Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende. Undersökningens slutsatser är att det samlade regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga.

Under 2004 började Bokföringsnämnden arbeta med nya regelverk för hur en redovisning skulle upprättas i Sverige. Projektet kallades för K-projektet. De nya regelverken började gälla den 31 december 2013. Små och medelstora bolag har efter regelverkens inträde möjligt att själva välja vilket regelverk de vill tillämpa. Studien undersöker revisorer synsätt på regel- (K2) respektive principbaserad (K3) och vilka kriterier som revisorer anser är avgörande när små och medelstora bolag ska välja redovisningsmetod. I studien används en kvalitativ metod där fyra revisorer har svarat på intervjufrågor inom ämnet genom tre personliga intervjuer och en skypeintervju. Studien har funnit att revisorerna har delade åsikter gällande de regel- och principbaserade regelverken samtidigt som det finns några kriterier en revisor tittar på innan vägledning vid valet av regelverk sker. De kriterier som används är: Storleken av bolag, typ av verksamhet bolaget arbetar inom och vilket regelverk kommer hjälpa bolaget att ge en så rättvisande bild som möjligt.

Bostadsrätter är en vanlig boendeform i Sverige, det finns många intressenter som har intresse för bostadsrättsföreningar och dess ekonomiska ställning. Bostadsrättsföreningar utgör en unik associationsform, en icke vinstdrivande organisation vars ändamål är att förvalta föreningens fastighet och främja medlemmarnas ekonomiska intresse.  Bostadsrättföreningar kan välja att upprätta sin redovisning efter antingen det förenklade regelbaserade K2 eller principbaserade K3. I Mars 2023 lade bokföringsnämnden fram en remiss om att utesluta K2 som regelverk för bostadsrättsföreningar. Detta väckte frågan hos oss om k-regelverkens lämplighet som redovisningsregelverk samt om lämpligheten skiljer sig mellan ett regel- och principbaserat regelverk för bostadsrättsföreningar.  Syftet med denna studie är att analysera redovisningregelverken K2 och K3 och dess lämplighet för bostadsrättsföreningar, som en icke vinstdrivande organisation. Vidare diskuteras det om det föreligger behov av ett eget regelverk anpassat för bostadsrättsföreningar. Studien använder sig av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av empiri. Sex respondenter med erfarenhet av revision och förvaltning har deltagit. Utifrån den insamlade empirin drar vi slutsatsen att K-regelverken inte är anpassade för bostadsrättsföreningars syfte och form och därmed brister i sin lämplighet som regelverk för associationsformen. Resultaten visar att K2 har praktiska fördelar som regelverk för bostadsrättsföreningar medan K3 har teoretiska fördelar. Vi ser att redovisningens ändamålsenlighet skulle kunna öka med ett mer anpassat regelverk för bostadsrättsföreningar med en kombination av princip- och regel som utgångspunkt.

Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?                                                      Seminariedatum: 2016-01-22                                                         Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp                                             Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg                                                     Handledare: Per-Ola Maneschiöld                                                                       Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare.                  Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende.                                                        Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram. Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades.                                                         Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan närliggande länder kan påverka företags utländska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de språkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna och hur dessa påverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i språk och kultur mellan de nordiska länderna. Skillnader avseende kultur har påvisats vilka påverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna främst inom beslutsfattande. Språk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och påverkar samarbetet i Norden. Regelverk har uppkommit som en faktor där de nordiska länderna skiljer sig åt och som i stor utsträckning påverkar samarbetet mellan huvudkontoret och de utländska filialerna.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter.   Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.   Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt.   Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv.

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare. Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs “Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast”. God redovisningssed och rättvisande bild är två av de främsta termerna inom svensk redovisning. Studien belyser hur K3 förhåller sig till en rättvisande bild och god redovisningssed utifrån tre olika perspektiv; upprättarperspektivet, branschperspektivet och intressentperspektivet. / This study aims to investigate the implementation of the new accounting standards, K3, as standard accounting rules, both internationally and nationally. The K-project began in year 2004, when the BFN decided to change focus of their accounting principles. BFN decided to produce a single, comprehensive framework of rules covering the different categories of companies, K1 - K4 that should replace previously standards. The idea of the K-project is that all rules and regulations applicable for a company, in the preparation of its annual financial reports, shall be collected into the same guidance framework. We have chosen to collect data by interviews with and studies of the referral organizations responses on BFNs "Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast". Generally accepted accounting principles and true and fair view, are two of the main terms in Swedish accounting. This study illustrates how the K3-standards are related to those two terms from three different perspectives; the preparers-, the industry- and the stakeholder perspective.

Denna uppsats syftar till att studera hur frontlinjebyråkrater, på två av ArbetsförmedlingensEtableringsenheter, uppfattar sitt handlingsutrymme i relation till regelverket, den dubbla rollen ochinvandrarklienten. Utgångspunkten i studien är att handlingsutrymmet är en viktig faktor iintegrationen av invandrare i det svenska samhället. Det blir därför intressant att undersöka vilkenbetydelse frontlinjebyråkraters uppfattningar har för implementeringen av integrationspolitiken.Uppsatsens teoretiska ram bygger på Schierenbecks (2003b) studie av frontlinjebyråkratens trerelationer (regelverket, dubbla rollen och invandrarklienten) och jag utgår ifrån hennes intervjuguidesamt analysschema. Det empiriska materialet i uppsatsen har samlats in genom semi-struktureradeintervjuer med frontlinjebyråkrater på Arbetsförmedlingens Etableringsenheter i Göteborg ochStockholm. Resultatet visar att samtliga frontlinjebyråkrater i studien uppfattarmyndighetsutövningen till de tre relationerna på ett liknande vis. De ser regelverket som flexibelt,orienterar sig mer mot organisationen än klienten och tillskriver invandrarklienter kulturella attribut.Sett till att frontlinjebyråkraterna ser invandrarklienten som bärare av kulturella attribut ikombination med att frontlinjebyråkraterna uppfattar sin tillämpning av regelverket som flexibel ochanvänder sig av sitt handlingsutrymme i myndighetsutövningen, finns risken enligt Schierenbeck(2003b:32ff) att dessa uppfattningar kan avspegla sig i frontlinjebyråkraterna myndighetsutövningoch på så vis få en negativ inverkan på det integrationspolitiken. / <p>2016-06-03</p>

Den amerikanska staten är världens största konsument av varor och tjänster och är därmed en väldigt viktig kund för många företag i länder runt om i världen. För att anskaffa varor och tjänster på det mest ekonomiska och effektiva sättet, har staten utvecklat en egen inköpsprocess. Inköpsprocessen styrs av regelverket Federal Acquisition Regulation (FAR). Utöver FAR, finns det ytterligare regler som styr anskaffningen inom olika affärsområden. Inom försvarsindustrin benämns regelverket Defense Federal Acquisition Regulations Supplement, DFARS, som styr anskaffningen av försvarsmateriel. Regelverken består av klausuler, alltså krav som måste uppfyllas av de som gör affärer med den amerikanska staten. Tidigare har den amerikanska staten endast krävt att huvudleverantörerna ska följa regelverken. På grund av att USA blir allt starkare på marknaden, krävs det nu att även huvudleverantörernas underleverantörer måste uppfylla vissa klausuler. Det gör att statens huvudleverantörer behöver göra ändringar i de nuvarande inköpsprocesserna för att regelverket ska uppfyllas.  Problemet är att många underleverantörer inte har någon erfarenhet av regelverket och tycker att det innebär för mycket jobb eftersom att det är utmanande att förstå och hantera. Om regelverket inte följs kan det leda till straffavgifter, uteslutning från nya affärsmöjligheter med den amerikanska staten, uppsägning av avtal och övriga affärer kan påverkas.  Arbetet utförs på SAAB Training &amp; Simulation i Huskvarna som nyligen har påbörjat en process för att implementera regelverket i inköpsprocessen. Det här arbetet utförs för att ge stöd åt SAAB i deras fortsatta arbete av implementeringen.  Syftet med arbetet är att utifrån både underleverantörens och huvudleverantörens perspektiv, ta fram riktlinjer för att implementera regelverket i inköpsprocessen. För att på det sättet underlätta huvudleverantörens arbete och få underleverantörerna att acceptera regelverket. Syftet uppnås genom att undersöka vilka huvudsakliga problem som huvudleverantörer och underleverantörer uppfattar med regelverket och hur de arbetar med det. Det görs genom att utföra benchmarking mot en huvudleverantör som är erfaren av regelverket. Dessutom intervjuas två underleverantörer om hur de uppfattar regelverket. Utifrån teorin och informationen i fallstudien visas det att de största problemen med regelverket är att förstå och hantera klausulerna och hur regelverket ska introduceras för underleverantörerna. Utifrån problemen och beskrivna lösningar, har slutligen ett antal riktlinjer utformats. Riktlinjerna är till för att stödja huvudleverantören för att regelverket ska implementeras på bästa sätt. / The US Federal Government is the world´s largest consumer of goods and services. That makes the US Federal Government a very important customer to many companies around the world. The US Federal Government has developed a purchasing process to procure goods and services in the most economical and efficient way. The purchasing process is governed by the Federal Acquisition Regulation (FAR). Except for the FAR, there are additional rules governing the acquisition in different business areas. The Defense Federal Acquisition Regulations Supplement, DFARS, controls the procurement of military supplies.  The FAR and DFRAS consists of clauses that must be met by those who do business with the US Federal Government. The FAR requires that both the prime contractor and the prime contractor´s subcontractors must meet the requirements in the FAR and DFARS.   The problem is that many of the subcontractors does not have any experience in government contracting and thinks that it takes to much work to learn about the clauses. Although, if the FAR and DFARS clauses are not met by the prime and subcontractor, it can lead to penalties, exclusion, termination and other business may be affected.  The case study is performed at SAAB Training &amp; Simulation in Huskvarna, which recently has started to develop a process for implementing the regulations in the purchasing process.  This work is being done to support SAAB in their continuous work with the regulations. The purpose of the work is to develop guidelines for implementing the FAR and DFARS in the purchasing process, based on both the prime contractor and the subcontractor’s perspective. The purpose is achieved by examining the main problems that the prime and subcontractors perceive with the regulations and how they work with it. This is achieved by performing benchmarking against a prime contractor who is familiar with the regulations. In addition, two subcontractors are interviewed on how they perceive the regulatory framework. Based on the theory and information in the case study, it appears that the main problems with the regulations are to understand and manage the clauses and how to introduce the FAR and DFARS to the subcontractors. Based on the main problems, a several guidelines have been designed for the prime contractors to follow.

<p><p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.</p><p>Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.</p><p>Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.</p><p>Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.</p><p>Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen. Ett arbete har redan inletts gällande denna fråga, och den reglering som kommer att implementeras är central motpartsclearing. Utifrån min undersökning framgår även att samtliga respondenter anser att kreditderivat som finansiellt instrument har spelat en avgörande roll i fråga om finanskrisens uppkomst. Dock finns det skilda åsikter gällande i hur stor utsträckning instrumentet har åsamkat skada och på vilket sätt. Regleringen av kreditderivat kan beskrivas utgöras av en ramlagstiftning, delvis på grund av instrumentets expansiva utveckling som ej möjliggör detaljregleringar. Vilket får till följd att utrymme finns för aktörers idérikedom gällande utvecklingen av dessa instrument. Genom Finansinspektionens olika föreskrifter tillsammans med det speciella tillstånd som myndigheten ger ut, regleras kreditderivat. Även genom de regelsamlingar som FAR ger ut årligen inom värdepappersområdet skapas normer som blir branschpraxis gällande kreditderivat. </p></p></p>