Syftet med denna studie är att undersöka begreppet intersektionalitet samt föra en diskussion kring användningen av detta begrepp i relation till ämnesplanen i religionskunskap på gymansienivå. Studien utgår ifrån tre frågeställningar; Hur ser den historiska utvecklingen för begreppet intersektionalitet ut? Hur används begreppet intersektionalitet inom den samtida svenska forskningen samt hur kan det intersektionella perspektivet i ämnesplanen tolkas i relation till den aktuella forskningen? I studien har litteratur sökts och valts ut dels utifrån dess relevans i relation till studiens frågeställningar. Litteratursökningen resulterade i 16 olika artiklar och bokkapitel som på olika sätt behandlar begreppet intersektionalitet. Studien är indelad i tre delar, där varje artikel presenterats separat. Varje del i undersökningen avslutas med en jämförande analys vars syfte är att hitta likheter och skillnader i artiklarnas framställning av begreppet intersektionalitet och det intersektionella perspektivet. Studien avslutas med en diskussion där resultatet från undersökningen sätts i relation till Skolverkets framställning av det intersektionella perspektivet i ämnesplanen för religionskunskap på gymnasienivå samt dess kommentarmaterial.

Syftet med studien är att utröna hur hinduismens mångfald presenteras i klassrummet, och hur undervisningen relaterar till läroplanens mål om religionens mångfald. Syftet är även att dokumentera framgångsrika strategier, mindre framgångsrika strategier och svårigheter med hinduismens mångfald i undervisningen för att bidra till religionsämnesdidaktiken. Med kvalitativ intervju samlades material in från gymnasielärare i religion. Resultatet visar att framgångsrika strategier är att levandegöra hinduism samt använda språket. Strategier lärare bör undvika är att ge en ensidig bild. Svårigheterna är elevers förkunskaper och förväntningar, tidsbrist och generalisering samt avsaknad av närkontakt med religionen. Studien visar att diskussion är den enda strategin som kan kallas framgångsrik i relation till läroplanens mål. Delar av läroplanen uppfyllas med övriga metoder. Resultatet bidrar till ämnesdidaktiken med beprövad erfarenhet.

Min intention med denna uppsats är att ta reda på om begreppen nyreligiös och privatreligiös har ett identifikationsvärde för personer som enligt det religionsvetenskapliga sättet att förstå dem ingår i de grupper som beteckningarna avser. Syftet med studien är också att ta reda på vad dessa personer anser att religionsundervisningen ska innehålla i ett postsekulariserat samhälle. För att undersöka mina frågeställningar har jag använt en kvalitativ metod i form av två semistrukturerade intervjuer samt genomfört en forumundersökning som kompletterande empiri. Totalt bidrog nio informanter till mitt resultat som analyserats genom diskursanalys. Resultatet visar att begreppen nyreligiös och privatreligiös är främmande för informanterna trots att de ingår i dessa grupper enligt det religionsvetenskapliga sättet att förstå dem. Av resultatet framkom även att informanterna upplevt religionsundervisningen de själva deltagit i som för centrerad kring kristendomen. Utifrån analys av resultatet dras slutsatserna att begreppen nyreligiositet och privatreligiositet har låga identifikationsvärden för informanterna och att majoriteten föredrar att benämna sig själva som andliga. Av resultatet framkom även att dessa personer anser att religionskunskapens innehåll ska vara mer varierat.

No description available.

Rituals have been a part a human civilization since the dawn of man. Even in todays’ technologically and scientifically advanced society, rituals still have a certain place regardless of them being in the church, the mosque or perhaps the grand opening of the city’s new opera house. Rituals have many functions, yet they seem to be diminished in the eyes of the Swedes. Our Lutheran heritage, with its emphasis on individual salvation, the Bible and its skepticism for all things Catholic, is believed to have had a profound impact on our views concerning the ritual. Regardless of Swedes’ apathy towards rituals, they still matter and are present in our lives. This raises the question of the presence of ritual discourse in Swedish schools. The aim of this study is to investigate how rituals are presented and discussed in high school textbooks in religious studies.

Denna intervjustudie har haft syftet att undersöka hur lärare som undervisar i religionskunskap på gymnasienivå förhållet sig till att deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att analysera religion i relation till identitet samt redogöra för hur religioner förhåller sig till kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Studien syftar också till att undersöka hur lärarnas beskrivning av den egna undervisningen går att förstås utifrån tre olika perspektiv, vilket är intersektionalitet, normkritik och ett interkulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar på att religion och identitet är något som lärarna upplever som viktigt men också komplex samt att det finns flera faktorer som försvårar genomförandet av religionsundervisningen när det kommer till religioners förhållande till identitet.

Detta är en läromedelsanalys som ämnar att redovisa om och hur levd religion förmedlas i läroböcker som används inom religionskunskapsämnet. Syftet med detta var att undersöka om läroböcker bär ansvaret för elevers uppfattning om att någon förmedling av den levda religionen helt saknas inom ämnet, en uppfattning som även tidigare forskning har upptäckt. Jag vill därför ta reda på hur levd religion förmedlas inom läroböckerna samtidigt som de uppfyller kraven inom GY11. Läroböckerna analyseras utifrån 7 teman av levd religion för att skapa förståelse och synliggöra var levd religion förmedlas i läroböckerna samt även Robert Jacksons tolkande ansats för att visa på vikten av att förmedla mångfalden inom religionerna. Det jag fann genom analysen av läroböckerna var att läroböcker har en ypperlig förmåga att förmedla levd religion på ett effektivt sätt även om förmedlingen ibland kan vara något svår att uppfatta i texten. Därför anser jag att läroböcker inte ensamt kan bära ansvaret för avsaknaden av levd religion inom religionsämnet och att denna brist kan i stället bero på hur lärare väljer att använda läroböckerna i sin undervisning. Detta arbete har dock endast utgått ifrån en väldigt liten del av de läroböcker som finns tillgängliga inom religionsämnet och har även gjorts utan någon koppling till hur böckerna faktiskt används i klassrummet. Jag skulle därför anse att ytterligare forskning krävs för att vi ska kunna få en bättre förståelse av hur man kan förmedla levd religion på ett effektivt sätt till elever.

Denna studies syfte är att undersöka vilka attityder som verksamma religionslärare möter i undervisningen, samt hur läraren arbetar didaktiskt med att bemöta dessa attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som ett tillvägagångssätt för allt insamling av material. Våra kvalitativa intervjuer genomfördes via det digitala verktyget Zoom, på sex verksamma religionslärare från olika skolverksamheter i Skåne län. Skärminspelning användes under intervjuerna, detta för att kunna återblicka lärarnas svar, för att i efterhand kunna analyseras och tolkas. Vi har genom uppsatsen kunnat fastställa att lärarna möter negativa och positiva attityder gentemot religionsundervisningen. Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en tydlig skillnad i elevens attityd, beroende på ifall eleven är religiös eller ickereligiös. Resultatet visar att elever med en religiös bakgrund, uppvisar en allt mer positiv inställning, jämförelse med en ickereligiös elev. Utifrån vår analys har vi även konstaterat att elever med en lägre grad av förståelse för ämnets syfte och ändamål, tenderar att ha en negativ inställning gentemot ämnet.  Vi har genom undersökningen kunnat påvisa didaktiska verktyg som lärarna använder för att motivera och intressera ämnet för eleverna. Ett didaktiskt verktyg för att väcka intresse, och förmedla information och förståelse om ämnet till eleven är genom filmklipp. Genom att använda sig utav filmklipp som ett didaktiskt verktyg kan eleverna skapa djupare förståelse, inblick och respekt gentemot andra kulturer. Resultatet av studien visar att det är väsentligt att framtida forskning undersöker hur elevers attityder till religionskunskap i skolan påverkas av att eleverna har en ickereligiös bakgrund respektive religiös bakgrund.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur olika multimodala metoder påverkarelevers lärande inom religionskunskapsämnet. Vi har även för avsikt att med denna översiktinspirera lärare att använda, samt reflektera över, multimodala metoder i den egnaundervisningen. Vi har utifrån frågeställningen: Hur kan lärares användning av multimodalametoder påverka gymnasieelevers lärande i religionskunskapsämnet? sökt och analyserat för ämnetrelevanta studier. Det resultat vi sammanställt representerar multimodala metoder i ett vidareperspektiv. Multimodal forskning med fokus specifikt på religionskunskap ochgymnasiestudenter är nästintill obefintlig, eller för oss svårfunnen. Vi har trots allt funnetresultat som bevisar att multimodalitet bidrar till elevernas meningsskapande, stärkaelevernas språkutveckling och stimulera deras förhållande till världen, förstärker för elevermed diverse svårigheter, öka förståelse och respekt för en okänd religion. Vi kan se attmultimodala metoder lyfts i positiva ordalag i samtliga studier, även om ett fåtal negativaaspekter kan urskiljas. Exempelvis, noggrann planering behövs för att multimodala metoderska vara funktionell. Vår slutsats är att multimodala metoder med fördel kan användas inomreligionskunskap som en positiv faktor för lärande. Vi ser samtidigt ett behov av fortsattforskning, tydligare riktad mot religionskunskap och de senare årskurserna, för att få en mernyanserad och tydlig bild av multimodala metoders effekter på lärande.

Den här studien syftade till att intervjua fyra muslimska tjejer för att ta reda på muslimska flickors upplevelse av att ha en religiös identitet i den svenska skola, vilka utmaningar och möjligheter de har till att utöva sin religiösa identitet, hur de upplever att andra elever uttrycker sig om islam samt på vilka sätt skolan kan underlätta för muslimska elever som vill praktisera islam. Valet av metod var att utföra en kvalitativ fokusgruppsintervju med muslimska ungdomar mellan 13-15 år som genomfördes på deltagarnas skola med hjälp av ljudupptagning som därefter transkriberades. Efter genomförandet av intervjun gjordes en analys utifrån ett intersektionellt perspektiv med hjälp av begreppen religiös proximitet samt sekulär och svenskhetsdiskurs. I materialet framgick att skolans lösningar på de utmaningar som religiösa individer i skolan har inte alltid är ideala och att vissa ändringar önskas av elever med religiös identitet. Det framkom av deltagarna i studien att det finns flera utmaningar, men att den främsta är andra elevers tal om islam. Andra elevers negativa tal om islam kommer enligt deltagarna i denna undersökning från okunskap som skapar fördomar och i vissa fall kränkande behandling.Resultatet påpekade att andra elevers negativa tal om islam försatte deltagarna i rollen som representanter för islam vilket kan vara problematiskt då det främst sker utanför klassrummet där vuxna inte finns tillgängliga på samma sätt för att säkerställa att alla elever känner sig bekväma med situationen. Avslutningsvis rekommenderas utifrån studiens resultat att utmaningar samt andra elevers tal ska synliggöras för elever och personal på skolorna för att möjliggöra en större förståelse och aktiv motverkan av fördomar, kränkningar och trakasserier.