Syftet med litteraturstudien är att göra en begreppsanalys av begreppet identitet samt att diskutera detta i relation till styrdokumenten för religionskunskapsämnet i åk 7-9 och gymnasiet. Detta har gjorts utifrån fyra frågeställningar. Vilka olika innebörder, synonymer och asymmetriska motbegrepp kan identifieras i primärkällorna? Vilka andra begrepp finns i samma semantiska fält som begreppet identitet i primärkällorna? Hur har författarna i samtida forskning använt begreppet identitet i sin forskning? Vad implicerar de olika tolkningarna och användningarna av begreppet identitet i förhållande till aktuella styrdokument? Metoden för undersökningen har varit begreppsanalys där både samtida forskning och deras primärkällor har analyserats. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism och essentialism. Undersökningen visar att en essentialistisk tolkning av identitet är problematisk som utgångspunkt för lärare i religionskunskapsämnet.

Arbetet är en litteraturstudie som undersöker hur forskare beskriver kvinnliga gestalter från religiösa urkunder och vilka normer dessa förmedlar. Syftet är att undersöka vilka normer som förmedlas och vilka gestaltningar som lyfts fram, samt att koppla dessa till läroplanens mål kring kön, identitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, känsla av tillhörighet och mening med religionsvetenskapen. Examensarbetet är en innehållsanalys med kodning som metod för att komma närmare forskarnas tolkningar av kvinnans roll och förutsättningar inom judendomen, kristendomen och islam. Till examensarbetet står tre forskare i fokus som företräder tolkningar av urkunderna från respek-tive religion. Judendomen representeras av Carol Meyers (2013), Rediscovering Eve, ancient israelite women in context. Kristendomen av Elisabeth Schüssler Fiorenza (1999), In memory of her. A feminist theological reconstruction of christian origin, samt islam av Asma Barlas (2002), Believing Women in Islam. Unreading Patriarchal Interpretations of the Qur´an. Litteraturanalysen än indelad utifrån ämnesplansmålen där varje bok analyseras utifrån flera undergrupper för att sedan diskuteras. Fokus i analysen är på forskarnas tolkningar av ur-kunderna, inte av forskarnas utläggning av andra författare, arkeologer eller andra källor. I diskussionen jämförs resultatet från de olika kategorierna och kopplingarna med ämnesplanen med frågeställningarna för att få en bild av kvinnliga gestalter från religiösa urkunder samt vilka normer de förmedlar.

The aim of this thesis is to study how Utbildningsradion’s movies about religion differ in content, how the individuals are presented, how the individuals present compared to the expert and if the movies fulfils the pedagogic aims of Utbildningsradion. Three movies of the series “Jude”, “Muslim”, and “Kristen”, included in “UR-val: Swedish as a second language”, are analyzed through a film analysis and a comparative analysis method. Each movie consists of a religious individual who presents his/her religion, and the historian of religion Christer Hedin who gives a comprehensive picture. The thesis concludes that the presentation of the individuals differ, a clear orientalism emerges as the Christian youth is presented as more western than the other youths. The pedagogic ambitions and aim of the movies are achieved in some manner, but not entirely.

I detta examensarbete utreds hur sex olika läroböcker framställer och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral är enligt de undersökta läroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral får i förhållande till världsreligionerna och andra livsåskådningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna används en kvantitativ analys, där en sammanställning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillägg till detta används en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen är enligt läroböckerna samt hur etik och moral framställs och vad denna framställning gör med textens innehåll. Den kvalitativa analysmetoden utgår från en framställningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska läroboksinnehåll och denna sätts i kontrast till den rådande etikdidaktiska forskningen och till ämnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks också om en selektiv tradition framträder i materialet.   Etik och moral får i de undersökta läroböckerna likvärdigt utrymme som världsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet världsreligionerna upptar utgör nästan hälften av antalet sidor i varje lärobok, vilket inte rimmar med ämnesplanens lika stora fokus vid såväl etik och moral som vid världsreligionerna. Av den kvalitativa studien framkom att begreppen etik och moral inte används som synonymer, utan istället görs det en åtskillnad mellan vad etik innebär och vad moral innebär. Etik står i läroböckerna för det teoretiska medan moral får stå för handlingarna. I materialet visas också att det är den normativa etiken som behandlas, vilken får stå som representant för hela den filosofiska disciplin som etiken är. Särhållandet mellan etik och moral och världsreligionerna och andra livsåskådningar blir på samma sätt tydligt i analysen, vilket kan vittna om en selektiv traditon av religionskunskapsämnet, och bidrar till att den kunskap som erbjuds av böckerna blir normativ i den mån att det skett ett urval av det som ska förmedlas och att läsaren på så sätt endast får tillgång till viss information i ämnet. Samtidigt hakar vi i vår undersökning i de flesta forskares uppfattning om att etik och moral är en viktig grund för att förstå religiositet. Detta gör de flesta läroböckernas framställning problematisk då etik och moral inte sätts i relation till religionerna och livsåskådningarna, och om det väl görs blir resultatet normativt och statiskt. [1] Ammert, 2011.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11. Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande. I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt. Andrafieringen konstrueras i form av generaliseringar där de rörelserna beskrivs som en homogen grupp som skiljer sig från normen. Resultatet visar vidare att fördjupningar, och därmed textlängd, samt synliggörande av tolkningspremisser minskar graden av andrafiering. Andrafierande konstruktioner förekommer överlag i det analyserade materialet, men i varierande utsträckning. Detta indikerar att det i hos läromedelsförfattarna även finns en ambition att undvika andrafierande konstruktioner.

Religion är, i dagens mediala samhälle, ett mångdebatterat ämne som frekvent behandlas i media och populärkultur. Globala händelser under 2000-talet har vittnat om ett stort behov av verktyg för att lära elever i skolan, men även samhällets vuxna, förmågan att kunna analysera och förstå olika religiösa och kulturella fenomen. Således tjänar religionskunskapsundervisningen ett, för samhället, viktigt syfte. Att som lärare bedriva religionskunskapsundervisning i den svenska skolan som sägs vara präglad av sekularisering såväl som kulturell och religiös mångfald kan emellertid vara en utmaning. Denna studie syftar till att, med hjälp av tidigare forskning, redogöra för olika typer av utmaningar som kan identifieras i samband med religionskunskapsundervisning samt att redogöra för olika metoder som anses bemöta dessa utmaningar. Studien genomförs med hjälp av följande frågeställningar: 1) Vad finns det för utmaningar, enligt tidigare forskning, inom religionskunskapsundervisning? 2) Hur kan dessa utmaningar bemötas? Denna systematiska litteraturstudie grundar sig på 21 vetenskapligt granskade studier och bygger på en kvalitativ forskningsansats där syftet är att skapa en förståelse för olika utmaningar inom religionskunskapsämnet och hur dessa kan bemötas.? De huvudsakliga slutsatser som studien genererar, utifrån den inhämtade och analyserade forskningen, visar att religionskunskapsundervisningen kan ställas inför flertalet olika utmaningar. Bland dessa utmärker sig negativa och kritiska attityder gentemot ämnet och fördomar. En annan utmaning tycks vara att skapa en gynnsam religionskunskapsundervisning som utvecklar eleverna. Forskning pekar emellertid på olika metoder som lärare kan tillämpa för att få bukt med dessa utmaningar. Interkulturell pedagogik, en tolkande religionsdidaktik, diskussioner och studiebesök framhålls som betydelsefulla aspekter för att skapa en bra religionsundervisning. Dialoger mellan lärare där olika erfarenheter och undervisningsstrategier utbyts är ytterligare ett sätt att arbeta med de utmaningar som kan prägla undervisningen.

Svenska läromedel i religionsämnet fokuserar ofta på Mohamed och koranen och sällan på hur religionen islam praktiseras av muslimer. Kvinnans roll är ofta nedtonad eller helt utsluten vilket bidrar till en distansering av religionen islam från den modernt sekulära grundsynen. Läroböckerna betonar det patriarkala i religionen islam vilket böckerna inte uttrycker lika tydligt inom andra världsreligioner. Valet av innehåll i böckerna är en representation av författarnas tolkning och inte en objektiv och neutral sanning. Läromedlen kan därmed bidra till en "vi och dem" känsla. Lärarens didaktiska förmåga utmanas därmed i religionsundervisningen. I dagens mångkulturella skola måste läraren därmed anpassa sin religionsundervisning utifrån elevernas förförståelse. / <p>SO</p>

The aim of this study is to investigate discursive positions that are made about lgbt-people in study books for upper secondary school in the religious studies subject. The study uses a critical discourse analysis to uncover how textual formations as well as textual structures shape a discourse that impacts lgbt-people. The study shows that there are some issues at hand concerning the way that the course books present lgbt-people and -themes. The study does show that there are some differences between books produced before and after the implementation of gy11 curriculum which can indicate some changes in the discursive practices which lgbt-people can benefit from.

De pedagoger som undervisar i religionskunskap kan ibland stöta på incidenter med elever vars åsikter eller beteende går emot skolans demokratiska värdegrund. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av problem som olika religionslärare har upplevt i samband med sin undervisning, samt hur de har hanterat de uppkomna situationerna. Materialet jämförs sedan med relevant forskning för att diskutera de fem pedagogernas metoder utifrån en vetenskaplig synvinkel.Grundmaterialet för studien består av fem intervjuer med gymnasielärare i religionskunskap. Undersökningen görs med utgångspunkt från den hermeneutiska respektive kvalitativa metoden. Pedagogernas upplevelser jämförs med tidigare forskning inom ett flertal områden, såsom motivationsforskning, konflikthantering och ledarskap. Resultatet visar att de fem pedagogerna har haft incidenter som berör fördomar kring islam, judendom, frireligiösa rörelser och homosexualitet. De har också stött på religiös övertygelse samt ateism och etnocentrism, vilket både underminerar elevernas motivation till ämnet och försvårar deras förståelse för andra människors livssituation. Genom att granska pedagogernas olika lösningar med vetenskapligt material, visar det sig att förebyggande arbete och filosofiska dialoger med eleverna är de mest verksamma lösningarna. Förebyggandet innebär att skolorna borde arbeta fram en interkulturell miljö där mångfald främjas. Personalen borde bygga starka relationer till eleverna och se till att banden inom elevgruppen stärks för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett tryggt inlärningsklimat där elevernas demokratiska tänkande kan utvecklas. Om pedagogerna dessutom låter livsfrågor vara en central del inom religionskunskapen, kommer elevernas förmåga att relatera till andra människor att utvecklas.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att med hjälp av forskning och vetenskapliga texter försöka ta ställning till frågan: Hur skapas tolerans i religionsundervisningen för alla trosuppfattningar? Syftet med kunskapsöversiktens frågeställning är att dels få en djupare insikt i hur lärandeprocessen i religionskunskapsundervisningen är utformad men även om hur tolerans skapas för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Metoden för arbetet har i första hand utgått ifrån att finna sökord med hjälp av databaser som vi ansett varit relevanta till kunskapsöversikten. Med hjälp av avgränsningsfunktioner och nyckelord har vi begränsat oss till vetenskapliga forskningsartiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som berör vårt ämne. Resultatet visar att det finns omfattande forskning på hur religionskunskapsundervisning bedrivs och bör bedrivas samt vad som kännetecknar ett tolerant klassrumsklimat bland forskare, lärare och elever. En komplexitet inom ämnet kan göras synlig i slutsatsen gällande elevers ovilja att prata kring sin egen trosuppfattning samtidigt som forskare menar på att det är i samtalet kring egna erfarenheter tolerans kan skapas.