I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter på i läroböckerna. Resultatet visar på ett blandat resultat där många av bilderna är informativa och fungerar som ett bra komplement till texten, men det finns även en hel del bilder som helt eller delvis saknar koppling till den kringliggande informationstexten. Analysen och diskussionen pekar på att det finns för många bilder i läroböckerna utan tydlig koppling till texten vilket kan medföra förvirring och missvisande information för läsaren. Det är därför viktigt att vi som lärare har en kritisk syn på läroböckerna och att vi lär eleverna att medvetet vara källkritiska till bilder de stöter på.

Syftet med studien är att utifrån normkritisk pedagogik analysera bildmaterialet i religionsläromedel för gymnasieskolan i kapitel för judendom respektive kristendom. Fyra läromedel granskas utifrån deras framställning av heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. De granskas med hjälp av semiotikens begrepp denotation och konnotation. Ett vidare syfte är att jämföra skillnaderna mellan religionernas bildmaterial. Resultatet visar att samtliga läromedel förmedlar heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. I jämförelsen framgår det att kristendomens bildmaterial förmedlar en större variation inom samtliga normer. Slutsatsen är att vissa grupper näst intill osynliggörs i bildmaterialet på grund av avsaknaden av representationer, som de utanför funktionsfullkomlighetsnormen och delar av HBTQI+.

Several studies within the RE didactics field have shown that there is a lack of considerationwhen writing and teaching about religion, in particular Islam and eastern religions, resulting inrisks of strengthening colonial power dynamics in both education and textbooks. The purposeof this essay is to apply postcolonial theory on three Swedish textbooks made for RE educationin upper secondary school to see the extent of post-colonial power dynamics in the textbooks,the study covered the chapters in which Hinduism was depicted. The study is conducted withthe help of critical discourse analysis which was used to analyze images and texts to see ifcolonial power dynamics as well as if us vs them thinking was present in the material. Theanalysis is divided into three parts to study each textbook separately in which each textbookanalysis is divided into two parts with one text analysis and one image analysis. The studydiscovered that the textbooks did contain colonial power dynamics to some extent in bothimages and text through strengthening ideas of the west as a contrast to the east and the orientand the tendency to create a distance between the west and the east resulting in an us vs themthinking when portraying Hinduism.

This essay examines five short Swedish videos, produced by Binogi, used in religious education to explore the view of humanity (“människosyn”) in the five so called worldreligions (Christianity, Judaism, Islam, Hinduism and Buddhism). The study looks at what narrative about “us" and "them” exist, and how “our” and “their” ideas of gender, culture and religiosity are portrayed. Furthermore, a discourse analysis is made of the material analyzing to what degree these depictions reflect an orientalist discourse.

Studiens syfte är att undersöka om och hur skolans religionsundervisning påverkar elevers tro utifrån elevers perspektiv. Elever från högstadiet i flera klasser intervjuas om deras upplevelser, i den svenska skolan. Elever ställs inför stora frågor som de kanske funderar över eller börjar fundera över i samband med religionsundervisningen. Undersökningen använder sig av den kvalitativa forskningsmetoden med semistrukturerade intervjuer som datainsamling. Intervjuerna analyseras sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar att eleverna som intervjuades inte upplevde att undervisningen påverkade dem religiöst, utan att den ledde till ökad kunskap som gav dem förståelse och sammanhang. De kunde koppla till sin egen tro eller värderingar och på så vis även förstå sin omgivning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevers inställning och intresse för ämnet religionskunskap samt om de anser ämnet som relevant i dagens sekulariserade, mångkulturella samhälle. De tre huvudfrågor vilka jag utgick från var dels att se vilka mål kursplanen ställer upp för ämnet religionskunskap och hur eleverna uppfattar dess syfte, dels om elevernas religiösa eller icke-religiösa bakgrund hade någon betydelse för hur de uppfattar ämnet samt om undervisningen förmår att engagera eleverna till ett aktivt deltagande under lektionerna. För att finna svar till dessa frågor använde jag mig av flertalet mindre frågeställningar.  I bakgrunden beskriver jag den allmänna inställningen och uppfattningen till religion, kristendom och troende som norm svensken har och till viss del vad det kan bero på. Jag lyfter fram några didaktiska frågeställningar och metoder från religionsdidaktiker. I bakgrunden redogörs även för kursplanens, Gy 11, syfte med ämnet religionskunskap, dels vad läraren bör arbeta med och dels vilka kunskaper eleven ska ha förvärvat efter avslutad kurs. För att få en uppfattning av elevernas inställning utfördes en enkätundersökning där de frågor eleverna svarade på anknöt till uppsatsens syfte. Resultatet visar på en positiv bild där eleverna finner religionsämnet som intressant, viktigt och relevant då ämnet behandlar frågor som rör identitet, etik och moral vilka ses av eleverna ge en förståelse för andra människor och andra kulturer än den egna.

I denna studie undersöks hur undervisningen om religion och vetenskap i religionskunskap 1 på gymnasiet kan vara konstruerad i klassrumspraktiken, det vill säga vad som presenteras angående förhållandet mellan religion och vetenskap, samt vad som sker i interaktionen mellan läraren och eleverna. Studien bygger på observationer av en klass och deras lärare under momentet religion och vetenskap. Observationerna har därefter analyserats med hjälp av diskursanalys. Resultatet visar två diskurser, vilka jag kallar för en sekularistisk rationell diskurs, samt en källkritisk diskurs. I den sekularistiskt rationella diskursen framgick det att relationen mellan religion och vetenskap presenterades på ett relativistiskt vis. Den relativistiska undervisningen triggade ett rationalistiskt tankesätt, vilket grundade sig i en sekularistisk syn på religion. Detta resulterade i att religionen framstod i underläge i förhållande till vetenskapen, vilket orsakade att religiösa livsåskådningar beskrevs utifrån ett ”dom”, medan sekulariserade beskrevs utifrån ”man”. I den källkritiska diskursen betonades kritiskt tänkande och källkritik, trots detta var den sekularistiskt rationella diskursen dominerande i klassrumspraktiken. Vidare visar resultatet att den sekularistiskt rationella diskursen kan undvikas om förhållandet mellan religion och vetenskap sätts i en historisk kontext, samt om undervisningen anpassas efter de kontextuella villkoren i klassen, vilket i detta fall var att eleverna hade en sekularistisk syn på religion. En annan lösning är att presentera olika perspektiv på kunskap, som till exempel ontologiska och epistemologiska ansatser, vilka följaktligen kan utmana elevernas syn på religion respektive vetenskap.

Den första frågeställningen i den här uppsatsen är ”Hör dagens innehåll i religionskunskapen hemma i dagens mångkulturella och sekulära/postsekulära tillstånd?”.  Slutsatsen är att religionskunskap i skolan är ett relevant ämne där eleverna kan utveckla delar av det som står föreskrivet i läroplanen för gymnasiet. Även om ett land som Sverige varit i en lång sekulariseringsprocess betyder det inte att religion ämnets relevans i skolan har avtagit. Religionskunskap i dagens postsekulära tillstånd är mer än någonsin ett viktigt ämne för nästa generation. På grund av att den möjlighet till fördjupning i elevernas egna identitetssökande och förståelse för hur andra människor i Sverige och världen lever. Det finns dock inslag i innehållet i religionskunskapens styrdokument som jag anser kan förbättras. Dessa är svaret på den andra frågeställningen om hur religionsämnet bör anpassas till samhället. Den andra frågeställningen är ”Hur bör religionsämnet anpassas till samhället i övrigt?”. För att besvara den frågan grundar jag mycket av min analys på beskrivningen av utvecklingen från det sekulära till det postsekulära tillståndet. Begrepp som globalisering och identitet diskuteras i relation till samhällsutvecklingen och hur de kan förändra religionskunskapen. Totalt ges fem synpunkter på hur religionsämnet bör anpassas till samhällsutvecklingen de är; globalisering, identitet, frihet - ångest, definition av religion och anpassad kurslitteratur. Jag är medveten om att Skolverket uppmärksammar flera av dessa begrepp i styrdokumenten, men jag anser att det skulle bli en förbättring om de yttrycks bättre eller utvecklades. Dessa nämnda synpunkter kan vara en bidragande faktor till att religionskunskap i gymnasieskolan är ett relevant ämne där eleverna får en undervisning som är i takt med samhällsståndet.

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna. I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.  Jag har även hittat motargument i artiklar som publicerats på olika webbsidor exempelvis sverigedemokraterna.de, newsmill.se och journalisten.se. För att pröva om motargumenten är didaktiskt användbara har jag formulerat följande fyra kriterier: Målkriteriet. Hit hör argument som uppfyller de satta målen i styrdokumenten. Målkriteriet är även överordnat de övriga tre kriterier. Normramskriteriet. Inom detta kriterium hör argument som synliggör hur vi styrs utifrån våra normramar.  Inom förståelsekriteriet hamnar argument som kan leda till förståelse, dvs. argument som kan bidra till att eleverna överger en förenklad bild till en mer komplex bild som i sin tur leder till en djupare förståelse.  Till det fjärde och sista kriteriet Psykologiska kriteriet hör argument som handlar om och riktar sig till våra känslor som är kopplade till rädsla.

The study aims to investigate the correlation between teacher’s didactical choices and the student’s interpretation of religious studies that focuses on Islam. The data consists of two surveys answered by both teachers and students. In total, 22 teachers participated in the survey, and 55 students. Both the teachers and the students answered questions regarding the choice of material and the choices made by the teachers both in- and outside the classroom. The analytical framework applied to the data was norm critique and intercultural religious literacy. The results indicate that there is a partial symbiotic relationship between the teachers and the students  regarding the educational point of view. However, there is some dissonance between what some of the students’ experiences and the teachers’ intent. The teachers apply a norm critical approach to their education to some extent, but very little of the intercultural  religious literacy.