31 |
Livets skola : Religionsundervisningens bidrag till gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och livstolkningLejon, Pernilla January 2007 (has links)
Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B. Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar. Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande. Vid en krock mellan egna och andras föreställningar sker ofta reflektion, som ökar chanserna för att religionsundervisningen blir ett bidrag till livsfrågor och livstolkning. Genom mötet kan omprövning av de egna livsfrågorna ske och resultera i att eleverna antingen omvärderar eller stärker sina tankar. När religionsundervisningen berör eleven och har en subjektiv förankring ges ett bidrag till livstolkningen. Det är när ämnet intresserar, utgår från gemensamma frågor och eleverna får möta olika tankar som ibland ifrågasätter tidigare föreställningar som de kan lära av religion. Det är också då de kan ta med sig tankar från religionsundervisningen till andra kontexter.
|
32 |
Mysteriet kring den ointresserade eleven : En studie om relationen mellan elever, ämnesplanen och undervisningen i ämnet religionskunskap på gymnasietJohansson, Eva, Larsson, Elin January 2013 (has links)
Elevens ointresse för religionskunskapsämnet är ett känt fenomen som tyder på att det någonstans finns motsättningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap på gymnasiet skapa bättre förutsättningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkätundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartläggas för att veta vilket innehåll i undervisningen som de helst föredrar och om det stämmer överens med vad ämnet ska innehålla enligt ämnesplanen samt den undervisning de får. Resultatet visar att elevernas intressen för olika områden inom religionskunskap skiljer sig åt och vår tolkning är därmed att ämnesplanen täcker in elevernas önskemål om innehåll. Däremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhåller sig inte till elevernas intressen i den mån den bör göra.
|
33 |
Religionsämnets många didaktiska utmaningar : - med fokus på livsfrågor som lär för livetBaldwin, Pia, Pauline January 2010 (has links)
No description available.
|
34 |
Religionsdidaktiska metoder : En litteraturstudie om icke-konfessionell religionsdidaktik i detmångkulturella klassrummetHelmersson, Erik January 2012 (has links)
Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen. Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion. Olika ståndpunkter för hur icke-konfessionalitet ska tolkas utifrån vår kristna bakgrund ställs mot varandra. Att elever kan ha olika kulturell och religiös bakgrundpresenteras som positivt och en möjlighet till ökad inlärning. I uppsatsen presenteras hur deliberativa samtal och interaktion kring världsbilder kan vara religionsdidaktiska metoder för att tillgodogöra såväl konfessionella som sekulära elevers behov. Genom att kombinera dessa metoder uppfylls de religionsdidaktiska modellerna förmedlings-, progressions- och hermeneutikdidaktik, vilket möjliggör en god inlärning för eleverna. Som del i de presenterade metoderna måste läraren vinnlägga sig om att lära känna eleverna och föra en diskussion med dem om tidigare erfarenheter och vari deras intressen och nyfikenhet ligger. Därefter måste läraren ta till vara på upplysningarna för att genom sina religionsdidaktiska val få till stånd en icke-konfessionell undervisning i det mångkulturella klassrummet.
|
35 |
Religionsdidaktik i teori och praktik : En kvalitativ undersökning av Religionskunskap 1 i gymnasieskolanSkog, Simon January 2015 (has links)
Syftet med denna studie var att skapa kunskap om vilka religionsdidaktiska teorier som influerat formuleringarna i ämnesplanen för Religionskunskap 1. Vidare var syftet att få kunskap om vilken slags religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen, och huruvida den religionsdidaktiken tangerar den som ämnesplanen uttrycker. Den kvalitativa studien genomfördes med en metodtriangulering. Först gjordes en textanalys av ämnesplanen för Religionskunskap 1 och därefter semistrukturerade intervjuer med religionslärare. På de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys. Studien visade att bland de olika religionsdidaktiska teorierna var det Robert Jacksons tolkande religionsdidaktik som framförallt influerat formuleringarna av ämnesplanen för Religionskunskap 1 även om andra religionsdidaktiska teorier kunde skönjas. Den tolkande religionsdidaktiken vad även den teori som mestadels framträdde i innehållsanalysen av de transkriberade lärarintervjuerna. En av slutsatserna av studien var att ämnesplanen för Religionskunskap 1 varken kan sägas förorda en bestämd religionsdidaktisk teori eller uttrycka någon enhetlig religionsdidaktik. En annan slutsats var att den religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen utifrån innehållsanalysen av intervjuerna med respondenterna i stora drag tangerar den religionsdidaktik som enligt textanalysen dominerar ämnesplanen för Religionskunskap 1.
|
36 |
Som en spegel av sig själv : Ickepedagogiska texters användning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisningByström, Viktoria January 2014 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka ickepedagogiska texter som används i gymnasieskolans religionsundervisning samt i vilket syfte lärarna väljer att använda dem. Med begreppet ”ickepedagogiska texter” menas texter som inte, som läroböcker och skrivna i pedagogiskt syfte, utan mer autentiska texter som exempelvis artiklar, urkunder, prosa och lyrik. Uppsatsen består dels av en bakgrundsdel, där jag kort redogör för religionsämnet, dess utveckling samt de båda begreppen religionsdidaktik och textdidaktik, dels av en forskningsstudie. I den senare har jag intervjuat åtta gymnasielärare i religionskunskap om deras användning av och syn på ickepedagogiska texter. Resultatet visar att ickepedagogiska texter används av alla lärare i studien, men i betydligt varierande grad. Vanligast är användningen av religiösa urkunder, företrädelsevis Bibeln och Koranen, och olika artiklar. I någon mån används också skönlitteratur och vetenskapliga texter. Syftet med användningen är i första hand att utveckla kunskap om och förståelse för olika religioner. I viss mån används också texterna för att träna elevernas analytiska förmåga och för, via livsfrågepedagogik, främja elevernas personlighetsutveckling.
|
37 |
Det är upp till varje enskild lärare : Fyra lärare om att motverka intolerans och främja demokrati inom religionsämnet inom vuxenutbildningenFrejd, Jeanette January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen. Glädjande anser de tillfrågade i denna undersökning att de har metoder och kunskaper att hantera uppdraget men att det är ett arbete som vilar på varje enskild lärare att både skaffa sig kunskap och kompetens och att sedan genomföra det. Det stöd man har i arbetet är enligt undersökningen helt och hållet kollegiet, vilket i sig är ett nedslående resultat som påtalar en risk för uppdragets genomförande eftersom det ju pekar på nödvändigheten av ett engagerat och kompetent kollegium. Ett så övergripande uppdrag borde enligt min mening inte bero på enskilda engagerade och kompetenta pedagoger, eller på om det finns ett engagerat kollegium men tyvärr överensstämmer resultat i detta fall helt med Skolverkets sammanfattande rapport från 2012, att framgången i uppdraget fortfarande beror på enskilda lärares insatser och specialintresse för området. Detta resultat strider också mot det faktum att det är skolledningen som har det övergripande ansvaret att genom stöd och genom att ge de förutsättningar som krävs se till att pedagogerna kan utföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.
|
38 |
Shejk eller terrorist, annat finns inte att välja på : En litteraturstudie om muslimsk identitet på vita dukenRomelin, Hanna January 2018 (has links)
The purpose of this thesis is to examine the field of research regarding Hollywood feature films, the construction of stereotypes of Muslims and Arabs and what impact the negative stereotypes might have on Muslims’ concept of the self. The purpose is also to discuss what consequences this can have for the multi-cultural classroom. In order to fulfill the purpose, three questions where created. The first one was to examine research regarding the Hollywood feature films portrayal of Muslim stereotypes. The second question was to examine research regarding the feature movies impact on the conception of the self. The third question was to examine the research regarding feature films negative portrayal of Islam and Muslims own comprehension of the portrayal. The analysis has been conducted as a systematic literature study of material relating to feature films portrayals of Muslims and Arabs, Muslims’ own opinions of the portrayal and material relating to feature films effect on identity. The reached conclusion is that Hollywood’s feature films portrayal of Islam, Muslim and Arabs are utterly negative and limited. The examined research also shows that feature films have a huge impact on the viewers’ everyday life and concept of the self. Some research shows that feature films is a source to viewers’ existential questions and can also work as building blocks to their own identity. The research regarding Muslims’ own conception of feature films portrayal of Islam where limited. The examined researched show that Muslims’ have been victims of discrimination, hatred and violence from the society. However, how it might inflict the perception of Muslims identity have not been clarified.
|
39 |
En inkluderande religionsundervisning i ett mångkulturellt klassrum : En allmän litteraturstudie om undervisning i religionskunskapför årskurs F–3Eriksson, Elin January 2017 (has links)
I den här allmänna litteraturstudien har det undersökts om hur lärare kan undervisa på ett inkluderande arbetssätt inom religionskunskapen och vilken syn elever har på religionsundervisningen i en mångkulturell skola. Problemet angrips utifrån olika synvinklar, både vilka fördelar en mångkulturell skola har men även vad som är utmaningarna för lärare och elever. Religionskunskapen är ett ämne som tar upp mycket om både individen, gruppen och samhället. Med religionskunskapen kan vi lärare och elever skapa en förståelse för vår omvärld och våra medmänniskor. Något som kan vara avgörande för hur eleverna ser på sig själva och hela vårt samhälle i framtiden. Skolan är en social mötesplats för olika kulturer och religioner, det förstår eleverna och det är viktigt att vi som lärare tar vara på det. Hur vi lärare kan ta vara på det undersöks i denna studie och målet är att försöka komma fram till en eller flera didaktiska metoder eller faktorer som lärare på lågstadiet kan tillämpa i ett mångkulturellt klassrum. / <p>so</p>
|
40 |
Sociala mediers relevans i etikundervisningen : En litteraturstudie om hur etiska aspekter i elevers användande av sociala medier kan knytas till religionsdidaktikens etik.Holm, Johanna January 2017 (has links)
Inom ramen för ämnet religionsdidaktik för årskurs fyra till sex ingår etik som ett undervisningsmoment. Vad detta moment inbegriper är otydligt och den undervisande läraren har oftast fritt spelrum vad gäller innehållet. Samtidigt växer sociala medier fram som ett fenomen där de etiska aspekter som läroplanen föreskriver ämnet religion ständigt förekommer. Detta i takt med att nya etiska och moraliska frågor lyfts i samband med sociala medier. Syftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka vad forskning säger om elevers tillämpning av och attityder till sociala medier och om det utifrån denna forskning går att urskilja etiska aspekter som inom religionsdidaktiken kan leda till diskussion om eventuella konsekvenser för etikundervisningen. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där granskning av utvald forskning analyserats. Relevant litteratur har eftersökts i databaser och manuellt för att komma åt kärnan i det syfte som föreskrivits. Resultatet visar på att sociala medier dels ger upphov till etisk diskussion, dels att det som fenomen kan hjälpa elever till etisk medvetenhet. Forskning visar på att lärare behöver bli bättre på att förvalta den frihet som ges inom etiken och vikten av att skapa relevant innehåll för eleverna. Förekomsten av kränkningar via sociala medier diskuteras i forskningen och resultatet pekar på att etiska aspekter lyft implicit. Diskussion förs rörande sociala mediers roll inom etikundervisningen och etik i den digitala världen i allmänhet problematiseras. / <p>so</p>
|
Page generated in 0.0703 seconds