Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den enskilde pedagogen kan arbeta för att låta skolelevers egna funderingar och ställningstaganden utgöra en integrerad del av deras undervisning i ämnet religionskunskap. Uppsatsens frågeställning är: Hur kan undervisningen i religionskunskap utformas så att elevernas röster synliggörs och tillåts influera undervisningen på djupet? Ytterligare ett av uppsatsens syften, som dock är underordnat det ovan nämnda, är att redovisa den livsfrågeundersökning som varit en del av undervisningsprocessen. Materialet som ligger till grund för denna undersökning är dels mina egna iakttagelser kring undervisningsprocessen som ägde rum inom ramen för undervisningen kring judisk tro och tradition, dels elevernas skriftliga svar på de livsfrågor jag ställt dem inför. Dessutom ingår en av eleverna utförd utvärdering av arbetssättet. Materialet bearbetas med hjälp av teoretiska perspektiv i rådande kurs- och läroplaner samt min förståelse av Hegels dialektiklära, dessutom förhåller jag mig till tidigare utförd forskning inom området. En central tanke i uppsatsen är att elevernas röster med stor behållning kan användas som en utgångspunkt för undervisningen och göras till studieobjekt. Med hjälp av Hegels grundläggande tanke att kunskapsutvecklingen är lika mycket en process som ett slutresultat, utformade jag en undervisningsprocess som väl uppfyller de krav som kursplanen ställer på bearbetningen av elevernas livsfrågor och läroplanen på elevernas delaktighet i undervisningen.

Denna studie har i syfte att undersöka hur F-3 lärare tillämpar läroplanen för sin undervisning i religion och på vilket sätt de inkluderar elevers livsfrågor i undervisningen. Genom intervjuer med lärare för årskurs F-3 har vi samlat in material för vår studie. Resultatet visar att elever har frågor gällande livet och religion. Lärare tycker att det är viktigt att bemöta elevernas livsfrågor direkt när de uttrycks och inte enbart i den planerade religionsundervisningen. Slutsatsen visar att lärare för årskurs F-3 uppfattar att elever har olika slags livsfrågor och syn på religion beroende på skola och elevgrupp. Likabehandling och kamratskap värderas högt hos de flesta elever. Hur livsfrågor i undervisningen tar form ser olika ut för de intervjuade lärarna i årskurs F-3, då läroplanens innehåll är fritt för lärare att tolka. Gemensamt för de intervjuade lärarna är att livsfrågor behandlas när eleverna uttrycker dem, vilket kan vara när som helst och inte enbart i religionsundervisningen.

De senaste årens stora flyktingvågor har en stor påverkan på skolan och idag har många skolor samt lärare erfarenheter av att ta emot nyanlända elever. Dessa elever kommer från olika länder med olika kulturer, religioner och utbildningssystem. Eleverna har med sig olika kunskaper och erfarenheter som skulle kunna bidra i religionsundervisningen i dagens sekulariserade Sverige. Frågan är hur man kan tillvarata denna kunskap i undervisningen och inkludera de nyanlända eleverna. Detta är frågor som behandlas i denna studie Syftet med denna studie är att identifiera och problematisera vad som karaktäriserar mellanstadielärares didaktiska val och praktiker som på ett framgångsrikt sätt dels tillvaratar direktintegrerade nyanlända elevers erfarenheter och förkunskaper, dels främjar inkludering och deras utveckling av ämneskunskaper. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod och analysen av data genomfördes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns flera strukturella och organisatoriska utmaningar när det gäller religionsundervisning för nyanlända elever. Samtidigt framkommer olika didaktiska val som lärare gör för att överkomma dessa hinder för att så långt som möjligt utveckla nyanlända elevers ämneskunskaper i religion.

No description available.

This thesis sets out to examine how teachers in RE reflect and respond to religious students' questions and statements about religion and violent religious extremism by interviewing three teachers workning in so called particularily deprived areas in the outskirts of Malmö, Göteborg and Stockholm. In these areas there have been several cases of citizens leaving the country to travel to areas of conflict and war, most recently to the Islamic State in Syria and Iraq. With this “backdrop”, it is this study's aim to examine and explore what didactic strategies the teachers employ when engaging with religious, primarily muslim students within a secular, non confessional and compulsory RE. The study shows that the teachers' own religiosity and attitude towards the relationship between religion and secular society is crucial to their didactical approaches. This raises questions about what role the teacher plays in didactics, where a sole focus on the interplay between student and content/lesson material seems insufficient.

Syftet med undersökningen har varit att identifiera strategier som utvecklats av religionskunskapslärare som har en medveten strävan att motverka en statisk tolkning av identitet(er) i sin undervisning. Eftersom att sådana tolkningar av identitet kan bidra till att diskriminerande strukturer i samhället rekonstrueras. Detta har gjorts utifrån en övergripande frågeställning; Hur närmar sig religionskunskapslärarna i min studie frågan om hur de kan förebygga och motverka de problem som en essentialistisk tolkning av identitet kan medföra? Den övergripande frågeställningen förgrenar sig i tre olika frågor. Varför menar lärarna att en essentialistisk tolkning är ett problem i religionskunskapsämnet? Vilken förståelse för identiteter vill lärarna förmedla till eleverna? Vilka konflikter uppfattar lärarna finnas mellan styrdokumenten och deras yrkesutövning? För att besvara frågorna har religionskunskapslärare med ett särskilt intresse för de här frågorna eftersökts, eftersom att de antas besitta särskild kompetens som är värdefull. Lärarna har träffats i gruppintervjuer som därefter följts upp av enskilda intervjuer. Analysmetoden har utgjorts av innehållsanalys med inslag av idéanalys. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism, postkolonialt perspektiv och normkritiskt perspektiv. Analysen har resulterat i att fem nyckelbegrepp har identifierats utifrån vad lärarna anser är viktiga delar av deras undervisning för att förklara och problematisera identiteter. Undersökningen visar att religionskunskapslärare menar att generaliseringar kan vara nödvändiga för att förklara religion men att dessa samtidigt är problematiska på många olika sätt. Istället för att religionskunskapsundervisning ska förmedla idealbilder av hur en religiös människa ska vara menar de att deras uppdrag är att berätta om hur människor formas av religion på ett för varje människa unikt sätt som anpassas till deras liv.

Detta är en kvantitativ empirisk studie som syftar till att undersöka elevers synsätt och uppfattning kring ämnesområdet sexualitet i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning området sexualitet ges plats i religionsundervisningen. Den teori som ligger till grund för undersökningen är ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Teorin framhåller vikten av att elever ges möjlighet att ges en inblick och förståelse för andra människors synsätt genom att samarbeta och agera tillsammans. Genom att lära sig se de delar som knyter människor samman kan även eleverna lära sig acceptera det som skiljer människor åt. Undersökningens material utgörs av enkätsvar från femtiosex gymnasielever från fem olika skolor i Sverige. Elevernas svar analyseras och tolkas för att besvara undersökningens fyra frågeställningar. I analysen fram kommer att området sexualitet lyfts fram i en ytterst begränsad utsträckning i religionsämnet. Det framkommer även att eleverna generellt sett har en positiv inställning till området sexualitet och anser detta vara av stor vikt. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultatet och tidigare forskning som finns i ämnet. Här framkommer att området sexualitet bör ges en större plats inom religionsämnet samt att sexualitet är ett känsligt område att undervisa kring, särskilt i förhållande till elever med en religiös positionering. Ämnet och området medför en stor utmaning för den undervisande läraren.

Syftet med denna studie är att utifrån ett religionsdidaktiskt perspektiv undersöka vad religionslärare på högstadiet anser om att ge elever inflytande i religionsundervisningens planering och genomförande. Samt ta del av hur lärare väljer att tolka begreppet elevinflytande. Frågorna som ligger till grund i undersökningen är följande: Vad anser lärare om att involvera elever i kursens planering? Hur tolkar lärare begreppet elevinflytande? Hur arbetar lärare med att involvera elever i undervisningen? Studien avgränsar sig till fyra högstadieskolor i Mellansverige. Metoden som har används för att få fram det empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare. Det empiriska materialet analyserats med stöd av teorin Sociokulturella perspektivet. I resultatet får vi ta del av att det råder delade meningar om hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt att de väljer att arbeta olika med att involvera sina elever i religionsundervisningen och dess planering.

The terms of socialization have changed with the development of society. Today’s modernity acts as cause for change and technology is no exception. When society change, the context of our lives does as well, and today’s transformation seem to affect young people at a larger rate than it did for older generations. This report aims to investigate the didactic potential of video games by using an ethnographic perspective on how religious symbols and religious symbolism is portrayed and exposed in a digital format. By investigating the occurrences of these aspects in popular videogames with sales over 10 millions, and analyzing the findings through literature and scientific methodologies, the paper could conclude that the videogames God of War, Assassin’s Creed and Assassin’s Creed: Revelations held a didactic potential in the aspect of contributing to the students’ own self-chosen educational process. While acting as motivational means, videogames could result in a boost affecting the motivation within young students in the learning-process that further on is affirmed in an educational environment. By taking advantage of a process the student has already chosen of its own free will, the pedagogic behind the theory may then be able to affirm and reinforce the foundation on which certain knowledge stands. Earlier studies showed that the motivational aspect of video games in education has a strong connection to young students today and the self-chosen learning-process has an important role to play in the potential video games pose in further usage in an educational context.

<p>Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B.</p><p>Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar.</p><p>Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande. Vid en krock mellan egna och andras föreställningar sker ofta reflektion, som ökar chanserna för att religionsundervisningen blir ett bidrag till livsfrågor och livstolkning. Genom mötet kan omprövning av de egna livsfrågorna ske och resultera i att eleverna antingen omvärderar eller stärker sina tankar. När religionsundervisningen berör eleven och har en subjektiv förankring ges ett bidrag till livstolkningen. Det är när ämnet intresserar, utgår från gemensamma frågor och eleverna får möta olika tankar som ibland ifrågasätter tidigare föreställningar som de kan lära av religion. Det är också då de kan ta med sig tankar från religionsundervisningen till andra kontexter.</p>