Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats. Datamaterialet som legat till grund för analysen är den svenska Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultaten indikerar att absolut lön har en positiv effekt på svenska arbetstagares arbetstillfredsställelse. Det relativa löneläget, det vill säga individens lön i förhållande till andras, uppvisar dock ingen effekt på arbetstillfredsställelsen. Gällande interna arbetsmarknader så visar karriärmöjligheter på arbetet samt innehav av företagsspecifik kunskap en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen medan mängden internutbildning en individ erhållit inte visar någon signifikant effekt. Arbetstillfredsställelse är ett stort och komplext begrepp. För att få en djupare förståelse för begreppet föreslår vi bland annat att vidare studier skulle kunna komplettera de kvantitativa studier som gjorts genom en kvalitativ ansats.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder. Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet? Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder? Metod Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt. Resultat Pojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor. Ingen markant skillnad syns gällande i vilken utsträckning elever födda kvartal ett respektive fyra registrerades som störande. Däremot finns skillnader inom könsgrupperna då de undersökts kvartalsmässigt. Flickornas resultat följer ett tydligt mönster, där flickor födda kvartal ett störde i mindre utsträckning i båda kategorierna samt gällande totala antalet registreringar än flickor födda kvartal fyra. Pojkarnas resultat följer samma mönster gällande det totala antalet registreringar samt ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden, dock inte lika tydligt. Inom kategorin undervisningsrelaterade verbala störande beteenden registrerades pojkar födda kvartal ett som störande i större utsträckning än pojkar födda kvartal fyra. Slutsats Studien har bidragit till ökad förståelse om elevers verbala störande beteenden, då kopplingar till Hirdmans genusteori och Piagets kognitiva utvecklingsteori har gjorts. Vi tror att könets koppling till arv och miljö påverkar i vilket stadium elever befinner sig i en viss ålder.

This thesis is a study of humidity at Knauf Danogips external plasterboard. The study is performed at the building project Kv. Maskinen in Jönköping in cooperation with NCC Construction AB and Knauf Danogips. The measuring was performed during five winter/spring months to see how the weather influenced the plasterboard. The measuring was performed at a small two-storied building and a larger fourstoried building. From the buildings` placement were a couple of measuring dots selected and to get a good result was the dots located in the four cardinal points. The dots were chosen equally on each level. To get a minimal influence on the plasterboard were the measuring performed with pin-meter which gives an exact result and is easy to use. The results were analyzed considered to RH, temperature and precipitation. The statistics came from the data base of SMHI. In regular circumstances the boards have a humidity of 8-13 % on delivery. But the humidity of the board rises during storage because they want to be balanced with the humidity of the surrounding air. Despite of the stabilization with the surrounding the humidity, in DUE 9, is low if the board is not exposed of snow, rain or liquefied snow. The results of the measuring at the small two-storied building and the larger four-storied building shows that the humidity is below the upper moisture limit for the plasterboard to be built into a wall construction. No visual damage was spotted on the boards and no connection between the humidity and the weather was observed. The study shows that Knauf Danogips strengthened external plasterboard DUE 9 manages the circumstances during the measuring period. It should be observed that the weather has been extremely good for the use of external plasterboards. According to Knauf Danogips should the plasterboard not be used in environments were RH exceed 85 % and our study shows that RH is almost exceeding 85 % during the whole period. But since RH depends on the temperature should it not be any problems to use the board during the winter. / Detta examensarbete är en studie av fuktkvotsmätningar gjorda på Knauf Danogips utvändiga gipsskiva DUE 9. Studien är utförd på byggprojektet Kv. Maskinen i Jönköping i samarbete med NCC Construction AB och Knauf Danogips. Under fem vinter- och vårmånader utfördes mätningar för att se hur väderleken påverkade gipsskivorna. Mätningarna utfördes på ett mindre tvåvåningshus (gårdshuset) och ett större fyravåningshus (huvudbyggnaden). Utifrån byggnadernas placering valdes ett antal mätpunkter placerade i de fyra olika väderstrecken för att nå ett heltäckande resultat. Punkterna valdes likadant på respektive våningsplan. För att få en minimal påverkan på gipsskivorna utfördes mätningarna med stiftmätare som ger ett noggrant resultat och är enkel att använda. Resultatet av mätningarna analyserades med hänsyn till relativa fuktigheten (RF), temperatur och nederbörd. Väderstatistiken kommer från SMHI:s databas. Vid normala omständigheter håller skivorna en fuktkvot på 8-13 % vid leverans. Men under förvaringen stiger skivornas fuktkvot eftersom skivorna eftersträvar fuktjämvikt med sin omgivning. Trots stabiliseringen med omgivningen håller DUE 9 en låg fuktkvot om den inte utsätts för direkt fukt i form av snö, regn eller smältvatten. Resultaten från mätvärden på gårdshuset och huvudbyggnaden visar att fuktkvoten ligger under det tillåtna gränsvärdet vid inbyggnad i en väggkonstruktion. Inga synliga skador på skivorna har upptäckts under mätperioden och inget samband kan ses mellan fuktkvoterna och väderparametrarna. Studien visar att Knauf Danogips förstärkta utegipsskiva DUE 9 klarar de förhållanden som rådit under mätperioden. Viktigt är då att påpeka att vädret har varit exemplariskt med hänsyn till användning av utvändig gips. Enligt Knauf Danogips ska produkten inte användas i miljöer där RF överstiger 85 % och vår studie visar att RF sällan understiger 85 % under mätperioden. Men eftersom RF är temperaturberoende bör det inte vara några problem att använda skivan under vintern.

<p>This thesis is a study of humidity at Knauf Danogips external plasterboard. The study is performed at the building project Kv. Maskinen in Jönköping in cooperation with NCC Construction AB and Knauf Danogips. The measuring was performed during five winter/spring months to see how the weather influenced the plasterboard.</p><p>The measuring was performed at a small two-storied building and a larger fourstoried building. From the buildings` placement were a couple of measuring dots selected and to get a good result was the dots located in the four cardinal points. The dots were chosen equally on each level. To get a minimal influence on the plasterboard were the measuring performed with pin-meter which gives an exact result and is easy to use. The results were analyzed considered to RH, temperature and precipitation. The statistics came from the data base of SMHI.</p><p>In regular circumstances the boards have a humidity of 8-13 % on delivery. But the humidity of the board rises during storage because they want to be balanced with the humidity of the surrounding air. Despite of the stabilization with the surrounding the humidity, in DUE 9, is low if the board is not exposed of snow, rain or liquefied snow. The results of the measuring at the small two-storied building and the larger four-storied building shows that the humidity is below the upper moisture limit for the plasterboard to be built into a wall construction. No visual damage was spotted on the boards and no connection between the humidity and the weather was observed.</p><p>The study shows that Knauf Danogips strengthened external plasterboard DUE 9 manages the circumstances during the measuring period. It should be observed that the weather has been extremely good for the use of external plasterboards. According to Knauf Danogips should the plasterboard not be used in environments were RH exceed 85 % and our study shows that RH is almost exceeding 85 % during the whole period. But since RH depends on the temperature should it not be any problems to use the board during the winter.</p> / <p>Detta examensarbete är en studie av fuktkvotsmätningar gjorda på Knauf Danogips utvändiga gipsskiva DUE 9. Studien är utförd på byggprojektet Kv. Maskinen i Jönköping i samarbete med NCC Construction AB och Knauf Danogips. Under fem vinter- och vårmånader utfördes mätningar för att se hur väderleken påverkade gipsskivorna.</p><p>Mätningarna utfördes på ett mindre tvåvåningshus (gårdshuset) och ett större fyravåningshus (huvudbyggnaden). Utifrån byggnadernas placering valdes ett antal mätpunkter placerade i de fyra olika väderstrecken för att nå ett heltäckande resultat. Punkterna valdes likadant på respektive våningsplan. För att få en minimal påverkan på gipsskivorna utfördes mätningarna med stiftmätare som ger ett noggrant resultat och är enkel att använda. Resultatet av mätningarna analyserades med hänsyn till relativa fuktigheten (RF), temperatur och nederbörd. Väderstatistiken kommer från SMHI:s databas.</p><p>Vid normala omständigheter håller skivorna en fuktkvot på 8-13 % vid leverans. Men under förvaringen stiger skivornas fuktkvot eftersom skivorna eftersträvar fuktjämvikt med sin omgivning. Trots stabiliseringen med omgivningen håller DUE 9 en låg fuktkvot om den inte utsätts för direkt fukt i form av snö, regn eller smältvatten. Resultaten från mätvärden på gårdshuset och huvudbyggnaden visar att fuktkvoten ligger under det tillåtna gränsvärdet vid inbyggnad i en väggkonstruktion. Inga synliga skador på skivorna har upptäckts under mätperioden och inget samband kan ses mellan fuktkvoterna och väderparametrarna.</p><p>Studien visar att Knauf Danogips förstärkta utegipsskiva DUE 9 klarar de förhållanden som rådit under mätperioden. Viktigt är då att påpeka att vädret har varit exemplariskt med hänsyn till användning av utvändig gips. Enligt Knauf Danogips ska produkten inte användas i miljöer där RF överstiger 85 % och vår studie visar att RF sällan understiger 85 % under mätperioden. Men eftersom RF är temperaturberoende bör det inte vara några problem att använda skivan under vintern.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv). Resultat Elever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG. En trend är att de elever som på ett eller annat sätt är aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid får majoriteten de högre betygen VG och MVG. Endast ett medelstarkt samband ses mellan födelsekvartal och betyg för individuella idrottare, aktiv fritid och ej aktiva. För lagidrottarna framkommer ett avvikande svagt samband mellan födelsekvartal och betyg i idrott och hälsa. Slutsats Denna studie indikerar att en relativ ålderseffekt generellt förekommer i ämnet idrott och hälsa år 3 på gymnasiet. Ett tydligt samband ses mellan betyget i idrott och hälsa och hur idrottsaktiv eleven är på sin fritid. Det är nog ändå lite för enkelt att säga att elevers idrottande på fritiden och den utslagning som förekommer inom speciellt lagidrotter skulle vara en stor bidragande faktor till den relativa ålderseffekten i skolämnet idrott och hälsa. Problemet återfinns även hos elever som står utanför den organiserade idrotten. Det är inte åldersskillnaden i sig hos gymnasieeleverna som är intressant. Det som måste uppmärksammas är hur elever med olika mognadsgrad i de yngre åldrarna troligt behandlas olika och att de födda tidigt på året därmed får en fördel genom utbildningssystemet.

I denna rapport kommer det att undersöka vid vilken tjocklek tilläggsisoleringen måste vara för att uppfylla Boverkets byggreglers(BBR) krav om energihushållning för en specifik byggnadsdel. Byggnadsdelarna kommer att vara hämtade ur Energimyndighetens rapport om tilläggsisolering. Valda byggnadsdelar är ytterväggar av träregeltyp med fasader av träpanel samt ventilerad luftspalt, isoleringen består av antingen spån eller av mineralull. Vindsbjälklagen anses som uteluftsventilerade med ett oskyddat isoleringsskikt ut mot den fria luften i kallvinden, de har ett regelavstånd på s1200mm och isoleringsmaterialet är antingen spån eller mineralull. Tilläggsisoleringen kommer att bestå av mineralull i skivor för ytterväggskonstruktionerna och som lösull för vindsbjälklagen. De beräkningsverktyg som kommer att användas för att kontrollera effekterna av tilläggsisoleringen i fukthänseende är generella fuktberäkningar enligt normalvärdesmetoden utvalda och genom ångmotstånd beräknade värden för ånghalten i skikten mellan olika byggnadsmaterial. För beräkningen av U-värdet kommer beräkningar med värmegenomgångsmotstånd att användas samt att approximationerna till det totala motståndet kommer att beräknas med både lambda- och U-värdesmetoden. Resultatet visar att U-värdet sjunker när isoleringens tjocklek ökar. Samtidigt höjs temperaturen i den ursprungliga konstruktionen vilket medför att den relativa fukthalten minskar. Vid tilläggsisolering av väggkonstruktionerna uppfylls BBRs krav vid 120 mm isolering med mineralull. För vindsbjälklag uppfylls kraven vid 150 mm oberoende på grundutförande. I fallen med vindsbjälklagen ser man även att förbättringen i U-värdet är så liten vid 250 till 300 mm och 300 till 350 mm beroende på konstruktion att det inte kan redovisas med två decimalers noggrannhet. Samtidigt som isolerings mängden ökar minskar den relativa ånghalten. / This report will examine at which the thickness of the additional insulation must be to meet the Swedish building regulations (BBR) requirements on energy management for a specific building element. Construction parts will be taken from the Energy Agency’s report on the additional insulation. The selected parts are the building's exterior walls constructed of wood stud type with facades of wood paneling and ventilated air space beneath, the insulation consists of either woodchips or mineral-wool. The attic is considered as an outdoor-ventilated space with an unprotected insulation layer towards the free air in the attic. Attic has a beam distance of s1200 mm and insulation material is either woodchips or mineral wool. Additional insulation will consist of mineral-wool panels for exterior wall constructions and loos mineral-wool grains for the attic. The computational tools that will be used to check the effects of adding insulation in regard to the moisture, general moisture calculations thru the normal values method selected and by steam resistance calculated values for the vapor content in the layers between different building materials. For the calculation of the U value, calculations of the heat transfer resistance will be used and the approximations to the total resistance will be calculated using both lambda and U-value method to get as close to the real answer as possible. The results show that U-value drops when the insulation thickness increases. At the same time, the temperature in the initial design increases, which means that the relative humidity decreases. The additional insulation of wall structures met BBR's requirements at 120 mm insulation with mineral-wool. The attic floor met the requirements at 150 mm independently of the basic design. In the cases of the attics the improvements in the U-values are so small at 250 to 300 mm and 300 to 350 mm that depending on the design the change in U-values can not be shown in regards to the requirements of two decimal U-values. While the isolation amount increases, the relative vapor content decreases.

No description available.

Hyressättningen i Sverige har de senaste decennierna utstått kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes år 2003 en ny modell för hyresprissättning av lägenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och består av 180 parametrar som värderar lägenheter utifrån standard och läge. Parametervärden kombinerat med typ och yta av lägenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsägare har rätt att debitera hyresgästen. Malmömodellen har givit en väldefinierad utgångspunkt för hyressättning men också tydliggjort var extra intäkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestånd - via så kallade standardhöjningar. Investeringarna värderas enligt Malmömodellen i proportion till lägenhetens storlek. Fastighetsbranschen, som kännetecknas av långsiktig förvaltning har i allmänhet inte insett modellens fulla värde. Kännedomen anses låg inom sektorn och bolagen använder förenklade prismodeller som är enklare att överse men som inte alltid är optimala för vinstmaximering. Standardhöjning kräver hyresgästens godkännande. Baserat på statistiskt data avseende tidigare erbjudande av standardhöjning har betalningsviljan i förhållande till typ och storlek på lägenhet undersökts och modellerats. Resultatet visar en högre betalningsvilja i större lägenheter vilket innebär förlorad avkastning vid en jämnt fördelad prisstrategi i fastighetsbestånd med stora lägenheter. Rapporten visar att det för varje fastighet finns en optimal prisstrategi för standardhöjning som är en kombination av Malmömodellens riktlinjer och den förenklade prismodellen. Priset bör bestå av en rörlig del proportionerlig mot den relativa hyran och en fast del. Den optimala prisstrategin beror på lägenhetsfördelning i fastigheten, betalningsvilja och investeringskostnad. Vidare kritiseras Malmömodellen för att dess transperens missgynnar nödvändiga investeringar med låg avkastning. Framförallt missgynnas socialt utsatta områden där betalningsviljan är låg. Diskussionen kretsar också kring för och nackdelar utifrån de nationalekonomiska effekter som ett reglerat pristak skapar. / Rental pricing in Sweden have endured criticism the latest decades due to its non-concrete structure. As an answer to this, in year 2003, Malmö introduced a new model for valuing rental prices for apartments. The model was named Malmömodellen and consists of 180 parameters valuing apartment standard and location. The parameter-value combined with type of apartment and size defines the guidelines for allowed pricing by landlords. The model has well defined the basis for rents but also highlighted were extra revenue can be generated through investments in existing holdings - by so called Standardhöjning. The Swedish real estate sector is characterized by longterm management and has not yet recognized the full potential in the model. Companies are applying simplified models, which are easier to overlook but not always optimal in terms of profit maximization. Investments in apartmens is conditioned by the tenants acceptence. Based on statistical data regarding earlier offering of standardhöjning, the willingness to pay in relationship to type and size of apartments has been analyzed and modelled. The result shows that the willingness to pay is higher in larger apartments which implies that revenue is being lost by applying a simplified model. The report shows that for every property there is an optimal pricing strategy which is a combination of the guidelines in Malmömodellen and a simplified model. The price should consist of a floating part proportional to the size of the apartment and a fixed part. The optimal pricing stragy depends on the distribution of apartments within the property and the investment cost. The model is further criticized due to its transparency disfavouring necessary investments with low returns. This especially penalize socially vurnable areas were the willingness to pay is low. The discussion takes into consideration the pros and cons regarding the economic effects of a regulated price cap.

Detta examensarbete har genomförts med målet att undersöka om flerbostadshus som byggs enligt NCC:s tekniska plattform har kallvindar som är utsatta för eller riskerar att bli utsatta för fuktskador. En undersökning har gjort gällande hur det kommer sig att vissa konstruktioner klarar sig bättre än andra och vilka alternativa lösningar som finns på detta.   Tio objekt valdes ut, alla konstruerade av NCC, alla med vindsbjälklag av betong, ventilerade med uteluft, med underlagstak av råspont och trätakstolar. De ligger alla i Stockholmsområdet och de är färdigställda mellan åren 2004 och 2016.   För att göra dessa undersökningar, genomfördes mätningar på tio olika kallvindar. Relativ fuktighet och temperatur mättes med hjälp av klimatloggers som mätte inomhus och utomhus på varje objekt, en gång i timmen under mätperioden från den 13 februari till den 9 april. Fuktkvoten i trä mättes på alla kallvindar, där mätningar gjordes i råspont och takstol i varje väderstreck. Mätningarna gjordes vid tre tillfällen under perioden i varje kallvind.   Under besöken genomfördes okulärbesiktningar på alla kallvindar där mögelpåväxt och konstruktionsdetaljer undersöktes.   Historiskt sett är fuktproblem på kallvindar vanligt förekommande. Genom att kallvindar har ett välisolerat vindsbjälklag hålls temperaturerna allt som oftast låga i kallvindsutrymmet. Detta kan leda till att utrymmena får en hög relativ fuktighet och är därför utsatta för en ökad risk för fuktproblem. Genom nattutstrålning kan takytan få en lägre temperatur än kallvindsluften, vilket i sin tur kan leda till kondens på råsponten.   Fuktkvoterna sjönk i snitt ungefär 4 procentenheter under mätperioden från 12% till 8%, vilket innebär att riskerna för röta eller mögelpåväxt är nästintill obefintlig, då riskerna för mögel och röta kräver fuktkvoter över 16% för att finnas.   Den relativa fuktigheten ligger vid ett antal tillfällen över 75% i de olika kallvindarna, vilket är över BBR-kravet. Detta sker dock under perioder när temperaturerna är så låga att risker för fuktskador inte är aktuella. Under mätperioden har snittemperaturen gått upp, vilket har lett till att den relativa fuktigheten har minskat. Risken för mögelpåväxt har även bedömts med hjälp av diagram baserat på data från Smith och Hill samt Viitanen. Enligt dessa finns heller ingen risk för mögelpåväxt i någon av de tio kallvindarna.   Enligt den okulära besiktningen kunde inga synliga fuktskador hittas i någon av de tio olika objekten. De fel som hittades var skillnader mellan objektens konstruktionsritningar och dess reella utförande. Objekt 3, 7 och 8 saknade ångspärr, vilket påstods finnas i ritningarna. Objekt 4 saknade luftning i nock som var utritad på ritningarna.   Slutsatsen är att NCC:s konstruktioner för kallvindar på flerbostadshus är säkra gällande fuktskador. / This master thesis has been made with the goal to study if apartment buildings built according to NCC:s technical platform has ventilated cold attics exposed to risks for moisture damages. A study has been made to see how some types of constructions holds up better than others and how this can be solved.   Ten objects were chosen, all constructed på NCC, all constructed with concrete joists, ventilated with outdoor air, a roof with underlay of tongue and groove and trusses of wood. They’re all situated in the Stockholm area and are completed between the years of 2004 and 2016.   To complete these studies, measurements were made in ten different ventilated cold attics. Relative humidity and temperatures were measured with climate loggers, which collected data from both outdoors and indoors once every hour in the period from february 13 to april 9. The water content in wood was measured in all attics in the tongue and grove and the trusses, where measurements were made in all orientations of the attic. This data was collected at three times for each object.   During the visits to the object, a visual inspection was made in all attics, where mold growth and construction details were inspected.   Historically moisture problems are common in ventilated cold attics. When cold attics has a well insulated roof joist the temperatures is kept low in the attic. This may result in a high relative humidity and are therefore exposed to a higher risk of moisture problems. Due to night radiation the roof’s surface temperature could be lower than the air temperature in the attic, which can result in condensation on the tongue and grove.   The water content in the wood decreased with an average of about 4 percentage points during the period of measurement from 12% to 8%, which means that the risks of mold growth and rot is nearly non-existent. To risk mold growth and rot, the water content has to be above 16%.   The relative humidity is at a few occasions above 75% in the different attics, which is above the requirements from BBR. This, however, happens during periods when the temperature is at a level where the risk for moisture damage is very low. During the measurement period, the average temperatures has increased which resulted in a decreased relative humidity in the attics. The risk for mold growth has been evaluated in diagrams based on data from Smith and Hill and also Viitanen. According to these there are no risks of mold growth in any of the ten attics.   According to the visual inspection no visible moisture damages could be found in any of the ten attics. The faults that were found was differences between the construction drawings and what was actually constructed. In the object 3, 7 and 8 there were no moisture barrier even though the drawings said so. In object 4 there were no ventilation in the ridge, which was to be found in the drawings.   The conclusion is that there are no moisture problems in apartment buildings constructed by NCC.

Aim: This bachelor's thesis aims to examine the correlation between self-efficacy andsales outcomes among real estate agents. Additionally, it seeks to determine if thiscorrelation differs based on the age and experience of the broker.Method: A 23-item questionnaire was answered by 100 realtors to evaluate their selfefficacy and performance using a five-point Likert scale among other measurements. Thequestionnaire items were sourced from previous studies conducted by researchers in thefields of self-efficacy and performance assessment for sales reps. Two types ofmeasurements were used for the evaluation of their sales performance. The realtors wererequired to self-report their performance during the relative sales performanceassessment. In the actual sales performance assessment, the realtors had to provideestimates for several key performance indicators related to real estate agent performance,such as the number of meetings booked.Results and conclusions: The study emerged from considering the challenges of defininggood sales performance and the importance of individual traits in the industry. Resultsshowed that brokers had high SE regardless of gender, age, or experience, but this did notdirectly correlate with actual performance. However, brokers who showed moreresilience and tenacity in their SE-answers had a number of RSP statements correlating,indicating a correlation with the goal-setting aspects of relative sales performance and thepossibility to overcome difficult challenges.Contribution of the thesis: Theoretically, this study has contributed to the understandinghow self-efficacy affects the performance of brokers compared to what the theorysuggests about sellers in other industries. The practical contribution of the study is theraised awareness it brings to the concept of self-efficacy and what part it could play forthe professional life of brokers.Suggestions for future research: Our proposal for future studies is to investigate howreal estate agents levels of self-efficacy compares to other groups of workers. Anotherinteresting study would be to take another approach and compare the Swedish brokerslevels of self-efficacy around the country and see whether it differs based on where youlive.