I Mare Kandres genombrottsroman Aliide, Aliide (1991) lyfts ofta det starka inifrånperspektivet fram som ett karakteristiskt stildrag, även om romanen berättas utifrån tredje person. Denna stilistiska undersökning analyserar rösternas uttryck i syfte att erbjuda en mer detaljerad och djupgående förståelse för Kandres komplexa berättarteknik, och fokuserar huvudsakligen på att klarlägga ett systematiskt mönster över hur Kandre låter huvudkaraktären Aliide komma till tals. Analysen genomförs med en narratologisk och stilistisk begreppsapparat utifrån en dialogisk språkförståelse som situerar språkliga iakttagelser i en kontext. Genom en kvalitativ analys på detaljnivå undersöks rösternas uttryck i anföringsformerna fri indirekt diskurs och direkt diskurs, vilket visar att berättarrösten och huvudkaraktären Aliides röst framträder både parallellt och separat i anföringsformerna. Vidare framkommer hur interpunktion, deiktiska perspektivmarkörer, bildspråk och rekontextualisering påverkar rösternas styrka, expressivitet och intensitet, eftersom dessa konstruktioner aktualiserar innehållet på olika sätt. Analysen visar även hur dessa språkliga konstruktioner synliggör en tät växelverkan mellan inre och yttre perspektiv samt hur rösterna både separeras och sammansmälter i texten, vilket skapar en komplex samverkan mellan berättaren och huvudkaraktären. Undersökningen visar även att den dialogisitet som förekommer i romanen mellan Aliide och främmande yttranden utgör en viktig faktor för att skapa styrka och expressivitet i Aliides röst, då Aliide intar en svarande position som möjliggör en implicit maktkritik i romanen. Den inre alienation och isolering som delvis har präglat den generella tolkningen av innehållet går således att problematisera och ifrågasätta utifrån ett dialogiskt perspektiv.

Syftet är att undersöka hur IKT används i skolan och undervisningen, speciellt i svenskämnet, och utifrån vilka förutsättningar detta sker. Det är tre frågeställningar. Den övergripande frågan är Hur rekontextualiseras IKT i lärares praktik? och för att besvara det ställdes frågorna Vilka tillvägagångssätt använder sig lärare av vid användande av IKT? och På vilket sätt tar svenskämnet plats vid användningen av IKT?Arbetet skrivs utifrån ett sociokulturellt synsätt och fokuserar svenskämnet som ett multimodalt ämne. Arbetet har ett digital literacyperspektiv med IKT:s rekontextualisering går som en röd tråd. Arbetet är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer med och observation av informanter från kommunnivå, via skolnivå och till klassrumsnivå.Resultatet visar att det finns brister i kommunikationen mellan kommun och pedagoger ute i skolan liksom olika tolkningar av IKT i undervisningssyfte.Slutsatsen är att de stora tankarna och möjligheterna med IKT som den kommunala IKT-pedagogen hade, inte praktiseras i klassrummet. Från kommunal nivå till klassrumsnivå har alltså IKT rekontextualiserats i flera steg.

The study explores and discusses the expression of authenticity and identity in relation to the use of archived material and tradition. For this purpose the study relies on multimodal discourse analysis of two works: the music video for Vargtimmen, by the band Hedningarna, as well as the video for Ramunder, by the band Garmarna. The two bands are rooted in the field of scandinavian folk music but have come to explore new and different contexts for this tradition. As such this study explores how ideology and ideals, tied to tradition, have come to be manifested or rejected in the recontextualization present in the new work as an expressed chronotope. This analysis is also grounded in interviews carried out with Totte Mattsson from Hedningarna and Stefan Brisland-Ferner from Garmarna. The analysis is as such broadened from the specific work and takes on a wider perspective, trying to identify how parts of history and tradition have come to be adapted and transformed in not only the work but also in practice. A practice that has been informed by their respective practitioners' approach to the use of history as are source. The study concludes by presenting authenticity as a sort of successfully conveyed ‘proof’ of knowledge. Knowledge regarding original context, new context as well as an understanding for the personal role in recontextualization. Identity can be said to be found in the management of that personal role.

I det rådande informationssamhället där utbytet av information och digitalt material har blivit mer framträdande än någonsin tidigare har även upphovsrättsfallen kring dess användande och återanvändande blivit allt mer aktualiserade. I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har påverkat kreativa aktörers syn på återanvändning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet. Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur människan och hennes kognitiva processer influerar rättsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering. Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan människor, vilket resulterat i förändrade konsumtionsmönster och en remixkultur där individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlänkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder från mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer. Med bakgrund av detta söker vi att förespråka en mer öppen syn på de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,där människor tillsammans bygger vidare på vårt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet. / In the current information society where the exchange of information and digital material has grown to become more prominent than ever before, so has the copyright cases regarding the usage and reusage of said materials become increasingly actualized. In this thesis, we’ve sought to study how norms surrounding creation and originality has affected the views on reuse and recontextualization of creative actors during the latter parts of the 2000’s as well as the early 2010’s. By developing the method intercontextuality, we’ve been studying how mankind and her cognitive processes influence court cases concerning derivative works and/or recontextualization. The digital technology has brought forth new norms surrounding creation as well as how information is mediated between people, which has resulted in changed consumption patterns and a remix culture where individual works are no longer viewed as static entities, but as living, interconnected expressions. Cognitive processes may have contributed to this remix culture and in turn more generalising attitudes from media distribution companies and government organizations. We proceed to advocate a more open view on the intercontextual connections that bind all creative works and their underlying creators together. To view creative expressions as a part of the global meme-pool, where together people keep building on our cultural heritage may just be a step towards preventing harmful egoism surrounding one’s own creations.

The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of the study is to analyse how storytelling is used and handled by organizations to reach comprehensive organizational goals. Within the all-embracing cultural context of modern Western society, here discussed through the concept of the new economy, strategic storytelling is explored in four areas: organizational discourses of strategic storytelling, narrativity as a resource to create and express values connected to the organization, storytelling as a practice of recontextualization and storytelling as an interactive tool. The data consists mainly of strategic stories but also of interviews, observations and documents collected from four Swedish organizations: two companies, a municipality and a congregation of the Church of Sweden. Applying a narratological, social semiotic and dialogical perspective the study investigates how narrativity is used by organizations as a resource to create identification and relations with and among stakeholders. The analyses in the study indicate that meaning is created in different layers. The structural resources of stories are used in various combinations to make organizations appear in specific ways in different situations. Furthermore, the picture of the organization is shaped not only by the stories themselves but also by the very fact that the organization is using storytelling. The potential of recontextualization that is characteristic of narratives is shown to be essential in offering possibilities of identification and a sense of community through storytelling. Furthermore, the fact that a story is told by an individual is shown to play a crucial role in creating a personalized picture of the organization. In strategic storytelling the interpersonal function seems to dominate over the ideational. This is a major finding of the analysis. More specifically, ideation is used as a tool to create interpersonal relations. The study also indicates that strategic storytelling comes with different possibilities and complications depending on what kind of organization is using it. Moreover, it is proposed that narrative as a form of communication fits perfectly within the broader cultural context of the new economy, characterized by commercialization, informalization, individualization and management practices founded on the strategic use of values.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook. The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools  in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11.   The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis. The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.

För banker finns en mängd utmaningar med att uttrycka sig i skrift när man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och därtill är ofta en mängd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvärlden och dess texter. I den här uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter från SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för två år sedan och är omgärdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer. Genom att kartlägga rösterna med verktyg från den systemisk-funktionella grammatiken synliggörs flerstämmighet i texterna och flera olika modelläsare framträder. Flerstämmigheten syns utifrån olika sorters tilltal och omtal, språkhandlingar och rekontextualiseringar. Totalt framträder fyra stycken röster i texten. Dessa konstruerar var och en fyra olika modelläsare som textens empiriska läsare måste förhålla sig till.

Gymnasielärare i Sverige använder friutrymme i läroplanerna för att konstruera undervisningsmoment utifrån olika föreställningar om språk. Mot bakgrund av detta undersöker denna fallstudie hur en lärare formulerar och positionerar sig mot ansatser till urval, regimentering av språkkunskap och modellering av kompetens inom gymnasieämnet svenska som andraspråk. I fallstudien har kursdokument och lärarens terminsplanering använts som underlag för att genomföra en interaktions- och samtalsbaserad intervju. Analys och resultatredovisningen stöttar sig mot en språkideologisk inramning där uppfattningar om kompetens, kunskap och tolkningskedjor, så kallade entextualiseringsprocesser, synliggjorts genom att undersöka hur läraren formerar olika subjektspositioner i tilltal och yttranden riktade mot olika adressater. Resultatet i denna studie visar att läraren adresserar högskolan, organisatoriska förutsättningar som tid och resurser, den egna levda erfarenheten av undervisning, lärarprofessionen, samt föreställningar om normer som grundläggande för det textmässiga urval som läggs fram i undervisningssammanhang. Dessa föreställningar uttrycks i olika grad beroende på hur läraren positionerar sig i olika frågor. Resultaten visar även på föreställningar om att svenska som andraspråksämnets relevans och säregenhet tycks minska till fördel för Svenskämnet i kursprogressionen.

Redan på 1960-talet skrev de nordiska länderna under Helsingforsavtalet för att fördjupa samarbetet mellan länderna på en rad olika områden. En del av detta avtal rör just grannspråksundervisning och länderna har kommit överens om att både grannländernas språk och samhällsförhållanden ska ingå i ländernas undervisning. Helsingforsavtalet uttrycker inte hur denna undervisning ska se ut, utan detta lämnas till respektive lands utbildningssystem att bestämma. I detta arbete är det framförallt grannspråken norska, danska och svenska som kommer att stå i fokus. Trots att undervisning ska ske om grannspråken visar undersökningar att grannspråksförståelsen är asymmetrisk mellan länderna och att den faktiskt också minskar. I denna text undersöks hur Helsingforsavtalets artiklar rörande grannspråksundervisning blivit omsatta i läroplanerna och kommentarmaterial, samt hur länderna legitimerar grannspråksundervisningen.Resultatet visar att grannspråksundervisningen ser olika ut i alla länder, och att undervisningen berör olika förmågor. Helsingforsavtalet har där med omskrivits på olika sätt i länderna, vilket kan ge en förklaring till den skillnad i grannspråksförståelse som finns mellan länderna.

Den här studien avhandlar skolämnet Pedagogiks utformning och praktiska karaktär liksom ämnesområdet pedagogiks betydelser på en gymnasial nivå i Sverige. Till skillnad från pedagogikämnet inom forskning eller som universitetsämne är skolämnet Pedagogik, som främst gest på gymnasiets Barn- och fritidsprogram, outforskat. Genom en textanalys av officiella styr- och policydokument för skolämnet, lärares material från undervisning i det och elevproducerade texter från något av ämnets kurser har den här studien ämnat ändra på det. För att kunna undersöka hur ämnet eventuellt omskapas, konstrueras och förstås på en gymnasial nivå formulerades en huvudsaklig forskningsfråga med tre underställda frågeställningar. Frågeställningarna om hur pedagogik beskrivs i officiella styrdokument, hur lärare uttolkar och konstruerar det och hur elever förstår ämnet besvarades i textanalysen av 36 empiriska texter, insamlade från en handfull lärare från tre olika skolor runt om i Sverige. Analysen använde sig av Basil Bernsteins teori om rekontextualisering för att kunna analysera vilken rekontextualisering av ämnet som sker mellan de olika aktörer som på olika sätt fastställer, påverkar eller nyttjar ämnet. Framför allt Bernsteins begrepp fält, agenter och ideologiskt spelutrymme kunde bidra till att analysen lyckades belysa hur det sker en rekontextualisering – en förflyttning, uttolkning och ett omskapande – av vad pedagogik som ämne är och innebär. Skolverket och undervisande lärare försöker på olika sätt påverka och styra definitionen av skolämnet Pedagogik, men även elever som läser det och deras förståelse av ämnet har viss inverkan på hur det kan sägas se ut. / This study centres around the formation and shape and the practical character of the Swedish school subject Pedagogy, as well as the subject area’s meanings on a secondary school level in Sweden. Different from research about pedagogy within different researching fields or as a subject on university level, the school subject Pedagogy, which is mainly studied on the vocational secondary school program Child and Recreation, is unexplored. Through a textual analysis of official policy documents for the school subject, teachers’ material from their teaching of it, and texts produced by students taking it, this study has aimed to change this fact. To be able to analyse how the subject of pedagogy is possibly reshaped, constructed, and understood on a secondary school level, one main and three subsequent research questions were phrased. The three subsequent research questions concerned how official policy documents describe the subject, how teachers interpret and construct in, and how students understand it. They were answered through the textual analysis of 36 empirical documents, collected from a handful of teachers in three schools around Sweden. The analysis used Basil Bernstein’s theory on recontextualization to be able to analyse what kind of recontextualization of the subject takes place between these different kinds of actors, who in different ways define, affect and/or make use of the subject. Specifically Bernstein’s notions of fields, agents and space for ideology at play were useful in how the analysis managed to put a light on the fact that there is a process of recontextualization – a transference, an interpretation and a recreation – of what pedagogy as a school subject is and means. The Swedish National Agency for Education and teachers teaching the subject try to affect and steer the definition of pedagogy in different ways, but also students who study Pedagogy in school and their understanding of it has some impact on how the subject could be said to appear.