Den här uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som från och med 2002 ledde fram till språklagens stiftande 2009. Den gör detta utifrån teorifälten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik.  Materialet består av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen består av de tillfällen då vissa nyckelord knutna till demokrati används gällande området klarspråk. Metoderna ringar tillsammans in hur demokratidiskursen realiseras. De analytiska kategorierna är intertextualitet, rekontextualisering, auktorisering, värderingar, presuppositioner och satsrelationer.  Resultatet visar att demokratidiskursens roll är att verka legitimerande genom att ge tyngd och auktoritet åt klarspråksidealet. Den framställs vara något självklart gott som läsaren ska acceptera och den är så abstrakt att den inte hamnar i fokus. Demokrati framställs som på en skala där det svenska samhället kan bli mer demokratiskt.

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus är på den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vårdbiträden och regleras i Socialtjänstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar många anställda formell yrkesutbildning och många har svenska som andraspråk. Kraven på dokumentation har skärpts under de senaste femton åren, och tidigare forskning visar att det finns svårigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja såväl yrkesmässig som språklig kompetens. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text. Detta görs i en etnografisk fallstudie av en avdelning på ett äldreboende, där många av de anställda är andraspråkstalare. Materialet består av normerande styrdokument, observationer på avdelningen, intervjuer med omsorgspersonal samt analys av journalanteckningar. Arbetet på avdelningen analyseras med hjälp av Engeströms aktivitetsteori. Slutsatsen är att det finns motsättningar mellan den institutionella normen och den professionella praktiken. En motsättning är inbyggd i dokumentationens flerdelade syfte: den ska vara såväl ett dagligt arbetsredskap (ett professionellt syfte) som ett underlag för uppföljning (ett institutionellt syfte). Detta kommer till uttryck i att omsorgspersonalen när de skriver riktar sig till flera olika läsare. En annan motsättning är att det är möjligt för normauktoriteter att tolka den institutionella normen på olika sätt, om vad och hur mycket som ska dokumenteras. I uppsatsen föreslås att detta kan vara en anledning till variationer i den vardagliga skriftpraktiken. En tredje motsättning syns i personalens val mellan olika medierande redskap för att rekontextualisera händelser i vardagen. Ibland väljer de att kommunicera muntligt i stället för skriftligt, ibland väljder de andra skriftbaserade redskap än de institutionellt reglerade. En fjärde motsättning är att de institutionella reglerna slår fast att dokumentationen är ett viktigt redskap, men att det inte verkar finnas särskild tid avsatt för det skrivande som krävs. Denna tidsbrist leder till att en del händelser inte journalförs. En ytterligare slutsats är att det verkar vara minst lika viktigt att problematisera de krav som journalskrivandet i dag ställer på omsorgspersonalen, som att höja deras språkliga och yrkesmässiga kompetens.

The aim of this compilation thesis is to describe prerequisites for what, in a Swedish educational context, is often called ‘entrepreneurial learning’ and to examine the possible influence that this has on school practice. The study was carried out in two lower secondary schools and was guided by the following two research questions. First, how is entrepreneurial learning reflected in educational practice regarding teaching, learning and assessment? Second, how has the phenomenon of entrepreneurship been recontextualized in educational discourse through politics and policy? Basil Bernstein’s concepts and theories have consistently been the point of departure for analysis. Altogether, 52 classroom observations were made, particularly focusing on the subjects of social science, science and mathematics. In addition, 8 individual interviews with teachers and 15 group interviews with pupils were conducted. For decades, national and international policy documents have promoted the need for a creative, innovative and flexible future working force; bringing this about has highly involved the education system. In Sweden, entrepreneurship was inscribed in the curriculum in 2011, and it is meant to run like a thread throughout education. In this study the broad approach of entrepreneurship in education, which is about generating an entrepreneurial mindset, is focused. Research points out various difficulties and dilemmas regarding the implementation of entrepreneurial learning. These difficulties and dilemmas are connected to concerns about perceived difficulties in relation to differences in school subjects, pupils’ backgrounds, degree of managerial support and/or collegial consensus and cooperation. The main findings are linked to recurrent difficulties regarding teaching methods and assessments in relation to entrepreneurial learning. Curricula and syllabi express explicit learning outcomes, which both teachers and learners perceive as being challenging to combine with entrepreneurial classroom work. This in turn links to an aspect which is often addressed in research—that is, the question about whether to use traditional or entrepreneurial (progressive) teaching methods. Curricula express a need for both, and teachers often find it difficult to find a functioning balance between them, not least because of current societal discussions and demands. In many respects, the implementation of entrepreneurial learning sends mixed messages. On the one hand, pupils are meant to develop entrepreneurial skills and competencies through cooperation and interaction within groups, and, on the other hand, the essence of entrepreneurship indicates competition; this is yet another dilemma addressed in the study. The study shows that, due to the schools’ different prerequisites regarding, for instance, teachers’ approaches and understandings and the schools’ catchment areas, entrepreneurial learning is performed somewhat different. Bernstein’s concepts and theories offer tools to explain and understand different aspects, including dilemmas and difficulties in relation to both classroom practice and social discourse.

Denna uppsats diskuterar fyra unga vuxnas, i Växjö, relation till vinylskivor som format för musiklyssning. Genom den kvalitativa intervjumetoden görs ett försök att beskriva hur informanterna motiverar användandet av vinylskivor, vilka egenskaper som de tillskriver skivorna och hur det förhåller sig gentemot digital musiklyssning. Materialet har analyserats med hjälp av teorier kring retrologier (skapandet av sätt att se tillbaka), affordance (vinylskivans polyvokala egenskaper) och rekontextualiseringsprocesser (vilka egenskaper tillskrivs formatet i en modern kontext). Studien visar på vinylskivans förmåga att frambringa en särskild känsla hos informanterna och hur detta skapas utifrån flertalet olika dimensioner, så som skivans fysikalitet, visuella egenskaper och inbjudan till ett aktivt lyssnande.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project? The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis. Articles from four of the largest daily newspapers in Sweden have been selected based upon the release date of Stockholm City’s official newsletters regarding the reconstruction project. The quantitative content analysis showed that words within the field and discourses of traffic were most common. That quantitative result shows interesting similarities with the result of the critical discourse analysis, most visible in the case of subject and discourse representation. Variations in use of language, subject representation and discourse recontextualization, between those who are campaigning for the new sluice and those who are against it were noticeable. In some cases it was more evident than in others.

The purpose of this paper is to understand how national identity is discursively constructed by Hizbullah at a time of national crisis, and to shed light on its potential effects on the social world. The critical discourse analysis focuses on how difference and otherness are constructed on Hizbullah’s television channel Al-Manar. It illuminates Hizbullah’s discursive construal of a national in-group and an ‘enemy’ out-group, and identifies the main discourses that Hizbullah draws upon. The backdrop is the violent events in the Lebanese town of Arsal, erupting in early August 2014 and soon amounting to a national crisis. How Hizbullah, one of the main political actors in Lebanon and the region, constructs the world discursively does arguably have impact on the social world. The analysis identifies an order of discourse that on the one hand is permeated by pluralism and inclusion and on the other hand influenced by an exclusionary discourse connecting the out-group to terrorism. The author suggests that the Western discourse of ‘war on terrorism’ has been recontextualised by Hizbullah, and argues that there are reasons to pay close attention to the potentially harmful socially constructive effects of this discourse. Nevertheless, a cross-confessional national unity is simultaneously highlighted in Hizbullah’s discourse.