Utvecklingen inom förmedling av bostäder har gått snabbt sedan internet blev en del av vår vardag. Idag vänder vi oss online för att hitta vår nya bostad och detta ger möjligheten att följa bostadsmarknaden på ett helt nytt sätt. Denna uppsats undersöker relationen mellan Sveriges bostadsköpares sökbeteende på Sveriges utan tvekan största bostadssöksajt Hemnet och Riksbankens räntebesked. Genom att analysera det totala antalet sökningar gjorda på bostadsrätter, hus och fritidshus vid av Riksbanken rapporterade räntehöjningar, räntesänkningar samt en lämnad oförändrad reporänta försöker författarna se om sökbeteendet ändras. Sökbeteendet fyller funktionen av en ny möjlig indikator för efterfrågan på den Svenska bostadsmarknaden. Den statistik som undersöks sträcker sig från tidsperioden april 2011 till april 2013. Resultatet av studien visar att Riksbankens räntebeslut, oavsett karaktär, inte ger någon effekt på antalet sökningar. Vad som istället kan observeras är att det finns en stark veckovis trend där måndagar är den dag med absolut flest sökningar. Antalet sökningar avtar sedan varje dag fram tills en form av botten på lördagen för att sedan ta ett kliv uppåt på söndag. De som söker bostad i Sverige påverkas inte av små, kortsiktiga ränteförändringar. Med en historiskt låg ränta samt en långsiktig planering av bostadsköp är det troligt att ränteförändringarna under denna period inte har någon inverkan på viljan att söka bostad. Sett till ränteration, förhållandet mellan ränteutgift och disponibel inkomst, finns även där utrymme för högre räntebetalningar. Uppsatsen har använt en ny metod att analysera efterfrågan på bostadsmarknaden. Den bidrar / The development of how we are marketing homes for sale has been rapid since the Internet became part of our daily lives. Today, we turn online to find our new home and this gives the opportunity to follow the housing market in a whole new way. This paper examines the relationship between search behavior on housing at Hemnet, Sweden's biggest online marketplace for homes, and the announcements of interest rate change by the Riksbank. By analyzing the total number of searches done on condominiums, villas and cottages at an by the Riksbank reported increased, decreased and unchanged interest rate, the authors will observe if there is a change in the search behavior. These types of search behavior for houses can work as a new indicator of demand in the Swedish housing market. The statistics that are examined range from April 2011 to April 2013. The results of the study show that the Riksbank's interest rate decisions, regardless of character, have no effect on the number of searches. What on the other hand is observed is that there is a strong weekly trend in the data. Monday is the day with the most searches. The searches then decreases each day until they bottom out on Saturday to later take a step up on Sundays. Those who are looking for housing in Sweden stay unaffected by small, short-term changes of interest. With historically low interest rates and long-term planning of home purchases, it is likely that changes in interest rates during this period has no effect on the willingness to search for housing. The interest ratio, the ratio of interest expenditure and disposable income, can also explain that people are still able to handle higher interest payments. The paper has used a new method to analyze the demand for housing. It provides inspiration for further research in a topic that has great potential.

Den 18 februari i år fick Sverige en negativ reporänta. Ett historiskt ögonblick i Sveriges ekonomiska historia. I detta arbete har vi valt att fokusera på hur den kommersiella fastighetsmarknaden kommer att påverkas av denna händelse. Den kommersiella fastighetsmarknadens rörelse är inte beroende av enbart en variabel utan av flera. Som i sin tur är mer eller mindre beroende av varandra. BNP och reporäntan är två av dessa variabler som påverkar den studerade marknaden. I arbetet valdes fyra scenarion ut där BNP och reporäntan befann sig i olika lägen under 2000-talet. Dessa fyra scenarion leder fram till en diskussion angående ett eventuellt samband mellan de olika faktorerna och makrofaktorernas rörelse. Vi studerar även om vi på grund av detta eventuella samband kan förutsäga framtiden. Den framtid som förväntas kantas av en sjunkande negativ reporänta och en växande ekonomisk tillväxt. Efter att ha genomfört studien kan vi utläsa ett samband mellan våra utvalda makrofaktorer och den kommersiella fastighetsmarknaden. Ett tydligt mönster, vid en sammanställning av resultaten från våra scenarion, har inte hittats och kan därför inte användas i en argumentation kring följden av reporäntans nu negativa värde. Resonemanget förs dock kring att den negativa reporäntan och dagens ekonomiska tillväxt kommer påverka den kommersiella fastighetsmarknaden positivt snarare än negativt. / On 18th of February this year, the Swedish central bank set a negative repo rate. This was a historic moment in Sweden's economic history. In this paper, we have chosen to focus on how the commercial property market will be affected by this event. The commercial property market movements is not dependent on only one variable, but a set of dependent and independent variables. GDP and the repo rate are two variables that affect the studied market. In this essay, four different scenarios were chosen where GDP and the repo rate were in different positions during the 2000s. These four scenarios lead to a discussion about a possible relationship between the commercial property market- and the macro factors movement. The paper also discusses if the future can be predicted, because of a possible relationship. The future that is expected to consist of a sinking negative repo rate and an economic growth. After conducting the study, the paper concludes that there is a strong connection between our selected macro factors and the commercial property market. Although, a clear pattern, after a summary of the results of our scenarios, has not been found and therefore cannot be used in an argument about the result of the negative repo rate. The conclusion is, however, that the negative repo rate and today's economic growth will affect the commercial property market positively rather than negatively

Bakgrund: I november 2014 beslutade Riksbanken att ta steget mot en nollränta och i februari 2015 gick Riksbanken ut med ytterligare en sänkning till -0,10 procent. På så vis fick Sverige för första gången en negativ reporänta. Enligt makroekonomisk teori ska en sänkning av reporäntan stimulera konsumtion och investeringar i ekonomin. Huruvida reporäntan och dess räntesänkningar skapar förutsättningar för företag att investera är ett aktuellt och viktigt forskningsområde. Forskningen i ämnet är tunn på den svenska marknaden och således är forskningsbidraget från denna studie av betydelse.Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera hur förändringar i reporänta, makro-ekonomiska faktorer samt finansiella indikatorer påverkar investeringar hos svenska företag.Genomförande: Studien bygger på en kvantitativ metod. En Vector Autoregressive model har skapats för att redogöra hur reporäntan, de makroekonomiska faktorerna och de finansiella indikatorerna påverkar företagens investeringar. För att möjliggöra en analys av dessa effekter har impulse response functions skattats i modellen. På så vis undersöks det hur en isolerad enhetsökning i de valda variablerna påverkar företagens investeringar över flera tidsperioder. För att genomföra en mer omfattande analys skattas tre modeller där den första tar hänsyn till både makroekonomiska faktorer och finansiella indikatorer. Den andra modellen exkluderar de finansiella indikatorerna och den tredje modellen speglar reporäntans utveckling i två olika tidsperioder.Resultat: Företagens investeringar påverkas av flertalet faktorer. En enhetsökning av utlåningsräntan, växelkursen och företagens inflationsförväntningar uppvisar ett signifikant negativt samband. En enhetsökning av BNP-tillväxten visar däremot ett signifikant positivt samband. Reporäntan visar ingen direkt effekt på investeringar i de första två modellerna. Däremot uppvisar reporäntan skillnader i den tredje modellen, där ett negativt samband förekommer i den första av de två observerade tidsperioderna. / Background: The central bank of Sweden decided in November 2014 to set the repo rate close to zero. Further they decided to lower the repo rate to -0,10 percent in February 2015. In regard to this, Sweden had a negative repo rate for the first time. According to macroeconomic theory a decrease in the repo rate is performed to stimulate an economy’s investments and consumptions. Whether or not a decrease in interest rates gives greater incentives for firms to invest is a topical subject and an important field of research. In addition to this, the existing research on the Swedish market is insufficient within this field, which gives us further motives to conduct this study.Aim: The purpose of this study is to examine and analyse how changes in the repo rate, macroeconomic factors and financial indicators affects investments of Swedish firms.Completion: The study is conducted with a quantitative approach. A Vector Autoregressive model is created in order to examine the impact of changes in the repo rate, the macroeconomic factors and the financial indicators on firms’ investments. Impulse response functions are estimated to allow a further analysis of these effects. Hence, it is conceivable to examine how one isolated unit-increase in a specific variable affects firms’ investment through several time periods. Furthermore, we estimate three models, one which includes both macroeconomic variables and financial indicators and another which excludes the financial indicators. The last model reflects the repo rate’s impact on investments in two separate time periods.Result: Investments of firms are affected by numerous of factors. One unit-increase of the lending rate, the exchange rate and firms’ expectations of inflation exhibit a negative relation to investments. Furthermore, one unit-increase in GDP-growth tends to increase investments. However, the repo rate has no impact on investments in the first two models. In spite of this, evidence from the third model indicates that the repo rate has a negative impact on investments during the first period.

Author: Martin Karlsson & Sebastian Dahlén, students at Karlstad Business School. Keywords: Bank, repo rate, changes, variable mortgage rate, margins, relationship, competition. Problem formulation: How do banks differ in behavior for increases and decreases of the repo rate. Purpose: The paper aims to examine how banks differ in their response to a decrease and increase in the repo rate. Two periods between 2002-2006 and 2010-2014 were studied to compare the competition on the bank market historically. Background: This segment gives a basic understanding on the bank market, interest rates and loans. Method: The study is a quantitative study of data for the floating mortgage rate over two time periods using regressions models. Articles, literature and reports form the basis of the theory segment. Theory: The paper gives a theoretical understanding on how pricing works on the banking market focusing on oligopoly theory. Empirical data: The data sample is based on secondary data retrieved from the banks’ official web sites. Analysis: The results are analyzed in a separate segment to give a better overview. iv Conclusion: The results show a correlation between the banks mortgage rate and the repo rate. The banks responses to decrease and increases of the repo rate differed for the years 2002-2006 and 2010-2014. For the first period banks were keener on decreasing their mortgage rates than increasing. The opposite relationship was found in the second period.

Syfte: Uppsatsen syfte är att klargöra och analysera reporäntans ränteförändringars påverkan på aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap på Stockholmsbörsen. Metod: Kvantitativa händelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats på fyra företag, samtliga noterade på Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har beräknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporänteförändringar som skett mellan åren 2004 till 2015.  Teori: Den teoretiska referensramen för studien består av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen. Slutsatser: Studien har påvisat att det råder signifikant samband mellan ränteförändringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av ränteförändringarna. / Purpose: The purpose of this thesis is to clarify and analyze the changes in the discount rate and its impact on stock prices of all Swedish listed banks in large cap on the Stockholm stock exchange. Methodology: Quantitative event studies has been done with deductive research approach on four companies, all listed on the Stockholm Stock Exchange. The abnormal returns for the examined stock prices have been calculated one day before to one day after all the realizations of the changes in the discount rate that occurred between year 2004 to 2015. Theory: The theoretical framework in this study consists of The Effective Market Hypothesis and The Overreaction Hypothesis. Conclusions: The study has shown that there is a significant correlation between the changes in the discount rate and the equity returns of the studied stocks.

Uppsatsens syfte är att fastställa hur reporäntebeslut påverkar fastighetsaktiemarknaden. Vi har undersökt 67 tidsintervall på tio dagar där annonseringen av reporäntebesluten utgör mittpunktenerna och har följaktligen läst av reporäntans kortsiktiga effekt på fastighetsaktier. Målet är att kunna ge en förklaring till marknadens reaktioner och att bilda en hypotes kring frågeställningen. Vi har genomfört en eventstudie där vi delvis replikerat tidigare studier som redogjort för styrräntans effekt på aktiemarknaden. Vidare har vi utgått från ett kvantitativt perspektiv. Respondenterna har representerats av fondförvaltare med goda kunskaper om fastighetsaktier. All empiri grundar sig på sekundärdata och material från gjorda intervjuer. Sammanställningen av våra resultat visade ett negativt samband mellan reporäntan och fastighetsaktier när en förändring av reporäntan ägde rum. Den kortsiktiga påverkan kan således härledas till vad flera studier tidigare redogjort för. Resultatet argumenterar för en ineffektiv marknad med hjälp av effekten på en förändrad styrränta, men motsätter sig samtidigt den slutsatsen i och med den effekt som förekom vid beslut om oförändrad reporänta. Bakomliggande faktorer till resultatet har inte kunnat fastställas men vi har bland annat redogjort för ett förändrat avkastningskrav hos investerarna samt en förändrad räntekostnad hos fastighetsbolagen, till följd av en reporänteförändring. / The purpose of the study was to establish how the repo rate influences the real estate stock market. We have reviewed a time interval of ten days where the middle point is defined by the time of a decision. Consequently, we have reported the short-term effect on shares in the real estate business. Our goal was to be able to present an explanation to the reactions of the market and to form a theory surrounding the initial problem. We have implemented an event study where we partially have been replicating previous studies reported on the effect of the repo rate on the stock market. Furthermore, we have started from a quantitative perspective. The respondents have been represented by fund managers favoured with great knowledge in real estate. All the empirics are based on secondary data and material from the performed interviews. The compilation of our results showed a negative relationship between the repo rate and the stocks in real estate once a change in the repo rate took place. We were able to deduce our results about short term influence to previous reports. The results do not add up with the efficient market hypothesis when a change has taken place in the repo rate. Though, the effect of an unchanged repo rate suggests there is an efficient market. We have not been able to determine the elements behind the effects, although we have thoroughly reviewed elements such as a change in investor’s required rate of return as well as a change in the interest expenses, due to a change in the repo rate.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. / Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity.  Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.

Trenden inom världsekonomin har på senare år indikerat på en mognad där tillväxten ligger på låga tal historisk. Detta har tvingat centralbanker runt omkring jorden att drastiskt ta till åtgärder för att stimulera tillväxten. Reporäntan har använts som det mest centrala instrumentet för detta ändamål. Sverige är ett levande exempel på detta, där de har sänkt räntan lägre än den fruktade nollnivån och har i dagsläget en ränta på -0,5 %. Effekterna av reporänteförändringar på aktievärdering har studerats brett och den ackumulerade åsikten bland forskare är att räntan påverkar aktiemarknaden direkt. De historiska studierna som har utförts fokuserar på hur marknaden som helhet påverkas där de individuella företagseffekterna hamnar i skymundan. Därför har denna studie fokuserat på att undersöka dessa branschrelaterade effekter av en ränteförändring på individuella företag inom de valda branscherna. Detta område har undersökts med hjälp av en eventstudie.  Resultaten från studien visar på homogena effekter för mindre bolag där dessa får en större påverkan vid förändringar än stora bolag. Detta visar sig även mellan de olika branscherna. De observerade branscherna är sällanköpsvaror och dagligvaror, de branschspecifika effekterna som studien visar är att dagligvaror påverkas signifikant mer än sällanköpsvaror. Vidare visar resultatet att företagsstorlek har en större påverkan än branschtillhörighet, där small-cap bolag inom sällanköpsvaror har större påverkan än large-cap bolag inom dagligvaror. En negativ förändring går även att hänvisa till mer homogena rörelser för branscherna samt de olika storlekarna. Vidare gav positiva nyheter en mer heterogen rörelse där de mindre bolagen ej korrelerade med dem större. / In recent years, the trend in the world economy has indicated a maturity in growth which is low in historical terms. This has forced central banks around the world to drastically act to stimulate growth. The prime rate has then been used as the most central instrument for this purpose. Sweden is a living example of this as they have lowered interest rates below the dreaded zero level and currently have an interest rate of -0.5 %. The effects of prime rate changes on stock valuation have been studied widely, and the accumulated opinion among researchers is that interest rates directly affect the stock market. The historical studies that have been carried out focus on how the market as a whole is affected where individual effects on businesses end up in the dark. Therefore, this study has focused on investigating these industry-related effects of an interest rate change on individual companies in the chosen industries. The results from the study show homogenous effects for smaller companies, where the impact is greater on them in addition to larger companies. This is also apparent between the different industries. This area of concerns has been studied with an event study. The observed industries are consumer discretionary and commodities, the industry-specific effects shown by the study are that commodities are significantly more affected than consumer discretionarys’. Furthermore, the results show that company size is a greater indicator than industry due to the greater effect on small companies within consumer discretionary than on larger companies in the commodities sector. A negative change can also be referred to more homogeneous movements for the industries as well as the different business sizes. In addition, positive news gave a more heterogeneous move where the smaller companies did not correlate with the larger ones.