<p>Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin.</p><p>Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet.</p><p>Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.</p>

<p>Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.</p><p>Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.</p><p>Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.</p><p>Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.</p><p>Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.</p><p>I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.

<p>My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.</p>

<p>Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker. Detta eftersom författaren aldrig kan bortse från sina egna värderingar och kultur. ”Kunskap är alltid någons kunskap.” Därför ställer Härenstam den objektiva, positivistiska kunskapen mot det hermeneutiskt, vidgade perspektivet och menar att religioner bör belysas ur så många perspektiv som möjligt. Undersökningen omfattar sex stycken böcker där den äldsta är från 1997 och den nyaste från 2007.</p><p>Genom textanalys kommer jag fram till att fundamentalism inte ges så mycket utrymme i läroböcker. De former av fundamentalism som presenteras är främst kristen och muslimsk fundamentalism. Den kristna formen beskrivs som något som förekommer inom mindre församlingar och sekter och vänder sig mot modern vetenskap medan den muslimska formen beskrivs som ett fenomen som har ett större folkligt stöd än den kristna och främst vänder sig mot västvärldens influenser. Profana, hinduistiska och judiska former av fundamentalism förekommer också men inte alls i samma utsträckning. Den objektiva kunskapssynen är dominerande i böckerna medan de böcker som jag anser som bäst i undersökningen kombinerar både försök till objektiva framställningar med olika perspektiv på fenomenet och diskussionsfrågor som tar utgångspunkt i elevernas egna bilder av fundamentalism.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.</p><p>Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.</p>

<p>Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning.</p><p>Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti!</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten:</p><p>• Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet?</p><p>• Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut?</p><p>• Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion?</p><p>Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet. De upplever dessutom att de har stor möjlighet att påverka denna relation mellan yogan och sin egen identitet då de förnimmer ett förändrat medvetandetillstånd och förhållningssätt till sin omgivning i och med sin yogaträning. Denna upplevda förändring och hur den påverkar de intervjuades förhållningssätt till sig själva och sin omvärld tycks tydlig och klar för dem själva. De framhåller samtliga hur de med yogans hjälp har möjlighet att påverka sin identitet, sin upplevelse av omvärlden samt sitt förhållningssätt till detta. Då de identifierar sig med yogan upplever de att de delvis själva kan styra över denna utveckling även om man inte alltid ändrar på det som sker eller är i den omgivande världen.</p>

<p>I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:</p><p>Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?</p>

<p>Det här arbetets huvudfrågeställning är: <em>Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?</em></p><p>Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.</p><p>Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:</p><ul><li>När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.</li><li>Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?</li><li>Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?</li><li>Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?</li><li>Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?</li><li>Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?</li><li>Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om?</li></ul><p>Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.</p><p>Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens forskning definierar sekter och deras ledare. Sedan vill jag jämföra dessa definitioner av sekter/sektledare och de bilder som framställs av Jesus i Matteusevangeliet. Jag vill även undersöka om det är möjligt att Jesus lärjungar skulle kunna betraktas som sektmedlemmar.</p><p>Jag har lagt upp uppsatsen så att jag först börjar med att definiera ordet sekt. Jag har använt mig av Bryan R. Wilsons klassificering av sekter som en utgångspunkt. Jag har även använt mig av Max Webers, James Beckfords och Liselotte Frisks arbeten för att belysa specifika aspekter på sektledare och sektmedlemmar.</p><p>Därefter har jag gått in på bilderna av Jesus. Är det möjligt att koppla beskrivningarna av sekter till bilderna av Jesus? Analysen börjar med en diskussion om hur Jesus valde sina lärjungar. Därefter diskuterar jag eventuella likheter med Jesus framställda mirakel och en thaumaturgisk sekt. Vidare så har jag gått igenom hur Jesus framställs som ledare. I den diskussionen ligger tyngdpunkten på bilden av Jesus karisma. Jag har diskuterat hur Jesus självuppfattning beskrivs; uppfattade Jesus sig som Messisas? Vidare så tittar jag närmare på Jesus lärjungar. Hur han kallade dem, och hur det kom sig att de följde honom så tillsynes lättvindigt. I mina diskussioner har jag försökt att dra paralleller mellan NT-forskares bilder och min tidigare beskrivning av sekter och dess ledare. Jag har gjort en kortfattad beskrivning av Jesusforskningen idag och sist i uppsatsen finns en avslutande diskussion.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar:</p><p>- Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället?</p><p>- Vilka ”problemområden” finns för muslimska elever som går i en svensk skola?</p><p>- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?</p><p>Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra. Att förstå och acceptera att man är olika på en del sätt, men lika på andra. Viktigast för att nå detta mål är att ha en dialog. Inser vi att vi har en hel del gemensam bakgrund kan vi lättare acceptera varandras olikheter. Ju mer vi vet om varandra, desto färre fördomar föds. Alla behöver vi integreras i dagens mångkulturella samhälle.</p>