The purpose of this thesis is to analyze and discuss negative stereotypes of Muslims and supposed Muslims in fictive images and theorize what impact such images have on Muslims’ concept of the self. The purpose is also to discuss what consequences this can have for the multi-cultural classroom. To fulfill this purpose, five questions were created. The first one was to examine what ethnicities and nationalities appeared amongst the perpetrators in two Swedish series of criminal fiction and if some appeared more frequently than others. The second question was to see how Muslim perpetrators was portrayed and the third question was to examine how other Muslim characters was portrayed. The fourth question was to see if there were any differences in the portrayal of Muslim characters over time. The answers of the initiating four question acted as the ground for the fifth and final question: How can the conceptualization of the self be affected by the images of Muslims and what didactical relevance might it have for the multi-cultural classroom? The studied material consisted of 85 movies from two Swedish criminal series, Wallander and Beck, which were produced during the 1990s, 2000s and 2010s.The reached conclusion is that the tendency for the filmmakers to portray Muslims as perpetrators is strengthened after 2001 and that Muslim characters often is portrayed as refugees, Islamic fundamentalists, criminals, and oppressed women. The study also shows that the film producers seem to be aware of the established negative stereotypes of Muslims and chooses to use them maybe to mislead the audience in order to amaze the viewer when the true perpetrators are revealed and/or to question the fairness of the stereotypes. The empirical material indicated that Muslim student’s self-image is affected by the conflict between the perceived reality and the negative image that prevails in Swedish society and the Muslim students experience a vulnerability in Swedish multicultural classrooms.

Sveriges utveckling till ett mångkulturellt och mångreligiöst land har de senaste decennierna förändrat vilka frågor vi möter och diskuterar med varandra. Religionskunskap som ämne ska ge elever möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. En mångfald präglat av kulturmöten där värderingar ställs mot varandra och eventuellt skapar kontroversiella frågor som vi måste lära oss att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma gymnasielärares upplevelser av att arbeta med kontroversiella frågor inom religionskunskapsundervisning i form av undervisningsmetoder, positionering av deras egna åsikter samt vad som anses vara kontroversiellt i religionsklassrummet idag, och varför.För att besvara syftet användes kvalitativ intervju där fem verksamma gymnasielärare intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av socialiseringsteori, sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begrepp som intersektionalitet, interkulturalitet och ”vi- och dem” samt islamofobi.Resultatet visade att lärarna upplever Islam, frikyrkor och samfund, HBTQ och kön/genus och tro och vetenskap som teman för vad som anses vara kontroversiellt att tala om i religionskunskapen. Den undervisningsmetod som främst förespråkades var det öppna samtalet, där elever får fördjupade kunskaper genom att ta del av varandras perspektiv på kontroversiella frågor. Lärarnas positionering av sina åsikter i relation till arbete med kontroversiella frågor utmärks av en gränsdragning mellan privat och personligt, var denna gränsdragning går varierar mellan lärarna men de som förespråkar öppenhet menar att detta skapar en hemmiljö i klassrummet som gör det lättare för elever att diskutera kontroversiella frågor. De som gör striktare dragningar mellan privat och personligt menar att transparens med sina åsikter kan leda till att elever anpassar till läraren i rädsla om att deras betyg ska påverkas om deras åsikter skiljer sig från lärarens.

Religionskunskap är ett gymnasiegemensammt ämne som alla elever i den svenska gymnasieskolan läser. Med utgångspunkt i den sekulära samhällsutvecklingen i Sverige har också skolan utvecklats i en sekulär riktning. Skolan har – från att bedriva konfessionell undervisning i kristendom och fostra elever till goda kristna medborgare – utvecklats till att idag ha uppdraget att förmedla kunskaper om att det finns många olika sätt att se på omvärlden. Skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare som har förståelse för och respekt för människors olika sätt att tänka och leva. Samtidigt har den etik som förmedlas i skolan sitt ursprung i den kristendom som det svenska samhället vilar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur livsmening och meningsskapande framställs i tre läroböcker för ämnet religionskunskap i gymnasieskolan, för att belysa om det finns någon skillnad i framställningen mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Uppsatsen ska särskilt belysa de didaktiska konsekvenserna framställningen av olika livsåskådningar får. Metoden som används är en innehållslig idéanalys. Livsåskådning är det begrepp som inkluderar både religiös tro och sekulära synsätt och förklarar likheterna och skillnaderna däremellan. Livsmening är det begrepp som är grunden till både religiöst och sekulärt meningsskapande och förklarar likheterna och skillnaderna däremellan. Uppsatsens resultat tyder på att läroböckerna inte är färgade av det svenska samhällets kristna historia, däremot presenterar läroböckerna en mångfald av livsåskådningar som representerar det nuvarande svenska samhällets värderingar. De läroböckerna som undersöktes tar inte ställning för en livsåskådning framför en annan. Alla livsåskådningar beskrivs på samma objektiva sätt. I två av de tre undersökta läroböckerna får de sekulära livsåskådningarna mycket litet utrymme av lärobokens totala antal sidor, och de sekulära livsåskådningarna presenteras absolut sist i läroboken. I den tredje undersökta läroboken organiseras innehållet tematiskt. Religiösa och sekulära synsätt diskuteras löpande och de specifika sekulära livsåskådningarna som presenteras är integrerade i läroboken.  Slutsatsen är att det inte finns några tendenser som kan knytas till den svenska kristna skolhistorian och att läroböckerna i undersökningen inte aktivt tar ställning för ett specifikt religiöst eller sekulärt perspektiv. Balansen mellan hur mycket plats framställningen av religiösa respektive sekulära livsåskådningar fick varierar dock mellan läroböckerna. De didaktiska konsekvenserna varierar också något mellan de olika läroböckerna, och beror främst på hur läraren arbetar med att diskutera lärobokens disposition och uppbyggnad med eleverna. I enlighet med Karin Kittelman Flensners tidigare forskning i avhandlingen Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden(2015) innehåller undervisning som är tematiskt organiserad ett bredare meningserbjudande till eleven, vilket också märks i en av de tre läroböckerna som undersöktes då den är tematiskt organiserade i stället för att enskilt diskutera olika trosinriktningar enskilt.

Detta arbete är en kunskapsöversikt som har sin utgångspunkt i skolans arbete med främlingsfientlighet. Kunskapen som har sammanställts kan användas på alla skolnivåer. Detta arbete har som syfte att undersöka hur lärare i skolan kan synliggöra främlingsfientliga uttryck men även undersöka vad forskning säger om hur man som lärare kan arbeta med och motverka främlingsfientlighet med hjälp av religionsämnets didaktik. Arbetet har främst i fokus att undersöka hur afrofobi, antisemitism, antiromanism och islamofobi synliggörs i skolan. Frågeställningarna är “hur kan lärare synliggöra främlingsfientliga uttryck?” och “hur kan lärare i religionskunskapsämnet arbeta med främlingsfientlighet ur ett religionsdidaktiskt perspektiv?” För att besvara frågeställningen har vi som metod valt att använda oss av Libsearch, EBCO, SWEPUB och tidigare kursmaterial. Under sökningsprocessen drogs slutsatsen att forskningsmaterial kring afrofobi, antiromanism var väldigt begränsad och nästan obefintlig. Även forskning kring främlingsfientlighet i typ av islamofobi och antisemitism är begränsad i Sverige. Vilket resulterade i att arbetet har sin utgångspunkt i en del internationella källor. Däremot kan dessa källor appliceras i den svenska skolan, då det handlar om ett arbete mot främlingsfientlighet, dock har vi även tagit utgångspunkt i vad som står på Skolverket när det kommer till religionskunskap. Kunskapsöversikten resulterade i att man först måste definiera de olika diskrimineringar och göra det tydligt vem som är främlingsfientlig och uttrycker sig främlingsfientligt. Arbetet mot främlingsfientlighet är ett långsiktigt mål och handlar om ständig hantering av värdegrund från skolans sida, samt aktiviteter som stärker gemenskapen.

Denna studie syftar till att undersöka hur religionslärare på gymnasieskolan anser att de arbetar med inkludering, samt vilka utmaningar de upplever med detta. Undersökningen har utgått ifrån en kvalitativ metod, för att kunna skapa en djupare och mer nyanserad bild av lärarnas uppfattning. Studien bygger på fyra intervjuer av behöriga religionslärare i gymnasieskolor, i storstad och mindre stad. Resultatet har relaterats till ramfaktorteorin, för att undersöka vilka faktorer som främjar och begränsar ett inkluderande arbete.   Resultatet visade att samtliga lärare använde sig av en varierande undervisning, samt diskussioner i syfte att skapa en inkluderande undervisning. Den mest utmanande faktorn som alla lärarna nämnde var tidsaspekten, oftast i förhållande till den omfattande kursplanen. Detta påverkade bland annat de yrkesförberedande linjerna som var extra utsatta, på grund av de lektioner som gick förlorade under deras praktikperioder. Ett ämnesöverskridande arbete, samt samarbete mellan verksamhetens olika delar, såsom exempelvis specialpedagoger, lärare och ledning, var viktiga komponenter för att skapa en inkluderande undervisning. Slutsatsen som gick att dra utifrån resultatet var att undervisningen behöver anpassas efter alla elevers behov och intressen. Ett samarbete som genomsyrar hela skolverksamheten var en viktig förutsättning för ett fungerande inkluderingsarbete.

New religious movements are often introduced as suspect and controversial, not least according to media. This essay investigates how new religious movements are described in religion textbooks through a critical discourse analysis. The aim of the essay is to illustrate how new religious movements are presented and discussed in textbooks, as well as comparing how the content corresponds with the curriculum for religious studies 2 in the Swedish upper secondary school. The analysis focuses on the language use in the textbooks, for example which discourses, categorizations, and terms that recur. The questions are: (1) How are new religious movements introduced and presented in religion textbooks? (2) Which terms are used and how are they discussed? (3) How do religion textbooks relate to the curriculum in religious studies 2?

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare, elever på gymnasieskolan och Skolverket upplever vart religionsämnet är på väg, samt eventuella utmaningar med ämnet. De frågeställningar vi har utgått från är: vad anser religionslärarna är viktigt och relevant, finns det något som de hade önskat fanns med i kursplanen eller som skulle kunna tas bort? Vad anser eleverna i gymnasieskolan är relevant och viktigt innehåll i religionsundervisningen? Hur ställer sig Skolverket till kursplanen i religionskunskap, vad tycker de är viktigt och varför? Finns det något behov av att förändra innehållet? Vad är utmaningen med religionsämnet? Från studiens syfte och frågeställningar, skapades två intervjuguider, en till verksamma religionslärare och en till Skolverket samt så skapades en enkätundersökning som elever på gymnasiet fick ta del av. Resultatet har relaterats till delar av ramfaktorteorin samt till delar av sekulariseringsteorin.   Resultatet visade att samtliga lärare anser att deras största utmaning var tidsaspekten i förhållande till den omfattande kursplanen, medan Skolverket inte såg någon utmaning med ämnet. Både lärare och eleverna lyfter fram att de delar som var de mest relevanta och meningsfulla var livskunskapsfrågor, men detta moment är något som faller i skymundan då världsreligionerna tar upp mest utrymme i kursen. Slutsatsen vi kan dra utifrån vårt resultat är att både lärare och elever anser att det finns ett stort behov av att ämnet bör behandla existentiella frågor och identitetsfrågor. Skolverket anser att kursplanen behöver revideras och har kommit ut med ett nytt utkast, som samtliga lärare ställer sig positiva till.

SammanfattningFöreliggande undersökning är ett försök att genom en gruppenkät fånga en bild av intresset för livsfrågor hos elever i en sjundeklass och en niondeklass på en skola där man arbetar aktivt med livsfrågepedagogik både inom ramen för den traditionella religionskunskapsundervisningen samt inom livskunskapsundervisningen. Sammanlagt har 37 elever besvarat en enkät som på olika sätt försöker mäta intresset för några olika livsfrågor både av traditionellt religiös karaktär och av mer sekulär art. Resultatet redovisas och analyseras utifrån frågeställningar som behandlar vilka frågor eleverna upplever som viktigast, huruvida det finns ett samband mellan elevernas intresse för livsfrågor och vilka frågor de vill lyfta till diskussion i klassen samt hur eventuella skillnader ser ut mellan kön, åldersgrupper och etnisk bakgrund.Resultatet visar att det finns ett intresse från elevernas sida att arbeta aktivt med flera av de livsfrågor som tas upp men att det i vissa fall finns tydliga skillnader mellan vad eleverna önskar behandla utifrån variablerna kön, ålder och etnisk bakgrund.Nyckelord: livsfrågor, livsfrågepedagogik, livskunskap, religionskunskap, religionsdidaktik.

SammanfattningI vår studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner ochkulturer för att ge en rättvis bild av dessa. Samt om de lärare vi intervjuat undervisar kringämnet och i så fall hur. Syftet med studien är att visa på problematiken kring stoffurvalet ochvad man ska tänka på som lärare för att inte skapa och befästa fördomar och oförståelse hoseleverna. För att kunna besvara dessa frågeställningar valde vi att intervjua två ämneskunniga,samt tre lärare som undervisar i bl.a. religionskunskap. Genom intervjuerna med Hornborgoch Liljefors Persson kom vi fram till att man ska se upp med exotiseringen ochromantiseringen som finns i många läroböcker. De menade också att det är viktigt med envarierad undervisning där ursprungsfolken själva får berätta sin historia. Resultatet visarockså att de tre intervjuade lärarna berör ämnet i liten utsträckning och inte på djupet. Studienvisar hur man kan arbeta med ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senareår för att ge en så rättvis bild som möjligt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö.