By conducting a case study of two diaconal institutions, Samariterhemmet in Uppsala/Sweden and the Evangelisches Diakoniewerk Schwäbisch Hall e.V. in Germany, the thesis compares the roles of church diaconal work within the Swedish and the German welfare system. These two systems are characterised by the different roles given to independent welfare organisations. The overarching research question is if and in which way the two diaconal institutions are effected by current changes within the field of welfare and how these changes challenge them to redefine their roles. The material analysed contains written documents, interviews with selected representatives and the results of participant observation in both institutions. As changes in the roles of independent welfare organisations were expected the results are unexpected. The two diaconal institutions show considerable persistence. Neither the orientation of their fields of work nor their own definitions of their roles within the welfare system have changed during the 1990s. In addition, the study reveals that both institutions regard themselves as a critical voice within the welfare system although their welfare engagement differs considerably. The German institution is a huge welfare provider while the Swedish institution conducts targeted initiatives. The analysis of four decisions within hospital work reveals that security of planning and freedom of action motivate the institutions to undertake responsibility for social services. The study points especially to the fields of education and research helping the institutions to maintain and to develop the diaconal profile. Altogether the results underline the need for more research on the meso-level of the third sector. This would contribute to a more nuanced discussion on the future role of independent welfare organisations within the Swedish and the German welfare system.

<p>Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar:</p><p>- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer?</p><p>- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer?</p><p>- Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?</p>

<p>Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna.</p><p>För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna.</p><p>De anser att om läraren lyckas använde sin religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis.</p>

<p>Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ”tysta revolutionen” har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda. Mönstret blir tydligt när man tittar närmare på problemet. För varje generation som går så finns det andra krav på samhället än att kunna skaffa fler saker. Det blir av allt större vikt för varje ny generation att få ut ”mjuka” sidor av tillvaron också, t ex mer ledig tid, bo vackert, ren miljö.</p><p>Syftet med denna uppsats är:</p><ul><li>att använda Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” och ställa den mot egeninsamlade data som inhämtas bland, slumpmässigt utvalda, individer med post-gymnasial utbildning och utan post-gymnasial utbildning och jämföra resultaten med teorin för att se om den är tillförlitlig även idag, över 20<strong> </strong>år efter att den publicerats.</li><li>att dessutom undersöka om det finns ett samband mellan postmaterialism och tro/icke-tro på en högre makt som kan påverka skeendena på jorden.</li></ul><p> </p>

<p>Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:</p><ul><li>Hur ser undervisningsmiljön ut?</li><li>Vilka är det som sköter undervisningen?</li><li>Hur går kurserna till?</li><li>Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?</li><li>Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?</li><li>Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?</li></ul> / Uppsatsen är inte helt komplett i föreliggande form.

<p>Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag. Dessutom vill jag belysa vad som felar i konfirmandstatistiken.</p>

<p>Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.</p><p>Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud.</p><p>När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter.</p><p>Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.</p>

<p>Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.</p><p>Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild. Varje kategori har en teori knuten till sig. Till kategorin värderingar är det Thorleif Petterssons förklaring av Ronald Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” som används. När det gäller omsorg är det Carol Gilligans teori att omsorg är mognad. Gudsbild, här är det Ana-Maria Rizzutos förklaring till uppkomst och användning av gudsrepresentation.</p><p>Resultatet är att samtliga kvinnor anser att man måste vara ärlig mot sig själv trots att det kommer att innebära kompromisser när det gäller relationen till föräldrarna och kyrkan.</p>

<p>Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser.</p><p>I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 – 15 år. Dock har jag haft en tanke med att använda samma frågor som i den tidigare studien, detta är för att kunna jämföra svaren utan att ta direkt notis om att grupperna inte nödvändigtvis är, i egentlig mening, jämförbara. I frågeställningarna finns sex frågor som är identiska med den förra studien och två nytillkommna frågor. Rent generellt kan väl sägas att svaren inte differentierar så mycket med varandra i de första sex frågorna, man kan dra paralleller med exempelvis vuxenstuderande för tjugo år sedan och högstadielever av idag. Däremot inte alls med gruppen religiösa som hade en procentsats av 70 procent som kallade sig bekännande kristna.</p><p>Det går att göra jämförelser med gymnasieklasserna 1984 och dagens högstadieungdomar. Båda grupperna förstod inte frågorna, ville inte reflektera närmare utan gjorde en ståndpunkt till sin egen utan att egentligen vilja tänka efter på djupet. De blev istället mest förvirrade och ville avsluta enkätillfället snarast möjligt, samma fenomen uppstod med 24 års intervall.</p><p>Dock finns det ett annat sprängstoff i de två nytillkomna frågorna som jag själv har formulerat. “Tycker du att 10 Guds bud är vettiga regler för dig i vardagen” blev något av en vattendelare. Detta då en majoritet av de tillfrågade ungdomarna påstod sig aldrig ha hört talas om dessa bud. När de väl fick se dem i en bilaga till min enkät var faktiskt närmare 50 procent positivt inställda till dessa bud. Det var faktiskt anmärkningsvärt att notera att dessa elever aldrig hade blivit informerade om de Guds bud som exempelvis påverkat vår tids brottslagstiftning.</p><p>Den andra frågan “Hur ofta besöker du kyrkan ?” gav vid handen att en överväldigande majoritet av de 122 tillfrågade eleverna endast besökte ett kyrkorum några få gånger per år. Någonstans så pekar mina resultat i samma riktning som tidigare funnits i undersökningar om ungdomars tro. Visst finns funderingarna där men de kan kanaliseras i andra riktningar i dag än vad som var fallet för exempelvis 20 år sedan.</p>

<p>Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.</p><p>Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet. Mycket handlar i slutändan om människans och religionens anpassning till ett samhälle i förändring.</p>