I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800.  I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen.   Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800. Däremot går det inte utifrån nuvarande data att fastslå att rektors ledarskap har förändrats, dock identifieras tendenser till och motiv för ett förändrat ledarskap.   I arbetets diskussionsavsnitt reflekteras studiens resultat i skenet av tidigare reformer med betoning på en jämförelse mellan införandet av skollag 2010:800 och införandet av den mål- och resultatstyrda skolan under tidigt nittiotal där det kan konstateras att det finns en del likheter mellan nämnda reformer. Vidare resoneras det kring hur den nya skollagen kan påverka rektorskapet på lite längre sikt med betoning på vilka eventuella möjligheter och förhinder den nya skollagstiftningen ger rektor på temata friutrymme och normer. Författaren konstaterar att den bild som studien ger är tvetydig; rektorerna ger uttryck för en lättnad i yrkesrollen då skollagen på vissa punkter upplevs tydlig och därmed ger rektor stärkt mandat i delar av beslutsfattandet. Samtidigt uttrycker rektorerna en osäkerhet kring vissa delar, i synnerhet kring de delar av skollagstiftningen som berör de olika överklagansmöjligheterna.

Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Diss, 2006

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka rektorers uppfattning om vad elevinflytande är utifrån styrdokumentens direktiv.

<p>The purpose of this essay is to outline the conception of principals´pedagogic assignment amongst principals and teachers at all schools year 7 - 9 in Dalsland from the principals´ conception of their assignment as pedagogic leaders from the point of view of the public sector, the municipality, students and faculty. As a starting point the portions of the school constitution; school law, elementary school ordinance and teaching plan which discusses the principal´s role regarding responsbility and pedagogic leadership were used.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur sex rektorer i en värmländsk kommun upplever sin</p><p>psykosociala arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Sveriges Skolledarförbund har gjort så har</p><p>43 procent av deras medlemmar helt lämnat sin anställning under åren 2000 till 2006. Det</p><p>motsvarar 9 procent om året, vilket kan tolkas som ett stort bortfall. Denna studie är en kvalitativ</p><p>undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med</p><p>att de intervjuade upplever att de utsätts för höga krav, både formella och informella. De</p><p>upplever att de har stora möjligheter att styra över sina arbetsuppgifter, men inte lika stora</p><p>möjligheter att bestämma över sin tid. Ibland upplever de ensamhet på grund av att de är chefer</p><p>och alltid ytterst ansvariga för verksamheten, men för det mesta känner de sig omtyckta och</p><p>respekterade. Rektorn kan kallas för mellanchef på grund av organisatorisk position samt</p><p>arbetssituation. De intervjuade upplever också vissa svårigheter med att arbeta i en politiskt styrd</p><p>organisation.</p>

I denna studie undersöks förklaringsfaktorer till lärares trivsel med sin skolledning. Studien använder data från Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan 2015 samt 2014/2015 års version av Lärarregistret. Bland annat betraktas förutsättningar för undervisningen, inflytande på arbetsplatsen, stressnivå samt bakgrundsvariabler för lärare, rektorer och skolor. För att undersöka effekterna används ordinal logistisk regression. De variabler och faktorer som uppvisar en positiv signifikant effekt på trivsel med skolledningen är lärarens inflytande över resursfördelning, lärarens upplevelse av skolledningens mottaglighet för kritik, tillgången till teknisk IT-support samt stöd för undervisningen. Lärarens stressnivå har en negativ signifikant effekt.

Studiens syfte var att beskriva och förstå hur en grupp lärare, med egna ord, upplever arbetstillfredsställelse eller ej i förhållande till det ledarskap som de är underställda på arbetsplatsen. En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats utfördes. I studien användes ett målinriktat bekvämlighetsurval och åtta (n=8) lärare på vald skola deltog i studien. Urvalet av deltagare var fördelat på sex (n=6) kvinnor och två (n=2) män. Författarna utformade en intervjumall med utgångspunkt från två tidigare valda teman, vilka var arbetstillfredsställelse och rektors ledarskapsbeteenden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes, vilka spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med utgångspunkt från en tematisk analysmetod och därigenom framkom åtta stycken underteman. Studiens resultat visade att samtliga deltagare upplevde att rektorers ledarskapsbeteenden hade påverkan på deras arbetstillfredsställelse. Några ledarskapsbeteenden som enligt deltagarna var framstående för en högre arbetstillfredsställelse var att rektorer skulle vara närvarande, rak och tydlig.

The aim of this Bachelor’s thesis is to further knowledge of how the amendment to the Swedish education act relating to access to school libraries has been implemented. The studys’ starting point has been the idea that the act has had an impact on the development of school libraries. The research questions guiding the study were: In what ways do principals actively strive to ensure that school pupils have access to a school library? What opportunities and obstacles emerge in the implementation of the amendment? How do principals view school libraries? To carry out this study an online survey was created and sent to a number of pre-selected school principals. The results were analyzed using implementation theory. According to the results all but one of the investigated schools have access to a library according to their principals’ definitions of access. However, these libraries are not similar to each other and are not used in the same ways. This awakens the issue of how the amendment to the act is interpreted and how the concept of the school library is understood.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppet inkludering kan förstås i förskoleverksamheten. Vi vill studera förskollärares och rektorers uppfattningar i samband med inkludering av barn i behov av särskilt stöd samt vad deras roll kan innebära. Inkluderingens innebörd i förskola och skola har blivit omtalat i bland annat media, vilket framgår i studiens bakgrund. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier som undersöker förskollärare respektive rektorer i förskolan samt deras uppfattningar och roll i förhållande till inkluderingsarbetet. För att analysera och diskutera resultatet av vår intervjustudie har vi utgått ifrån ett pragmatiskt perspektiv samt de centrala begreppen som finns inom denna teori, bland annat demokrati, inquiry och growth. Resultatet visade att både rektorer och förskollärare generellt har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna uppmärksammade deras respektive roller i samband med detta vilket indikerade att rektorerna ansvarar för att ge de förutsättningar som behövs medan förskollärarna är ansvarig för att verkställa inkluderingsarbetet. I samband med inkluderingsarbetet uppmärksammades både möjligheter och hinder, men överlag visade alla respondenter i studien att de var villiga att anpassa verksamheten efter barnens behov och utifrån de förutsättningar som finns att tillgå. Genom studien benämns några grundläggande aspekter regelbundet bland respondenterna, vilka skulle kunna ses som inkluderingens pusselbitar: kunskap, lyhördhet, kommunikation, stöttning, organisation och samspel mellan alla berörda parter. Dessa pusselbitar var sådana som både rektorer och förskollärare ansåg vara avgörande för att inkluderingsarbetet ska fungera och för att fokus alltid ska ligga på barnets bästa.

<p>Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. Vår slumpmässigt utvalda grupp av informanter har bestått av rektorer från åtta stycken skolor som alla är belägna i Stockholms nord-västra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss på skolor belägna i Stockholms stad, eftersom det är den enda kommun som för närvarande är aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och föräldrar skriftliga ordningsomdömen. Gemensamt för våra rektorers skolor är att årskurserna 7-9 finns representerade, något som gör att dessa rektorer har god erfarenhet av både bedömning och betygsättning. Undersökningen visar att rektorerna övervägande är negativt inställda till skriftliga ordningsomdömen och att de redan anser sig ha goda redskap tillgängliga i skolan för att kunna arbeta med elevernas sociala utveckling. Många av rektorerna menar att de elever som lever under destruktiva eller svåra förhållanden utanför skolan, påverkas av detta även i skolan. I dessa fall krävs ett nära samarbete med såväl föräldrar som socialtjänsten och ibland även av polisen, något som de flesta rektorer anser fungera mindre bra i många fall.</p>