Litteraturstudiens syfte är att utforska vad tidigare forskning säger om hur lärare kan hanterar etikundervisningen i religionsämnet. Genom att ställa frågorna; hur kan lärare förhålla sig till formandet av etikundervisningen samt vilka svårigheter etikundervisningen kan utgöra för lärare till tidigare forskning inom området har syftet besvarats. Metoden för litteraturstudien har varit en systematisk litteraturstudie och den analysmetod som använts är en kvalitativ innehållsanalys av forskningslitteraturen som valts ut genom en systematisk sökning i olika databaser. Resultatet visar brister i lärares ämnesdidaktiska kompetens vilket leder till oreflekterad undervisning som till stor del bygger på lärarens eget tyckande i kombination av etikrepresentationen i läroböckerna. Det finns dock metoder som lärare kan använda för att skapa en heltäckande förståelse för etikämnet i form av läran av och läran om etik kombinerat med ett existentiell och samhällsorienterat synsätt. Detta bidrar till att fånga etikens komplexitet som grundas i läroplanens öppna formulering av etik begreppet. Vidare problematiseras vems perspektiv som blir representerat i etikundervisningen samt vilka som exkluderas och hur lärare kan arbeta för att medvetandegöra eleverna om detta i undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att studera hur undervisningen gällande den svenska religionskunskapen ser ut och hur den disponeras. Frågeställningarna besvaras genom en enkätundersökning som behöriga religionslärare som undervisar på gymnasiet fått besvara. Dessa enkätfrågor är framtagna för att utreda hur mycket tid respektive lärare ägnar åt varje arbetsområde för att ge eleverna möjlighet att nå målen i kursplanen. Enkätens frågor är direkt ställda så att de motsvarar de kunskapsmål Skolverket publicerat i Gy11.    Exempel på den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är främst universitetslektorn Sören Dalevi och Kristian Niemi med fokus på deras begreppsförklaringar till religionsdidaktik och religionspedagogik. Ytterligare kommer universitetslektorn Björn Falkevalls lista på olika påverkningsfaktorer som varje lärare förhåller sig till i sin undervisning att bearbetas. För att testa Falkevalls lista kommer även didaktikern Gerhard Arfwedsons argument att presenteras som en motsats till Falkevall.    Resultaten i denna uppsats visar på att gymnasielärare inom ämnet religion tenderar till att ägna stort fokus på de abrahmitiska religionerna och mindre tid åt de övriga religionerna och livsåskådningarna.   // Sara Karlsson

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur religionslärare som har undervisat i kursen Religionskunskap 1 upplever undervisningen kring relationen mellan tro och vetenskap, en relation som innefattas av ett kunskapskrav i kursens ämnesplan.  Metoden för undersökningen är en enkätundersökning där respondenterna har besvarat frågor utifrån olika aspekter av undervisningen, och därefter givits möjlighet att utveckla sina tankar i ett skrivfält. Ovan nämnda aspekter handlar om huruvida lärarna upplever att perspektiven tro och vetenskap ges lika mycket tid i undervisningen, om undervisningsmaterialet framställer båda perspektiven på ett neutralt sätt, hur lärarna upplever att kursens styrdokument lämnar utrymme för att genomföra en undervisning som inte är neutral, och huruvida lärarna upplever att det är problematiskt om undervisning om tro och vetenskap rent generellt inte bedrivs på ett neutralt sätt. Undersökningens teoretiska perspektiv grundar sig i en rapport där Masoud Kamali behandlar andrafieringoch skapandet av ”vi” och ”dem”, i och med att skolan kan vara en plats där hierarkier från majoritetssamhället reproduceras. Undersökningens resultat visar att lärarna upplever att religionsperspektivet ges mer tid eftersom lärarna utgår ifrån att eleverna har sämre förkunskaper om religion eftersom det vetenskapliga perspektivet har ett starkt stöd i Sverige. Det visade sig också att lärarna upplever att undervisningsmaterialet är bättre på att konkretisera det vetenskapliga perspektivet. Vad gäller styrdokumenten så framkom att skolan ska bygga på vetenskaplig grund och att allt är tolkningsbart, och när det kommer till synen på huruvida en ej neutralt genomförd undervisning om tro och vetenskap är problematiskt så tryckte flera respondenter på vilken av att vara objektiv, även om alla didaktiska val påverkar neutraliteten i undervisningen. Utifrån denna undersökning så går det inte att dra några tydliga slutsatser om huruvida religionslärare faktiskt bidrar till en andrafieringi undervisningen om tro och vetenskap. För det krävs vidare forskning, förslagsvis i form av kvalitativa intervjuer för att kunna gå på djupet angående hur lärarna resonerar kring sin undervisning.

I föreliggande uppsats undersöks hur religionslärare undervisar om nyreligiositet i religionskunskap 2. I uppsatsen har vilka metoder samt vilket urval i innehåll lärarna gör i undervisningen om nyreligiositet varit i fokus. Frågeställningarna hur lärare arbetar med kränkningar/förutfattade meningar om nyreligiositet samt vilken omfattning ämnet har i undervisningen har även varit aktuellt. För att få en tydligare ingång har uppsatsen försökt lyfta den problematik som ofta lyfts i undervisningssituationer och som ofta skapar en utmanande miljö att undervisa för lärare men även en utmaning för elever att lära i. För att undersöka frågeställningarna och få fler synpunkter har åtta lärare intervjuats som undervisar i religionskunskap 2. En hermeneutisk metod har använts för att tolka deras svar. För att koppla de intervjuade lärarnas undervisning till den nedskrivna didaktiken har den teoretiska utgångspunkten utgått från didaktiska teorier, främst de tre modellerna förmedlingsdidaktik, progressionsdidaktik samt hermeneutikdidaktik. Resultatet visar på att hur lärare undervisar i förhållande till metoder, innehåll samt omfattning är ytterst individuellt. Det visar på en markant skillnad i hur undervisningen kan förefalla om nyreligiositet och i vilken omfattning den bedrivs. Resultatet visar även på att hur lärare väljer att hantera kränkningar/förutfattade meningar även är individuellt, men lyfter även behovet av ingripande när detta sker i klassrummet.

<p>Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsämnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesätt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa.</p><p>Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsämnet hos elever. Lärare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det är då viktigt att reflektera över varför man väljer att göra ett visst upplägg. Detta kan lärare göra genom att fundera kring frågorna vad, hur och varför som utgör kärnan i de didaktiska frågeställningarna.</p><p>Uppsatsens huvudfrågeställning var: <em>Hur kan religionslärare lägga upp undervisningen iReligionskunskap A på gymnasiet för att göra ämnet mer engagerande för eleverna?</em> Vi har även arbetat med ytterligare två frågor som är relevanta för ämnet. Den första frågan var <em>Hur arbetar den intervjuade religionsläraren för att göra ämnet engagerande?</em> och den andra frågan var <em>Hur uppfattar de två intervjuade eleverna religionsämnet och vad har de för önskemål inom ämnet?</em></p><p>Den metod vi valde för att ta reda på vad som skulle kunna göra Religionskunskap A mer intressant var tre kvalitativa intervjuer med en lärare och två elever. Intervjuerna var tänkta att ge ett bredare perspektiv på hur religionsundervisningen skulle kunna läggas upp, eftersom detta ligger i linje med vårt mål att öka intresset för religion bland fler elever.</p><p>Det centrala i vårt resultat utgörs av en rad olika beståndsdelar. En del handlar om på vilka sätt elevdemokrati verkar i undervisningen utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Nästadel tar upp nutidsperspektiv med aktuella händelser som belyser hur religion kan utövas idag. Något annat som är viktigt är att det behövs olika verktyg för att levandegöra religionsundervisningen och det finns flera möjliga svar på hur dessa kan användas. I intervjuerna lyfter alla tre informanterna fram etik som ett intressant ämnesområde. Läraren nämner att etik är tacksamt, då det går att integrera i övriga områden inom religionsundervisningen.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others’ religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach.</p><p>The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education. Regarding the treatment of the students I could not find any differences since all of the</p><p>schools gave the students space to express their opinions and thoughts. However there are clear differences when it comes to understand others’ opinions and respect other people’s religious views, since the students in the private schools only meet students with the same religion and views; they do not meet other students who do not share their thoughts.</p>

No description available.

<p>The aim for this essay is to investigate the importance of studying religion in an upper secondary school in Närke county, this is done by distribution of a questionnaire. The importance is studied both on the individual level and on the societal level. The result shows that although the students do not have a big interest in religious studies still the subject has an importance on both an individual and a society level.</p>

<p>Jag hävdar att religionsundervisningen för ungefär tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad från dagens religionsundervisning på grundskolan. Därför är mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning är och dessutom försöka få några åsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte använder jag följande frågeställningar:</p><ul><li>Hur såg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?</li><li>Hur ser religionsundervisningen ut i dag?</li><li>Vad låg/ligger fokus på i undervisningen?</li><li>Hur såg/ser lärarna på läroplanerna?</li><li>Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden?</li></ul><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion.</p><p>För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002. De elever som ingick i undersökningen var de som hade läst Religion A under höstterminen 2001 och under vårterminen 2002. Den litteratur som jag i huvudsak har använt mig av är Lpf 94 samt en bok skriven av Ulf Sjödin, ”En skola - flera världar” som tar upp elevernas syn på religion. Sjödins undersökning gjordes innan eleverna hade påbörjat sina religionsstudier enligt den nya läroplanen. Litteraturen har jag i första hand använt som ett stöd i utformningen av enkäten.</p><p>Undersökningen visar att eleverna anser att ämnet är viktigt och bör finnas kvar som en obligatorisk kurs inom samtliga gymnasieprogram. Det stoffurval som eleverna anser är viktigt att ha med är i första hand livsåskådningsfrågor. Dessa frågor är också något som betonas i Lpf 94, att läraren i sin undervisning ska ta sin utgångspunkt i elevens förförståelse och ta upp det existentiella. Eleverna ansåg också att det var viktigt att ta upp etik och moral, behovet av normer och regler verkar vara större för ungdomar idag än det var för ca 15 år sedan. Undersökningen visar att det inte är någon större skillnad på hur elever på de olika programmen ser på ämnet, det är inte heller någon skillnad mellan pojkars och flickors syn på ämnet.</p>