesis will distinguish four main problematizations divided into two parts, taking the Marxist-Leninist debate on Formalism stirred by People’s Commissar Trotsky and the Nietzschean Dionysian-Apollonian dichotomy characteristic of Russian Modernism as its starting points, encompassing the problematizations as a whole. The initial part of the thesis will address re-problematizations around Šklovskij’s formalist polemics with and misinterpretation of Alexandr Potebnja’s Humboldtian theories, as they appear chiefly in the monograph Thought and Language (1862), in order to illustrate how Šklovskij’s frames a continuum with Potebnja descending from the teachings of Wilhelm von Humboldt. The re-problematizations shall be underpinned by Victor Erlich in Russian Formalism. History – Doctrine (1980), Jacqueline Fontaine in La « innere Form » : de Potebnja aux formalistes (2006) and Serge Tchougounnikov in The formal method in Germany and Russia: the beginnings of European psycholinguistics (2018). The second part of the thesis will foreground the (French) (post)structuralist discourse which, according to this thesis, shapes the formation of problematizations around Šklovskij’s immanent reductionism against the backdrop of Boris Tomaševskij’s interpretation of Formalism in Teorija literatury. Poetika (1925) and also the ideological exchange of the 1920s, assuming this backdrop as part of a definitive understanding and materialist critique of Šklovskij’s reductionist terminology, the homogeneity of its outcome, and what Wolf Schmid calls its anti-substantialism particularly in regards to the binary concept fabula and sjužet. The re-problematizations evolve around what is taken as a materialist solution to these problematizations, which annulls the Aristotelian significance of sjužet as energeia by replacing it with ergon. The discussion will take its point of departure in Göran Sonesson’s article Semiotics of art, life, and thought: Three scenarios for (post)modernity (2011) and search the basis for Sonesson’s argument in Roland Barthes’ article Ecrivains et écrivants (1960). By highlighting Šklovskij’s early Formalism as a mode of experiencing Art on its own terms, this thesis aims to revive its aesthetic principle and the question whether it can enlighten modern literary science.