Background: Risk Management plays an important part of the enterprises strategic business activity. Efficient Risk Management will secure the businesses survival, assets and creates market advantages. The interest of information security has consequently gained in Swedish corporations. Corporations have realized the importance of the information which is stored in the IT systems. IT is the tool for businesses future progress and growth and therefore a source of risks. For managing these risks standards and frameworks are needed. To what extent are information security standards and frameworks used in Swedish organizations? Are information security integrated with operational Risk Management? Purpose: The purpose of this study is to identify the Risk Management regarding information security in the studied organizations and to recognize the priority of information security. Method: The main part of this study is based on case studies including four Swedish organizations, with the purpose to identify the Risk Management regarding information security in these organizations. The study is also added with a complementary survey carried out on Large Cap corporations on the Nordic exchange. The later survey will create a more general apprehension. Conclusions: Findings shows that the Swedish organizations have realized the importance of standards and frameworks and the accompanying benefits. The main elements for using standards and frameworks are - better control, identification of business opportunities and gained security. The findings also suggested that the organizations should invest more resources in integrating information security with Risk Management and on the executive management involvement.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME. Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade. Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna. Genom det juridiska synsättet har vi undersökt lagar, regler och rekommendationer och genom det analytiska har vi försökt att så objektivt och fullständigt som möjligt försökt att urskilja vilka skillnader som finns mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. Resultatet av vår studie visar att det finns skillnader mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. I många fall sker avvikelser både till lagstiftningen och de befintliga rekommendationerna, men det förekommer även i vissa delar skillnader på grund av översättningen från IFRS for SME till svenska.

Medical devices are becoming more important in the health care sector. One of the major issues for companies developing and producing medical devices is to be updated on the regulatory requirements and implement them in the process. This thesis examines the regulatory requirements for medical devices in Argentina, Australia, Brazil, Canada, India, Japan, Mexico, Russia, South Korea and Taiwan and compares them with the requirements in the European Union. The conclusion of this thesis is that most countries have similar requirements for registration of medical devices and are striving to harmonize with the GHTF guidelines. A company goes far by following the requirements in EU, USA or the GHTF guidelines.

The ability of banks to implement regulations is important in several aspects. From the Finance Inspection ́s Point of view a successful implementation is important to protect the financial system and the consumers. For the banks it is important from a cost-benefit perspective, but also to keep customers satisfied and to maintain the right to continue banking. In spite of the advantages of successful implementation, the research in this area is limited. The aim of the study is therefore to explain how banks can implement new regulations. To fulfil the aim of the study we have adopted a qualitative view. Two case studies have been made in which empirics has been collected through eight semi-structured interviews. The respondents were bank employees who had been highly involved in the implementation of MiFID II and MiFIR. The empirics were thereafter analyzed with guidance from the theoretical frame of reference. The conclusion of the study is that the banks implementation of regulations is influenced by different factors: the cooperation between banks, the aim of the bank, the corporation culture, and the structure of the organization. The analyze has been used as a start point to create a model for how banks implement regulations. Implementation can be divided into interpretation and introduction. A major challenge is to translate the regulations and integrate them into the business activity. In order to make the employee practice the regulations, different steering mechanisms are used, for example education, information and monitoring. / Bankers förmåga att implementera regelverk kan utifrån flera perspektiv anses viktigt. Utifrån finansinspektionens perspektiv är en lyckad implementering viktigt för att skydda det finansiella systemet och konsumenterna. Medan det utifrån bankernas egna perspektiv är viktigt, dels ur ett kostnadsperspektiv och dels för att bibehålla nöjda kunder samt rätten att bedriva bankverksamhet. Trots fördelen med en lyckad implementering är tidigare forskning på området begränsad. Studiens syfte är därför att förklara hur banker implementerar nya regelverk. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. I undersökningen har två fallstudier genomförts där empiri samlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av bankanställda som varit högt uppsatta i implementeringen av MiFID II och MiFIR. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen har sedan en modell för hur banker implementerar regelverk skapats. Studiens slutsats är att bankers implementering av regelverk påverkas av samarbete mellan banker via branschorganisationer, bankernas målsättning, företagskulturen, regelverkets komplexitet och till viss del av organisationsstrukturen. Implementering kan delas upp i tolkning och införande där en stor del handlar om att översätta regelverket och integrera det i affärsverksamheten. För att sedan få anställda att tillämpa regelverket används olika former av styrmekanismer, så som utbildning, information och uppföljning.

Background and problem: It is compulsory for all Swedish companies that prepare the annual report to apply K-regulations. A smaller company can choose between the principle-based K3 and the rule-based K2. There are differences between the accounting and valuation rules in K2 and K3. Some that can only be used in K3 are, for example, component depreciation, capitalization of development costs and accounting for deferred tax. Previous studies found that company size, valuation methods, capitalization opportunities and the industry in which companies operate are reasons for choosing K3. Purpose: The purpose is to find out why smaller companies choose K3, and if there is a relationship between sectors and the choice to apply K3. Method: We used a qualitative method with inductive approach because this study is focused on respondents' views on the reasons for choosing K3. We asked nine accounting consultants for what reasons smaller companies have to choose K3. We also asked three smaller companies for just their reasons to choose K3. We analyzed the empirical findings with institutional theory because it best explains that companies with similar structures mimic each other, and decision theory because it provides an insight into how individuals and organizations decide. Conclusions: We found that business growth, planned or unplanned is a reason for smaller companies to choose K3. The valuation rules that are considered as a reason for choosing K3 are the ability to capitalize development costs, and this opportunity is a clear reason for development companies to choose K3. Component depreciation has been described by many respondents as demanding, and only real estate companies with major renovation needs see advantages of component depreciation. Asset revaluation, deferred tax and external stakeholders are not seen as clear reasons for choosing K3. / Bakgrund och problem: Det är obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning att tillämpa K-regelverk. Ett mindre företag kan välja mellan det principbaserade regelverket K3 och det regelbaserade K2. Det finns skillnader mellan redovisnings- och värderingsreglerna i K2 och K3. Några som endast kan utnyttjas i K3 är exempelvis komponentindelning, aktivering av utvecklingsutgifter och redovisning av uppskjuten skatt. Tidigare studier fann att bl.a. företagsstorlek, värderingsmetoder, aktiveringsmöjlighet och den bransch som företagen verkar i är anledningar till valet av K3. Syfte: Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband mellan branscher och valet att tillämpa K3. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats då denna studie är baserad på respondenternas syn på anledningarna till val av K3. Vi frågade nio redovisningskonsulter om vilka anledningar mindre företag har att välja K3. Vi frågade även tre mindre företag om just deras anledningar att välja K3. Analysen av empirin gjorde vi med dels institutionell teori för att den bäst förklarar att företag med liknande strukturer efterliknar varandra, och dels beslutsteori för att den ger en inblick i hur individer och organisationer beslutar. Slutsatser: Vi kom fram till att företagstillväxt, planerad eller oplanerad är en anledning för mindre företag att välja K3. De värderingsregler som anses vara en anledning att välja K3 är möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter, och denna möjlighet är en tydlig anledning för utvecklingsföretag att välja K3. Komponentindelning har av många respondenter beskrivits som krävande, och det är endast fastighetsföretag med renoveringsbehov som ser fördelar med komponentindelning. Uppskrivning av tillgångar, uppskjuten skatt samt externa intressenter kan inte ses som tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3.

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar det svenska jordbrukets möjlighet att bidra till biologisk mångfald. Semistrukturerade intervjuer har utförts i Södermanlands och Östergötlands län med jordbrukare, myndigheter och rådgivare. Intervjuer har genomförts med olika aktörer inom jordbruksnäringen för att få ett brett perspektiv på studien. Resultatet av intervjuerna jämförs med tidigare forskning där administrativa, ekonomiska samt sociala faktorer diskuteras. De främsta faktorer som lyfts fram av samtliga respondenter är problemet med dålig lönsamhet för jordbrukare, komplexa regelverk samt brist på kunskap om jordbruksproduktion i samhället. Resultatet av studien visar att respondenterna har liknande upplevelser av de faktorer som påverkar det svenska jordbrukets möjligheter att bidra till biologisk mångfald / This study aims to investigating factors that influence Swedish agriculture's potential to contribute to biodiversity. Semi-structured interviews have been conducted in the county of Södermanland and Östergötland with farmers, authorities and advisors. Interviews has been conducted with various actors in the agriculture industry to get a broad perspective on the study. The results of the interviews are compared with previous research discussing administrative, economic and social factors. The main factors highlighted by all respondents are the problem of poor profitability for farmers, complex regulations and lack of knowledge about agricultural production in society. The results of the study show that respondents have similar experiences of the factors that influence Swedish agriculture's potential to contribute to biodiversity.

Spelifiering är ett koncept i relation till beteendepåverkande design, vilken har gagnat stor popularitet under de senaste åren. I den vetenskapliga litteraturen beskrivs spelifiering som en metod där spelmekaniker används i andra interaktiva kontexter än spelsystem, och anses därmed innebära implementation av bland annat poängsystem och topplistor i system med syftet att uppnå vissa mål. Det anses att det finns begränsat med forskning kring spelifiering, trots att det är ett hastigt ökande fenomen, och att effekterna kring det är förhållandevis okända. Spelifiering har implementerats i designer i relation till områden som hälsovård, utbildning och arbetsplatser, vilka har en stor impakt gällande folkhälsa. På grund av dessa faktorer har spelifiering blivit ämne för etiska debatter där mycket starka åsikter yttrats. Därmed anses det vara av stor vikt att bedriva forskning inom området. Hittills saknas det rapporter kring insikter som skulle kunna leda till att mer exakta forskningsområden uppdagas, därför ligger fokuset i denna studie på att undersöka existensen av sådana potentiella erfarenheter, vilka skulle kunna ligga till framtida grund för potentiella forskningsområden och regelverk. User Experience Design är något som har en stark koppling till interaktionsdesign, vilket låg till grund till att designers inom denna yrkesgrupp var de som valdes ut som fokusgrupp för denna studie. Studien utgår från en bred frågeställning för att ha en öppen ingång utan förväntningar, med anledning att även outforskade aspekter på detta vis kunde uppdagas. För att samla in analyserbar data granskades vetenskaplig litteratur kring ämnet, samt att en digital enkät genomfördes och kompletterades med fördjupande intervjuer med ett antal utvalda enkätdeltagare. Resultatet av studien visade på indikationer till att det förekommer tendenser till ett kunskapsgap kring spelifiering inom yrkesgruppen. En stor majoritet av de som deltog i studien antydde förekomsten av en utbredd neutralitet kring spelifiering, angående de etiska aspekterna, bland User Experience Designers. Slutligen cirkulerade ett starkt tema kring designens kontext. / Gamification is a concept in relation to behavioral design, which has gained great popularity in recent years. In the scientific literature, gamification is described as a method where game mechanics are used in interactive contexts other than game systems, and is thus considered to involve the implementation of, among other things, point systems and leaderboards in systems with the aim of achieving certain goals. It is considered that there is a lack of research regarding gamification, despite the fact that it is a rapidly increasing phenomenon, and that the caused effects are relatively unknown. Gamification has been implemented in designs related to areas such as health care, education and workplaces, which have a major impact on societal health. Due to these factors, gamification has become the subject of ethical debates where strong opinions have been expressed. Thus, it is considered of great importance to conduct research in the field. To date, there are no reports of insights that could lead to more accurate research areas being discovered, the focus of this study is therefore examining the existence of such potential experiences, which could form the future basis for potential research areas and regulations. User Experience Design is considered having a strong connection to interaction design, which was the basis for designers in this professional group being the ones selected as the focus group for this study. The study is based on a formulated question with an open-ended nature with the purpose of having an open entrance without expectations, due to the fact that unexplored aspects were thought to be discovered more easily. In order to collect analyzable data, scientific literature on the subject was reviewed, and a digital survey was conducted and supplemented with in-depth interviews with a number of selected survey participants. The results of the study showed indications that there are tendencies towards knowledge gaps regarding gamification in the User Experience Design community. A large majority of those who participated in the study indicated the existence of widespread neutrality around gamification regarding the ethical views among User Experience Designers. Finally, a strong theme circulated around the context in which the design is created.

Europeiska unionen röstade igenom nya regelverk för medicintekniska produkter och för medicintekniska produkter för in vitrodiagnostik 2017. Regelverken implementerades 2021. De nya regelverken innebär striktare krav på tillsyn, klinisk prövning och spårbarhet, för att stärka patientsäkerheten. Målet med projektet var att undersöka om vårdcentralerna inom Stockholm läns sjukvårdsområde (SLSO) uppfyller de nya regelverken och sedan ta fram en analysmodell och analysera hur väl de anpassar sig till regelverken. För att säkerställa att SLSO:s vårdcentralerna uppfyller de nya regelverken utfördes i detta projekt fysiska inventeringar på tio slumpmässigt utvalda enheter som inte har befintliga serviceavtal med leverantörer eller servicegivare. Det visade sig att på samtliga enheter nyttjas konsumentprodukter till patienter, som inte är avsedda för medicinskt bruk. Flertalet enheter saknade även produkter som bör finnas tillgängliga. Överlag var enhetscheferna på vårdcentralerna inte insatta i de nya regelverken och visste inte att produkterna de använde inte är avsedda för sjukvård. De hade även flera produkter som var gamla och/eller trasiga som användes på daglig basis vilket inte uppfyller kraven på patientsäkerheten. Slutsatsen blev därför att SLSO:s vårdcentraler inte uppfyller de nya regelverken. / The European Union voted through new regulations regarding medical devices and medical devices for in vitro diagnostics in 2017. These new regulations were implemented in 2021. The new regulations entailed stricter supervision, clinical testing, and traceability requirements to strengthen patient safety. To ensure that care centers within Region Stockholm comply with the new regulations, physical inventories were carried out at ten randomly selected units that do not have existing service agreements with suppliers or service providers. To compare different units’ individual adaptations to the regulations, an analysis model was created in which the proportion of products that were not approved for medical use and the lack of certain necessary equipment were factors. In all units, consumer products are used for patients, which are not intended for medical use, and several units lack products that should be available. Overall, the unit managers at the care centers were unfamiliar with the new regulations and were unaware that the products they used were not intended for healthcare. The care centers also had several old and/or broken products that were used daily, which does not meet the requirements for patient safety. The conclusion was therefore that the care centers in Region Stockholm do not comply with the new regulations.

Det har länge funnits en önskan om att etablera ett globalt regelverk med redovisningsstandarder för att främja internationell handel och investeringar. Gemensamma standarder skulle bidra till större förståelse, öka transparensen, kvaliteten och jämförbarheten av finansiella rapporter på en global nivå. År 2014 infördes bestämmelser om att större onoterade företag var tvungna att antingen adoptera K-regelverket eller att redovisa enligt frivillig IFRS. K3-regelverket står för bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning och är en nationell svensk standard. IFRS står för International Financial Reporting Standards och är en global redovisningsstandard som används i cirka 170 länder. Adoptering av IFRS har ökat världen över och tidigare forskning har visat att tillämpning av IFRS leder till högre redovisningskvalitet. Syftet med studien är att undersöka om det finns gemensamma faktorer hos svenska onoterade företag som väljer att redovisa enligt frivillig IFRS. Studien kommer att utgå från 5 hypoteser som grundar sig i egenskaper hos företag vi tror påverkar i vilken utsträckning ett företag redovisar enligt frivillig IFRS eller inte. Hypoteserna är baserade på tidigare forskning och teori. Studien har genomförts med ett urval på 149 företag där 93 redovisade enligt frivillig IFRS och 56 företag redovisade enligt K3-regelverket. Genom logistisk regressionsanalys undersökte vi påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Studiens resultat visar att ett företags storlek är en faktor som påverkar valet av att adoptera frivillig IFRS. I de andra faktorerna som vi undersökte vilka var lönsamhet, tillväxt, skuldsättningsgrad samt om företaget använde sig av någon av big 4 redovisningsbyrå, kunde vi inte finna något samband kopplat till att redovisa enligt frivillig IFRS. / There has long been a desire to establish a global regulatory framework with accounting standards to promote international trade and investment. Common standards would contribute to greater understanding, increased transparency, quality, and comparability of financial reports at a global level. In 2014, provisions were introduced requiring larger unlisted companies to either adopt the K-standard or to report according to voluntary IFRS. The K3 standard represents the Swedish Accounting Standards Board's general advice on annual and consolidated financial reporting and is a national Swedish standard. IFRS stands for International Financial Reporting Standards and is a global accounting standard used in approximately 170 countries. The adoption of IFRS has increased worldwide, and previous research has shown that the application of IFRS leads to higher accounting quality. The purpose of the study is to investigate whether there are common factors among Swedish unlisted companies that choose to report according to voluntary IFRS. The study will be based on 5 hypotheses that are based on characteristics of companies that we believe affect to what extent a company reports according to voluntary IFRS or not. The hypotheses are based on previous research and theory. The study was conducted with a sample of 149 companies, of which 93 reported according to voluntary IFRS and 56 companies reported according to the K3 standard. Logistic regression analysis was used to examine the impact of company-specific characteristics on the choice of accounting standard. The study's results show that a company's size is a factor that influences the choice to adopt voluntary IFRS. In the other factors we investigated, which were profitability, growth, leverage, and whether the company used any of the big 4 accounting firms, we could not find any relationship linked to reporting according to voluntary IFRS.

År 2014 anmäldes 12 800 fall av bokföringsbrott. För att ett bokföringsbrott ska föreligga behöver brottsbalkens åsidosättande- och effektrekvisit uppfyllas. Åsidosättanderekvisitet uppfylls om bokföringsskyldigheten åsidosätts. I bokföringslagen står det föreskrivet att bokföringsskyldighet ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.Den statliga myndigheten Bokföringsnämnden har ett lagstadgat huvudansvar för utvecklandet av god redovisningssed. År 2004 beslutade Bokföringsnämnden att ändra inriktning av normgivningen för onoterade företag. I och med beslutet påbörjades arbetet med K-projektet med syftet att varje företagskategori ska ha ett heltäckande regelverk för upprättande av årsbokslut respektive årsredovisning. Den kategori som företag ska tillämpa baseras på de krav och val som innefattas av bokföringslagen. År 2014 blev det tvingande för onoterade företag att tillämpa ett K-regelverk.Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheten till bokföringsbrott om ett företag väljer att redovisa utanför det tillämpade K-regelverket och istället använder sig av en regel i ett annat K-regelverk, så kallad ”cherry-picking”. För att uppnå denna kvalitativa studies syfte har en deduktiv ansats använts för att genomföra en kartläggning av K-regelverkens relation till svensk lagstiftning, vilket har bidragit till en tydlig grund för studiens typfall. Typfallen har kompletterats med en intervju med en strategisk ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten.Denna studies resultat visar att en avvikelse från K-regelverken kan anses vara synonymt med en avvikelse från god redovisningssed. I och med detta kan en avvikelse från K-regelverken anses vara ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten. För att ett bokföringsbrott ska föreligga behöver det även påvisas att effektrekvisitet är uppfyllt. Ett uppfyllande av effektrekvisitet innebär att företagets räkenskaper inte går att bedöma i huvudsak. I de fall ett företag har valt att lämna information i not om avvikelse från K-regelverk kan det vara svårt att väcka åtal. Studiens resultat visar även att bestämmelserna i K-regelverken verkar ha företräde framför de redovisningsalternativ som årsredovisningslagen möjliggör.En koppling mellan god redovisningssed och K-regelverken har identifierats i denna studie men relationen mellan K-regelverken och lagen är inte helt säkerställd. Trots detta kan studiens resultat påvisa att det ar möjligt för företag att vid ”cherry-pickning” mellan K2 och K3 dömas för bokföringsbrott. / In 2014 there were 12,800 cases of accounting frauds reported in Sweden. According to Penal Code (Brottsbalken), classification of an accounting fraud needs to fulfill two requisites. The first requisite addresses the disregard of accounting obligation. The Accounting Act (Bokföringslagen) prescribes that the accounting obligation must be fulfilled in a manner consistent with generally accepted accounting principles (god redovisningssed).The Swedish Accounting Standards Board (Bokföringsnämnden) is a government authority that has a statutory responsibility for the development of generally accepted accounting principles. In 2004, the board changed its focus of the development of the accounting norms for unlisted companies. With this decision, they began to work on the K-project with the purpose of establishing a comprehensive framework of regulations for the companies’ annual accounts and annual reports. The regulations were divided into different categories based on the companies’ size which were constructed on the requirements and choices encompassed by the Accounting Act. The K-regulations (K-regelverken) became mandatory for unlisted companies in 2014.The purpose of this study was to investigate the possibility of accounting fraud if a company chooses to deviate from the applied K-regulation and instead use a rule from another K-regulation, what this study calls "cherry-picking". Therefore, this qualitative study utilizes a deductive approach and conducts a survey of K-regulations and their relation to Swedish legislation, which has contributed to a clear basis for the hypothetical cases in this study. The cases in this study have been supplemented by an interview with a strategic economic crime accountant from the Swedish Economic Crime Authority (Ekobrottsmyndigheten).The results of this study show that a deviation from the K-regulations can be considered synonymous with a deviation from the generally accepted accounting principles. With regards to this, a deviation from the K-regulations is seen as a disregard of the accounting obligation. In order to confirm an accounting fraud based on this, the second of the two requisites of Penal Code also needs to be fulfilled, the requisite of effect. The effect requisite is fulfilled when the essence of the accounts cannot be established. It may involve a certain difficulty to prosecute a company which has deviated from the K-regulation but included information in their accounts through their notes. The result of this study also shows that the provisions of the K-regulations takes precedence over the accounting options that the Annual Accounts Act (Årsredovisningslagen) offers.A link between generally accepted accounting principles and K-regulations has been identified in this study, but the relationship between K-regulations and the law is not fully specified. Despite this results of this study demonstrate the underlying risk that companies with applies "cherry-picking" between K2 and K3, may be convicted of accounting fraud.This study is hereinafter written in Swedish.