Denna uppsats syftar till att förklara och förstå de centrala faktorer som är av betydelse vid en implementering av ett finansiellt regelverk. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att uppnå vårt syfte, genom att intervjua olika respondenter från olika typer av finansiella företag som står inför den kommande förändringen. Genom att kombinera vårt empiriska resultat med den framtagna teorin om implementeringar, har vi kunnat komma fram till faktorer som är av betydelse vid implementeringar av finansiella regelverk.  De mest betydelsefulla faktorerna för en framgångsrik implementering av finansiella regelverk är anpassningsbarhet, analysförmåga och kommunikation. Genom att redan tidigt följa regelverkets utveckling kan organisationen ha en god uppfattning om hur det senare kommer att utformas på en nationell nivå. På detta sätt blir inte implementeringsprocessen lika begränsad av den långa tid som det tar att stifta de nationella regleringarna. Det är väsentligt att organisationerna kan anpassa sin implementeringsmetod utifrån regelverkets innehåll, men även anpassat till dagens moderniseringen av tekniken. När det gäller att implementera regelverk är det oftast direkt kopplat till de utgivna tjänsterna, vilket sätter mer vikt på medarbetarnas kunskap och förståelse vid en sådan implementering. / This study seeks to explain and understand the key factors that are important when implementing a financial regulation.        A qualitative approach has been used to achieve our purpose, by interviewing different respondents from different types of financial companies facing the coming change. By combining our empirical results with the developed theory of implementations, we´ve been able to find factors that are important when implementing financial regulations.  The most important factors for a successful implementation of financial regulations are adaptability, analysis capability and communication. By following up early with the regulatory developments, the organization can have a good idea of ​​what it will look like when it’s finalized on a national level. In this way, the implementation process will not be limited by the long time that it takes to enact the national regulations. It is essential that organizations can adapt their implementation method based on the content of the regulation, but also adapt it to today's modernized technology. When it comes to implementing regulations, it is usually directly related to the services that are being offered, which puts more emphasis on the employees' knowledge and understanding.

För bolag som är i behov av kapital är en vanlig väg att vända sig till aktiemarknaden. Genom att börsnotera bolaget på någon av de olika marknadsplatserna utökas möjligheterna till önskat kapital genom diverse investerare. Den svenska värdepappersmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna och har traditionellt sett haft ett stort inslag av självreglering. Det dominerande motivet med den starka regleringen är att marknaderna ska upplevas ha en kvalitetsstämpel och att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden ska upprätthållas. Samtidigt som antalet börsnoteringar har ökat de senaste åren var det vid utgången av 2014 endast 269 bolag som var noterade på den största marknaden, Stockholmsbörsen. Uppsatsen undersöker därför genom ett fiktivt företag motiv, fördelar och nackdelar med en börsnotering samt vad som krävs innan ett bolag kan bli noterat på Stockholmsbörsen. Vidare analyseras hur kraven fungerar samt vilka problem de eventuellt medför för bolaget.  Uppsatsen presenterar lagstiftning, självreglering och föreskrifter som bolaget måste uppfylla för att ges möjlighet till en notering på Stockholmsbörsen. Kraven som ställs på bolaget är av olika karaktär och omfattning med en övergripande inriktning på bolagets organisation och deras aktier. Noteringskraven kan sammanfattas att bolaget ska vara tillräckligt förberedda för en notering genom att vara organisatoriskt- och finansiellt starka. Om bolaget inte uppfyller kraven behöver de därför inom organisationen ändra sig vilket sker genom den noteringsprocess bolaget genomgår innan noteringen. Uppsatsen fastslår att en notering på Stockholmsbörsen således inte kan bli aktuell om en tillräcklig organisation eller finansiell styrka saknas. En börsnotering på Stockholmsbörsen är endast för starka aktörer, vilket ska upprätthålla allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden.

This degree project studies the future regulations for the installation of electronic flight bags (EFB) with focus on the hardware and its safety implications in which the task was given by Bromma Air Maintenance (BAM). The aim is to ease the operator to handle issues dealing with EFB; such as lithium battery fire in the cockpit, placement of EFB in the cockpit, etc. This also addresses flight safety, flight controls, emergency evacuation and solutions in dealing with such issues. Flight safely is a vital factor to be considered since it jeopardizes lives. As recent reports indicate an increase in lithium battery powered devices incidents on aircrafts, this paves the way to find new solutions and procedures to mitigate them. By studying the current regulations, Acceptable Means of Compliance (AMC), Advisory Circular (AC) regarding the usage/installation of EFB and future regulation draft (NPA) this study analyzed the changes, which indicated that there were not many significant changes made to the future regulation (new AMC). Although many chapter of the current AMC have been removed and introduced into a new section under AMC & GM (Guidance Material). Different placement of the EFB in cockpit has also been studied in this degree project, which has shown that depending on the placement choice of the aircraft operator there are advantages and disadvantages. This follows by studying the lithium (Li-ion) batteries: technology, mitigation of fire and procedures for lithium battery fire while also studying the recent incidents regarding lithium batteries fire and explosion in commercial and cargo flights. The solutions consist of using the latest technology to propose a new approach to charge the batteries, and store the burning batteries as well. This lead to a smart inductive charger and a smart fire contamination bag to be integrated into the procedures. / Detta examensarbete studerar de framtida installationskrav för Electronic Flight Bag (EFB) med fokus på hårdvaran och dess påverkan på säkerheten. Rapporten kan användas som manual som tydliggör vilka procedurer och rekommendationer operatören kan ta hänsyn till vid installation och användning av EFB. I flygbranschen har de flesta flygbolag redan börjat använda surfplattor istället för dokument och manualer. EFB är ett elektroniskdisplaysystem som i första hand används i flygplanets cockpit. EFB:s funktion är att förse piloten med en mängd olika data om flygplanet t.ex. prestanda, balans och vikt beräkningar, bränsle mm. Displayen är en ersättning av det traditionella ”Flight Bag” som för i tiden var i pappersform och innehöll alla kartor och manualer skriftligt. Som alla andra teknologier har EFB sina begränsningar såsom batteriproblem, påverkan på säkerheten och ”Flight Controls” i flygplanets cockpit. Genom studier och sammanfattning av skillnaden mellan nuvarande och framtida regelverk har man kommit fram till att inga märkbara förändringar har skett. Fältstudien var till nytta för att analysera vilka säkerhetsproblem varje installationstyp har. Utrustningar som smart induktiv laddare och smart brandskyddsväska har fåtts som resultat i arbetet. Dessa utrustningar är till att motverka faror som är möjliga att ske under användning av EFB i cockpit.

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

The purpose of the thesis is to study microcredit regulation in India, how it is designed, and how it affects the borrowers. Since microfinance institutes (MFIs) often claim that microcredit is a tool for empowering women, the impact on women has been studied in particular in the thesis. The success and the failures from using different models and legal structures for microcredit can be used to improve credit regulation in both developing and developed jurisdictions. The research questions that are studied are: What impact does microcredit regulation have on borrowers? How does microcredit impact women in particular? How can microcredit regulation improve the well-being of borrowers? In order to fulfil the aim of the thesis, a field study in India has been carried out to interview borrowers of microcredit, employees at a MFI and other experts on the field. To understand the impact that microcredit has had on the borrowers, the Capabilities Approach is applied on results from interviews with borrowers. Microcredit provides small loans to people in developing countries. It has become popular all over the world as a tool to alleviate poverty and empower women, especially in India. The sector was largely unregulated in India until the event of the Andhra Pradesh crisis in 2010. Leading up to the crisis, many microfinance institutes scaled up quickly and several entities shifted from not-for-profit into for-profit entities as financial institutions and commercial banks entered the sector. The methods used by the institutes, along with the non-existing legal support, led to borrowers defaulting and becoming over-indebted. Reports in the media emerged of some borrowers committing suicide as an effect of the crisis. The public reputation of microcredit was for the first time tarnished. After the crisis the sector begun to regulate the for-profit microfinance institutes that had caused the crisis. Today, they are fully regulated and supervised by the Reserve Bank of India (RBI). Other entities have remained unregulated, despite attempts to regulate them. The study has shown that microcredit has improved the well-being of most of the borrowers in terms of change in status, social participation, and increase in income. When using the Capabilities Approach microcredit can enhance one’s capabilities and freedom if the microcredit regulations aim is to improve the well-being. In terms of how microcredit impacts women specially, the interviews show that women are not always the primary user of the loan, she is often used as an instrument through which the husband gets the loan. Microcredit has the potential for positively impacting female well-being, but it does not presently live up to the notion of empowering women through entrepreneurship. To conclude, borrowers’ well-being has improved through the introduction of microcredit, but there is no clear correlation between microcredit and improvements in well-being. Well-being cannot be achieved if there is no regulation in place which aims to prevent exploitation of MFIs. The event of Andhra Pradesh crisis provides us with examples of how microcredit regulation can be an important tool in improving welfare and reducing harmful credit. / Syftet med uppsatsen är att studera regelverket gällande mikrolån i Indien, dels hur det är utformat och dels undersöka hur det påverkar mikrolånstagarna. Eftersom mikrolånsinstituten ofta hävdar att mikrolån kan användas som ett verktyg för att stärka kvinnor, har påverkan på kvinnorna studerats särskilt. Framgångarna och misslyckandena från att använda olika modeller och regelverk för mikrolån kan användas för att förbättra kreditreglering i både utvecklingsländer och utvecklade länder. Frågeställningarna som studeras är: Vilka effekter har regleringen för mikrolån på låntagarna? Hur påverkas kvinnor av mikrolån i synnerhet? Hur kan regleringen för mikrolån förbättra låntagarnas välbefinnande? För att uppfylla syftet med uppsatsen har en fältstudie i Indien genomförts där intervjuer har gjorts med framförallt låntagare, men även anställda vid ett mikrolånsinstitut och andra experter på området. För att förstå hur låntagarna påverkas av mikrolån har Capabilities Approach tillämpats på resultaten från intervjuerna med låntagarna. Mikrolån innebär små lån till människor i utvecklingsländer. Mikrolånen har blivit populära över hela världen som ett verktyg för att minska fattigdom och stärka kvinnor, särskilt i Indien. Under lång tid var sektorn nästan oreglerad i Indien fram till Andhra Pradesh-krisen 2010. Under tiden som ledde upp till krisen växte många mikrolånsinstitut snabbt och många institut skiftade från icke-vinstdrivande till vinstdrivande företag allteftersom finansinstitut och banker intog sektorn. De metoder som användes av instituten tillsammans med den näst intill obefintliga regleringen ledde till att låntagare inte kunde betala sina skulder allteftersom de förföll till betalning. De blev överskuldsatta och i rapporter i media framkom det att vissa låntagare hade begått självmord som en effekt av krisen. Mikrolånsinstitutens offentligt rykte blev för första gången förstört. Efter krisen började sektorn reglera de mikrolånsinstitut som var orsaken till krisen och idag är de helt och hållet reglerade och övervakade av the Reserve Bank of India (RBI). Övriga institut förblev i stort sett oreglerade trots försök att reglera dem. Studien har visat att mikrolån har förbättrat de flesta låntagarnas välbefinnande genom förbättringar i status, socialt deltagande, och ökad inkomst. Genom att använda Capabilities Approach kan mikrolån öka en persons förmågor och frihet om regelverket för mikrolån syftar till att förbättra låntagarnas välmående. När det gäller hur mikrokredit påverkat kvinnor specifikt visade intervjuerna att kvinnan inte alltid är den verkliga låntagaren, ofta används hon som ett instrument där mannen tar del av lånet. Mikrolån kan potentiellt ha en positiv påverkan på kvinnors välbefinnande, men det kan inte leva upp till föreställningen om att stärka kvinnor genom entreprenörskap. Sammanfattningsvis kan studien visa att låntagarnas välmående har förbättrats genom mikrolån, men det finns ingen automatisk koppling mellan mikrokrediter och förbättringar i låntagarnas välbefinnande. Ökat välbefinnande går inte att uppnå om det inte finns ett regelverk som syftar till att motverka exploatering av mikrolånsinstitut. Krisen i Andhra Pradesh kan ge ett exempel på hur regleringen för mikrolån kan användas som ett verktyg för att förbättra välfärd och minska skadlig kreditgivning.

<p>Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.</p><p>Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.</p><p>Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida. Genom en kritisk diskursanalys avtäcks vilka idésystem som på en manifest och latent nivå framställer och därigenom konstruerar Facebooks användare. Det teoretiska ramverkets utgångspunkter dras på Jürgen Habermas normativa och formalistiska beskrivning av offentlighet och demokratisk kommunikation, Howard Rheingolds teorier om den datormedierade kommunikationens potentialer, Saskia Sassens redogörelse för den datormedierade kommunikationen i relation till globalisering och kommersialisering, Lawrence Lessigs teorier om Internet och arkitektonisk makt samt James Bohmans teorier kring Internet och en ny form av offentlighet.</p><p>Facebook framställer deras användare som konsumerande publiker genom att formulera sig diskursivt i policyn och regelverket. Manifesta samt underliggande intressen och värderingar konstruerar användarna och reglerar deras handlingsutrymme. Jag har funnit en god förekomst av marknadsorienterade diskurser som tillsammans skapar en diskursordning inom vilken Facebooks användare framställs och därigenom konstrueras som konsumenter och producenter av information som en handelsvara, framför interagerande medborgare.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna.</p><p>Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen.</p><p>Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya. Följaktligen innebär de flesta förenklingar och begränsningar inte några större effekter för företagen. Den största förenklingen är att företag som tillämpar K2 behöver göra färre bedömningar av vad som är väsentligt. Det är något som troligtvis innebär en effekt för företagen då det kan underlätta för dem att upprätta en årsredovisning.</p>

<p>This report is founded in lack of knowledge concerning the design and layout procedureduring a new engine room construction.The prime question is how the engine room takes its form from idea to construction and whathappens in between. We want to give the reader a better understanding in how the work isdone and why it is designed the way it is concerning layout, ergonomics and safety. Duringthis report we will enhance the knowledge concerning regulations and rules that are of greatsubstance such as SOLAS, Swedish Sjöfartsverket and IMO.By contacting the parties involved in the process in newly designing a vessel and its engineroom, we will assume their approaches and experiences. We will study the work progressfrom planning to construction of a vessels machinery spaces. We will with the help ofinterviews with interested parties get an idea of the approach and also compare the finishedproduct a bit depending on company size and resources.The investigation resulted in a good basis for how a ship engine room design takes shape andwhich aspects are taken into account, however, we found that the existing rules concerningengine room layout was very vague and was seen as the most recommendations. For thecontrol room, there were however some points to consider. We believe that it would facilitatea more comprehensive legal framework relating to engine room design.</p> / <p>Denna studie grundar sig i en okunskap gällande maskinrums design och layout. Frågan viställde oss var hur ett fartygs maskinrum kom till från idé till ritning och slutligen beställning.Syftet med arbetet är att ge läsaren grundläggande kunskaper gällande maskinrums design,layout samt ergonomiska aspekter då detta är relevant gällande säkerhet och avhjälpandekring det dagliga arbetet ombord på ett fartyg. Vi kommer även ta upp information som rörregelverk så som (SOLAS, Sjöfartsverket och arbetsmiljöverket),riktlinjer (IMO) standarder (ISO).Genom att kontakta de parter som är inblandade i ett nykonstruerande av ett fartyg och dessmaskinrum kommer vi utgå ifrån deras tillvägagångssätt och erfarenheter. Vi kommer studeravägen från beställning och planering till konstruering. Vi kommer med hjälp av intervjuermed berörda parter skaffa oss en uppfattning om tillvägagångssättet vid planering avmaskinrums designen och även jämföra resultatet beroende på rederiets storlek och resurser.Undersökningen resulterade i ett bra underlag för hur ett fartygs maskinrums konstruktion tarform och vilka aspekter som det tas hänsyn till, dock upptäckte vi att reglerna gällandemaskinrummets utformning var mycket vaga och sågs mest som rekommendationer. Förkontrollrummet fanns det däremot en del punkter att ta hänsyn till. Vi anser att det skulleunderlätta med ett mer utförligt regelverk som rör maskinrummets utformning.</p>

<p>Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.</p><p>De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.</p><p>Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag. Enkäten utformades för att mäta variablerna förändringsgrad, svårigheter med införandet och graden av nytta med koden, vilka konstruerades utifrån institutionell teori och teori kring motstånd mot förändring. Av den totala populationen på 84 st företag svarade 44 st på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 52 %.</p><p>Utifrån teorin och den inhämtade empirin, drogs följande slutsatser. Det har konstaterats att bolagen inte har haft några större svårigheter med att implementera koden. De befintliga rutinerna i bolagen kan inte heller anses förklara hela motståndet. Det är snarare den ökade administrationen som inte har legitimitet genom att det finns en tveksamhet till kodens nytta, som förklarar förändringsmotståndet.</p>

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet. Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare. Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida. Genom en kritisk diskursanalys avtäcks vilka idésystem som på en manifest och latent nivå framställer och därigenom konstruerar Facebooks användare. Det teoretiska ramverkets utgångspunkter dras på Jürgen Habermas normativa och formalistiska beskrivning av offentlighet och demokratisk kommunikation, Howard Rheingolds teorier om den datormedierade kommunikationens potentialer, Saskia Sassens redogörelse för den datormedierade kommunikationen i relation till globalisering och kommersialisering, Lawrence Lessigs teorier om Internet och arkitektonisk makt samt James Bohmans teorier kring Internet och en ny form av offentlighet. Facebook framställer deras användare som konsumerande publiker genom att formulera sig diskursivt i policyn och regelverket. Manifesta samt underliggande intressen och värderingar konstruerar användarna och reglerar deras handlingsutrymme. Jag har funnit en god förekomst av marknadsorienterade diskurser som tillsammans skapar en diskursordning inom vilken Facebooks användare framställs och därigenom konstrueras som konsumenter och producenter av information som en handelsvara, framför interagerande medborgare.