<p>Mitt syfte är att ge en bakgrund till att Gårdtjärns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till år 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jämlikhet mellan kvinnor och män som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.</p><p>De frågor jag ställt till det material jag kunnat ta del av är</p><ul><li>Hur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet?</li><li>Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet?</li><li>Hur växte väckelsen fram i Sättna socken?</li><li>Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen i Sättna?</li><li>Hur bildades Gårdtjärns missionsförsamling och vad kan sägas ha legat bakom församlingsbildningen?</li><li>Vad berättar denna historia om kvinnors och mäns olika roller i väckelsen?</li></ul>

<p>Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.</p><p>För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen. När det gäller mediabilden så förekommer det i arbetet en separat punkt som just behandlar media och dess bilder av verkligheten. En annan kompletterande litteratur har rört ämnet "orientalism" vilket kan beskrivas som ett specifikt sätt att beskriva Orienten på. Detta har föranlett att en separat punkt med ämnet "orientalism" finns i mitt arbete.</p><p>Vidare innehåller arbetet en enkätundersökning utförd på Högskolan i Gävle 000828. I enkäten frågas om olika ords värdeladdning. Nästan samtliga ord som förekom i enkäten har en anknytning till ett islamiskt sammanhang.</p>

<p>Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons <em>Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi </em>och Starrin/Svenssons <em>Kvalitativ</em> <em>metod och vetenskapsteori. </em>Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber. Efter avslutad analys fann jag fyra kvalitativt skilda kategorier med motiveringar till varför man väljer att döpa sitt barn. Dessa kategorier var: Dopets betydelse inför framtiden, Tro, Rit och Tradition.</p>

<p>Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.</p>

<p>Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism.</p><p>P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten. Exempel på dylika är Heavens Gate (Hale-Bopp sekten) och allra senast den Ugandiska neo-katolska domedagssekten ”Restoration of the ten commandments of God”, där över tusen människor begick kollektivt självmord. Dessa och liknande händelser är onekligen mycket intressanta, men faller tyvärr utanför ramen för detta arbete.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, <em>Anna, Hanna och Johanna. </em>Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang.</p>

<p>Den tid vi lever i ger oss ständigt ny information och kunskap om den förändring samhället genomgår. Våra privata värderingar och vår livsstil förändras i takt med att samhället ändras. Förut var det kyrkan som påverkade människans tro och livsstil, men genom sekulariseringen ändrades tankesättet. Väckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhällsförändringar som ägde rum i mitten av 1800-talet. I många församlingar läggs tyngdpunkten vid individens personliga omvändelse – en ”pånyttfödelse” som skall påverka hela vardagen. I Hälsingland utvecklades en folklig läsarverksamhet som gav en miljö av emigration och väckelse.</p><p>I Hälsingland ligger även Edsbyn med sina drygt 7000 invånare som gjort sig känd sedan 40-talet som ”Sveriges största by” samt för sin bandy, sina pinnstolar och även för sin frikyrkliga verksamhet. 1980 fanns 16 olika friförsamlingar med nära 2000 medlemmar. Det var då var tredje eller var fjärde person som var ansluten. Flertalet studier visar ett minskande religiöst engagemang i Sverige. Både det yttre kollektiva och det inre privata religiösa engagemanget har halverats under de senaste sex decennierna. Jag har valt att undersöka hur det religiösa engagemanget ser ut i Edsbyn, för att sedan jämföra med Sverige. Jag valde Edsbyn eftersom det är min hembygd. Det har gjort att mitt arbete har varit väldigt givande, intressant och roligt. Jag har haft lätt att få kontakt med medlemmar i olika församlingar.</p><p>I Edsbyn finns det för närvarande förutom Svenska Kyrkan, sex friförsamlingar dessa är EFS – Evangeliska Fosterlands Stiftelsen, Missionskyrkan, Pingstförsamlingen, Baptistförsamlingen-Salemkyrkan, Frälsningsarmén och Woxnadalens Fria Församling. Undersökningen genomfördes genom litteraturstudier om Edsbyn och Sveriges religiositet, samt genom intervjuer med ansvariga personer från varje frireligiös församling. Dessutom ett frågeformulär som medlemmar ur varje församling svarade på.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög<strong> </strong>för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt <em>hur</em> religiös de anser rörelsen vara.</p>

<p>Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl. a. församlingspräster i Gävle stad för att kartlägga förekomst och deltagande. Intervjuer av specialister på området för att få deras teorier om frågeställningen. En kort historisk överblick inledningsvis visar på att meditation funnits sedan ökenfäderna vad gäller innehåll.</p><p>Ett intervjumaterial som visade på att meditation förekommer i lite olika former samt fått bra respons i församlingarna i Gävle stad. Ett uppsving av kristen meditation i bemärkelsen att man idag talar om meditation vilket man tidigare inte gjorde i samma utsträckning. I dagens samhälle där tystnad och inre frid är en bristvara så både talas det mer om meditation samt att behovet i viss mån ökat då fenomenet inte längre är en självklart integrerad del i människors liv. Fullbokade retreater visar på att människor är beredda att betala för tystnad. Modernismen skapar också ett behov av att blicka inåt sitt inre då vi inte bemästrar vår yttre omvärld med dess överhängande hot. Meditationen svarar bra mot det behovet och kan således vara en av många orsaker till att meditationen idag ligger i tiden.</p>