Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken? Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen. Mina frågeställningar är: Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket? Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet? Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?

Föreliggande arbete är en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i Gävle. Tidigare forskning har visat på ett lågt intresse bland svenska grundskoleelever för skolämnet religionskunskap men då Kristna friskolerådet år 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ”Attityder i skolan” bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört på de kommunala skolorna samma år, visade det sig att eleverna på en av friskolorna ansåg detta ämne som ett av de allra roligaste. Varför var det så? Religionskunskap – vad ger det? är en jämförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsämnet.

Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen. 1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig. Tanken var att undervisningen i religion skulle beskriva olika religioner och livsåskådningar. Denna grundtanke har efter detta utvecklats till att existentiella frågor och frågor om etik och moral fått ett större utrymme i undervisningen. Att ämnet både lyfter upp existentiella frågor som liv och död och andra moraliska bitar samtidigt som det ger ett faktaperspektiv gör att ämnet är både konkret, verklighetsnära och personlighetsutvecklande menar Skolverket (2009). Religionskunskap är ett ämne som mer än andra genomgått stora förändringar. Förändringar har skett bland annat med ämnets status, innehåll och utrymme. Dessutom har ämnets betydelse för skolans värdegrund förändrats när ämnet har förändrats. För lärare i religionsämnena har detta självfallet inneburit omställningar i sättet att undervisa och undervisningens innehåll. Detta framkommer tydligt i intervjustudien där intervjupersonerna betonar att undervisningen genomgått en förskjutning från fakta om religion mot undervisning i etik och moralfrågor. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Belo da Silva.

In a Swedish classroom today there will be students with different ethnicities, world views and religious beliefs.  The students will be taught religion through a non-denominational education, where as a teacher you are meant to be objective, open-minded and fair in the representation of different traditions. This representation is colored by the outsider-perspective and the students then learn about religion from a party which is not involved in the religion being taught. This essay discusses how to balance the outsider-perspective in religious education in the Swedish school with insider-voices. More specific, the use of Muslim websites when teaching about Islam. The material this essay studies are three Muslim websites: al-islam.se, islaminfo.se and islamguiden.se. In order to make a didactic analysis of the websites, they are compared to a standard Swedish textbook. The method being used to do the analysis is a text analysis with a didactic point of view. The essay focuses on questions of the websites presentation of Islam, claim of truth and discussion on the negative image of Islam by the West. The essay shows that websites is a good alternative method in the process of balancing the outsider-perspective but requires conscious didactic choices and the need to teach the students about source criticism. The websites, because of their insider-voices, will need to be analyzed and explained to the students to keep the classroom environment non-denominational.

Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsämnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesätt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa. Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsämnet hos elever. Lärare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det är då viktigt att reflektera över varför man väljer att göra ett visst upplägg. Detta kan lärare göra genom att fundera kring frågorna vad, hur och varför som utgör kärnan i de didaktiska frågeställningarna. Uppsatsens huvudfrågeställning var: Hur kan religionslärare lägga upp undervisningen iReligionskunskap A på gymnasiet för att göra ämnet mer engagerande för eleverna? Vi har även arbetat med ytterligare två frågor som är relevanta för ämnet. Den första frågan var Hur arbetar den intervjuade religionsläraren för att göra ämnet engagerande? och den andra frågan var Hur uppfattar de två intervjuade eleverna religionsämnet och vad har de för önskemål inom ämnet? Den metod vi valde för att ta reda på vad som skulle kunna göra Religionskunskap A mer intressant var tre kvalitativa intervjuer med en lärare och två elever. Intervjuerna var tänkta att ge ett bredare perspektiv på hur religionsundervisningen skulle kunna läggas upp, eftersom detta ligger i linje med vårt mål att öka intresset för religion bland fler elever. Det centrala i vårt resultat utgörs av en rad olika beståndsdelar. En del handlar om på vilka sätt elevdemokrati verkar i undervisningen utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Nästadel tar upp nutidsperspektiv med aktuella händelser som belyser hur religion kan utövas idag. Något annat som är viktigt är att det behövs olika verktyg för att levandegöra religionsundervisningen och det finns flera möjliga svar på hur dessa kan användas. I intervjuerna lyfter alla tre informanterna fram etik som ett intressant ämnesområde. Läraren nämner att etik är tacksamt, då det går att integrera i övriga områden inom religionsundervisningen.

This paper’s main goal is to study how religious studies teachers and religious studies teacherstudents reason concerning armed religious conflicts, with fundamentalism and terrorism ascentral concepts. The study does this with the use of semi-structured interviews. The resultsare analyzed with a phenomenographic analysis with the interviewees’ understanding of thecentral concepts being the target of the interviews. The point being that they should deliberateand reason regarding the concepts and how these could be implemented in religious studies inupper secondary school. From the results of the study it is possible to see that the intervieweespossesses good understanding for the central concepts and how these could be used ineducation on armed religious conflicts. The factor that governed whether central conceptswould be brought up during the interviewees’ teaching or not, was the notably smalltimeframe they felt limiting education in religious studies in upper secondary school.

The mission with this essay is to find out how children talk about religion and what they associate the concept to. The purpose is also to investigate how children resonate about  religion as a subject in school. Do they think the education is important or would they rather be without it? And what do they actually know about differences within religion and cultures? It is important in today´s society that children have knowledge about different religions as it can contribute to mutual understanding between each others different religions and cultures. Such mutual understanding can counteract religious conflicts. Eighteen children have been interviewed and the method that I used for the interviews is called focus-groups. It's a kind of group interview where focus is based on the children’s interaction with each other and to find out how they in group talk about religion and religion as a subject in school. The results show that most of the children have a positive view of religion. They think it's an important subject in school. Some think it's so important that they could not live without it.  It was a few children who didn't have as big enthusiasms about the subject as others. The results also show that the religion that was primarily conveyed in school was Christianity. And the survey also shows that teachers use varied methodology in religious education, such as through ICT and aesthetic learning processes

I denna empiriska studie har det undersökts om hur elever inkluderas och används som resurser i religionsundervisningen. Inom det inkluderande perspektivet är eleverna delaktiga, aktiva och en del av undervisningen. Men för att detta ska ske måste lärarna planera en undervisning som bjuder in till att arbeta inkluderande. I skolans klassrum finns det elever som sitter på en kunskapsbank och elever kan lära mycket av varandra om de inkluderas i undervisningen och används som resurser. Tidigare forskning visar att det är svårt att inkludera elever i religionskunskapsundervisningen. Forskningen menar att elever är ointresserade, har fördomar och att lärarna känner en press. Men samtidigt visar den tidigare forskningen att eleverna lär mycket av att vara aktiva och delaktiga, frågan blir då om undervisningen är inkluderande och hur lärare tänker kring det. I studiens resultat framgår det hur viktigt det är att våga diskutera och inkludera elever inom det religionsvetenskapliga ämnet. Vid diskussioner kan många synsätt ses och en förståelse för andra människor skapas. Det är frågor som dessa som skolan ska arbeta kring både utifrån skolans värdegrund men också inom religionskunskapen.

This study aims to examine whether or not teachers of religious studies in Swedish high schools manage to create an including atmosphere in the classroom, and what they are doing to achieve it. The research has been done by participant observation and is of a qualitative nature, where six different lessons taught by six different teachers have been examined and analysed. The focus during the observations have been to find any elements of excluding actions and words from the teacher, and to see what the teacher does to try to create an including environment. The theory of the established and the outsiders as presented by the sociologists Norbert Elias and John L. Scotson makes the foundation upon which the results of this study are analyzed. It can be concluded that there are indeed problematic elements in certain interactions between teacher and pupil during classes, where the teacher accidentally or perhaps without thought says or does things that could make their students feel excluded from the classroom community. These elements could thus have a negative effect on the atmosphere in the classroom, and turn an otherwise potentially including activity into an excluding one. It seems possible, however, to circumvent these problems by using an ethnographic approach when learning and collecting information as a teacher, and when teaching in the classroom environment.