<p>Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever på fordonsprogrammet. Ämnet låg nära till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrädesvis elever på fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever är pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sådant som rör de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett ämne som de själva har svårt att förstå ”nyttan av”. I kombination med att de kanske har bristande förkunskaper gör att det blir en didaktisk utmaning, både för lärare och för elever. Jag anser att struktur och tydlighet är viktiga delar i didaktiken. Jag tror vidare att dessa delar blir ännu viktigare om du möter en omotiverad grupp med dåliga förkunskaper i religionsämnet.</p><p>Min analys kommer främst att behandla religionsämnets didaktiska problem och möjligheter. Min avsikt är inte att komma med någon patentlösning utan endast att diskutera ett arbetssätt som enligt mina erfarenheter brukar fungera. Min huvudfrågeställning är: religionskunskap på fordonsprogrammet, problem eller möjlighet. För att nå mitt syfte så kommer jag att diskutera och analysera följande frågeställningar: Hur ser gymnasieskolan ut idag? Vilken är bakgrunden till att gymnasieskolan ser ut som den gör? Hur ser gymnasieskolans uppdrag ut? Vilka hinder finns för religionsämnet? Skall man lära om eller av religion?</p>

<p>Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas.</p><p>De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet. Även om författarna naturligtvis skriver sina böcker utifrån de krav som staten ställer genom målsättningen för ämnet är det stor skillnad på hur de tar sig an uppgiften. Alms och Rodhe/Nylunds böcker är mer traditionell litteratur avsedd för kunskapsinhämtning. I förorden till dessa böcker poängterar författarna att det är lärarens uppgift att tillsammans med eleverna, dels göra urval ur böckerna, dels att böckerna har två huvudinriktningar; en kunskapsinriktning och en existentiell inriktning. I boken ”söka svar”, som inte innehåller något förord, är det mer självklart att elev och lärare kan såväl variera som prioritera sin inriktning. Det kan också noteras att de två förra böckerna är tryckta 1998 och 1999 medan den sista är tryckt 2003. Det kan delvis förklara de olika pedagogiska greppen.</p><p>Samtliga böcker har endast en mindre beskrivning av naturreligioner. Man vill tydligen ge något exempel men inte fördjupa sig. Det är förståeligt då dessa religioner inte har något större spridning utan oftast är mycket lokala. Däremot är det anmärkningsvärt att nya religioner, New Age och utvecklingen inom de stora världsreligionerna de senaste 20-30 åren är så lite utvecklad. Här är ”söka svar” mest omfattande kanske beroende på tryckåret!</p>

<p>Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?</p><p>Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><ul><li>Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?</li><li>Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?</li><li>Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?</li></ul>

<p>Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:</p><ul><li>Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?</li><li>Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?</li></ul>

<p>Föreliggande arbete är en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i Gävle. Tidigare forskning har visat på ett lågt intresse bland svenska grundskoleelever för skolämnet religionskunskap men då Kristna friskolerådet år 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ”Attityder i skolan” bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört på de kommunala skolorna samma år, visade det sig att eleverna på en av friskolorna ansåg detta ämne som ett av de allra roligaste. Varför var det så? <em>Religionskunskap – vad ger det?</em> är en jämförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsämnet.</p>

<p> </p><p>Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen.</p><p>1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig. Tanken var att undervisningen i religion skulle beskriva olika religioner och livsåskådningar. Denna grundtanke har efter detta utvecklats till att existentiella frågor och frågor om etik och moral fått ett större utrymme i undervisningen. Att ämnet både lyfter upp existentiella frågor som liv och död och andra moraliska bitar samtidigt som det ger ett faktaperspektiv gör att ämnet är både konkret, verklighetsnära och personlighetsutvecklande menar Skolverket (2009).</p><p>Religionskunskap är ett ämne som mer än andra genomgått stora förändringar. Förändringar har skett bland annat med ämnets status, innehåll och utrymme. Dessutom har ämnets betydelse för skolans värdegrund förändrats när ämnet har förändrats. För lärare i religionsämnena har detta självfallet inneburit omställningar i sättet att undervisa och undervisningens innehåll. Detta framkommer tydligt i intervjustudien där intervjupersonerna betonar att undervisningen genomgått en förskjutning från fakta om religion mot undervisning i etik och moralfrågor.</p><p> </p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Belo da Silva.

<p>Uppsatsen berör tre lärares undervisning i religion under grundskolans senare år. I kvalitativa intervjuer berättar de om hur de strukturerar det didaktiska innehållet i undervisningen samt vilka mål och riktlinjer ur styrdokumenten som de grundar religionsundervisningen på. I bakgrunden presenteras kursplan för ämnet Religionskunskap, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och en kortare presentation av innehållet som förekommer i läroböcker för religionskunskapsundervisning. Vidare berörs religionsämnets historik samt den mångkulturella situationen i den postmoderna skolan, med fokus på det mångreligiösa klassrummet och dess roll i religionsundervisningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kursplanen, läroplanen och läromedlen kompletterar varandra eller inte och hur lärarna formar didaktiken i ämnet i förhållande till detta. Resultatet visar att läroböckerna innehåller en viss dominans av religionen kristendom. Dock är läroböckernas innehåll skiftande vilket också undersökningen visar. Hos två av lärarna förekommer en något större betoning på det kristna perspektivet. Undersökningen visar att de tre lärarnas religionsdidaktik vilar på grunder hämtade från styrdokument, elevinflytande och egna initiativ och didaktiska lösningar, allt utifrån tradition i förening med mångkultur och mångreligiositet.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola. Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några. Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ”krockar” som något stort problem. Personalen hanterar de problematiska mötena med positiv attityd, förståelse, flexibilitet och uppfinningsrikedom. / The purpose of this study is to investigate and try to understand the cultural encounters that are visible in a mid-Swedish upper secondary school, how staffs perceive them and how they deal with the problematic cultural encounters that occur. The study is a qualitative study where I interviewed six members of the school staff. The result shows that the cultural encounters and clashes are not most prevalent among people of different ethnic origin. It turned out that there are many other kinds of cultural encounters for example music culture, fashion culture, food culture and youth culture, to name a few. The conclusion of this investigation shows that the people interviewed are in favour of cultural diversity and does not see cultural clash as a big problem. The staff handles the challenging meetings with a positive attitude, understanding, flexibility and inventiveness.

The aim of this study is to analyze how two different education books produce christianity and islam. The analyzed books is from 2003 and 2008 and the books are adapted for the last years of primary school. The meaning and translation of words is often a problem and can get the reader wrong understaning of the religion. The analyze include the perspective of this meaning and how the sacred things are described in each religion. The textanalyze is made with different criterias; the context, the pre- understanding and if the text is objectiv is some of the most important. The language is important too. Both books are produced in the occidental context which can be a problem when to describe islam. The religion is not the same here and preconcenptions can occure. When to put islam in an occidential context and describe it will not get an objecive describtion. Both books are focused on information and will get the reader as much data as posible.