Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen. Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer. Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna. / The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting. The method used is case studies with semi structured interviews. Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

Företag som upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock råder det inom forskningen på området en oenighet om vad hållbarhetsredovisning egentligen är. En mängd olika begrepp används om vartannat och några klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie är därför att göra en kartläggning av de olika begrepp som används inom den globala, akademiska hållbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Studien genomförs med hjälp av en litteraturstudie där 12 artiklar väljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jämförs med varandra. Resultatet av detta blir en kartläggning där de olika begreppens betydelse och inbördes relationer utrönas. Studien mynnar ut i fastläggandet av fem stycken huvudbegrepp inom området; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA och environmental accounting som tillsammans kan anses representera huvuddragen för vad hållbarhetsredovisning egentligen är. / Companies claiming to be accounting for sustainability are becoming more and more common. However, within the research on the area there are some disagreements regarding what accounting for sustainability really is. A large quantity of terms and concepts are being used interchangeably and there are no clearly established definitions. The purpose with this study is therefore to constitute an investigative screening on the different terms and concepts used within the global, academic, sustainability accounting literature to investigate the meaning of these terms and concepts and also investigate how these terms and concepts are relating to each other. The study is conducted by performing a study of literature where 12 articles are chosen with the help of an intensity sample. Thereafter the articles are analyzed and compared. This results in a clarification of the meaning of the terms and concepts, and of the internal relations in between them.  The study leads to the establishment of five main terms and concepts within the area; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA and environmental accounting that together can be seen to form a foundation of what accounting for sustainability really is.

Background: Following an increased awareness concerning social and environmental aspectsin society, more enterprises establish sustainability reports in order to inform theirstakeholders about the company’s sustainability duties. A previous study indicates that themetal sector is enjoying relatively limited increases in business opportunities and/or financialvalue of corporate responsibility. Another study suggests that there is a gap in expectationsbetween producers and users of sustainability reports due to an uncertainty regarding whatinformation such reports should contain and what audience such reports should target. Thequestion is whether or not a gap in expectations concerning sustainability reporting is acontributing factor to the limited increases in financial value in the metal sector? Purpose: The purpose of the study was to examine how a sustainability report should becarried out by a company in the steel industry given what information the company and thestakeholders consider as essential in a sustainability report. Methodology: To accomplish the purpose of the study, a deductive approach was used due tothe availability of suitable theories. We conducted semi-structured interviews in order toenable a deeper analysis of the subject. Interviews were carried out with employees at thesteel company Ovako in order to investigate what information they aim to communicate, themotivations for sustainability reporting, to whom the information is addressed and howcommunication with stakeholders is carried out. Four interviews with different stakeholders inthe Swedish steel industry were also conducted in order to study what information theyrequire for. The purpose was to highlight potential differences between the company and thestakeholders. Results: The study indicates the importance of clarifying the motives behind sustainabilityreporting and to identify which stakeholders to target. The importance stems from the fact thatthese factors decide what information to include. The case company identifies thestakeholders' expectations as their main motive and these should therefore form the basis forthe sustainability report. Both internal stakeholders such as employees and externalstakeholders as investors, customers and society are identified as important stakeholders bythe case company. The study further indicates that financial stakeholders without specificsustainability criteria do not place emphasis on the content of sustainability reports. Financialstakeholders with such criteria on the other hand, demand in particular informationconcerning environmental aspects, while non-financial stakeholders also requests informationon social aspects such as employee responsibility and business ethics. The case companydoes, however, show skepticism on whether social aspects such as employee responsibilityare relevant to include in the report due to the information's subjective nature and narrowaudience. The study indicates that the lack of stakeholder dialogues results in a sustainabilityreport that excludes information requested by stakeholders to whom the report is addressed.For a company in the steel industry, information concerning impact on the environment mayseem more relevant, but given the non-financial stakeholders demand the company shouldalso report on their social impact. / Bakgrund: Till följd av en ökad medvetenhet i dagens samhälle om miljömässiga och socialaaspekter, har det blivit allt vanligare att företag avger en hållbarhetsredovisning. En tidigarestudie tyder på att företag i metallbranschen har upplevt ett relativt litet ekonomiskt värde avarbete med hållbar utveckling. En annan studie visar på ett förväntningsgap mellan upprättareoch användare av hållbarhetsredovisningar som antas bero på osäkerhet om vilka intressentersom informationen ska rikta sig till och vilken information dessa intressenter vill få. Frågan ärom ett förväntningsgap när det gäller hållbarhetsredovisning är en bidragande faktor till detlåga ekonomiska värdet i metallbranschen? Syfte: Syftet var att undersöka hur en hållbarhetsredovisning bör utformas av ett företag istålbranschen utifrån vilken information företag respektive intressenter anser är väsentlig i enhållbarhetsredovisning. Genomförande: Ett deduktivt angreppssätt antogs eftersom vi fann lämpliga teorier att utgåfrån i analysen. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för en djupare behandling avämnet. Intervjuer genomfördes på stålföretaget Ovako för att undersöka vilken informationföretaget vill kommunicera till intressenterna, motiven till att hållbarhetsredovisa, till veminformationen riktar sig och hur kommunikationen med intressenterna sker. För att ävenerhålla ett intressentperspektiv genomfördes intervjuer med fyra intressenter med anknytningtill stålbranschen. Detta för att undersöka vilken information de efterfrågar och belysaeventuella skillnader mellan företaget och intressenterna. Resultat: Inför utformandet av en hållbarhetsredovisning i stålbranschen är det viktigt attföretaget klargör motiven till att hållbarhetsredovisa och identifierar vilka intressenterföretaget vill rikta sig till. Det påverkar nämligen vilken information som ska ingå ihållbarhetsredovisningen. Fallföretaget framhåller att den starkaste drivkraften till atthållbarhetsredovisa är intressenternas förväntningar, och dessa bör därmed utgöra grunden förhållbarhetsredovisningen. Både interna intressenter, som medarbetare, och externaintressenter i form av investerare, kunder och samhälle lyfts fram som viktiga intressenter attrikta sig till. Studien visar att finansiella intressenter utan speciella hållbarhetskriterier intelägger någon större vikt vid innehållet i hållbarhetsredovisningar. Finansiella intressenter medsådana kriterier efterfrågar framför allt information om miljömässiga aspekter, medan ickefinansiellaintressenter även efterfrågar information om sociala aspekter sommedarbetaransvar och affärsetik. Fallföretaget visar dock en viss skepsis till huruvida det ärrelevant att inkludera sociala aspekter som medarbetaransvar i hållbarhetsredovisningen pågrund av informationens subjektiva karaktär och smala målgrupp. Studien visar emellertid attbristen på intressentdialoger leder till att företaget utelämnar information som efterfrågas avde intressenter som redovisningen riktar sig till. För ett företag i stålbranschen kan det fallasig mer naturligt att rapportera om företagets påverkan på miljön, men med hänsyn till deicke-finansiella intressenternas efterfrågan bör företaget även rapportera om sociala aspekter.

<p>The history of environmental reporting began in the early 1990’s when some companies included the environmental issue in their annual report. The increased interest of ethical and sustainable investments and demands from different stakeholders conjure a change of the report design. To develop the environmental reports and create design guidance for sustainability reports an organisation called Global Reporting Initiative (GRI) was born. The GRI is environmental reporting taken to another level, a level that is according to sustainable development. This qualitative study concerns sustainability reporting in general and the GRI-guidelines in particular. The question is why the Swedish companies, which are already using the guidelines, have chosen to use the guidelines and what type of behavioral changes within the company it has lead to? From my study, I have found that the GRI-report could help corporations to be able to see what actually has been done in the organisation. My conclusion is that the GRI-guideline is a potential tool for gaining control and visibility of the triple bottom line on a corporate level, and it highlights the importance of collecting internal information.</p>

Bakgrund och problem – Negativ miljöpåverkan orsakas i allt högre grad av olika globala utvecklingstrender och trenden hållbarhetsredovisning växer sig allt större bland företag. För att få en jämförbarhet mellan företags hållbarhetsarbeten finns ramverket GRI som ger ut riktlinjer för vad och hur företag ska redovisa. Tidigare forskning visar att det finns olikheter mellan branscher i vad de väljer att redovisa. Syfte - Studiens syfte är att undersöka hur hållbarhetsredovisning skiljer sig åt mellan branscher i Sverige samt vad dessa skillnader beror på. Avgränsning - Studien har avgränsats till att undersöka stora svenska börsnoterade bolags hållbarhetsredovisningar, publicerade 2014, som tillämpar Global Reporting Initiative:s riktlinjer. Enbart företagens arbete med miljö och socialt ansvar har studerats. Metod - I studien har en kvantitativ undersökningsansats valts för att enklare kunna mäta och sammanställa insamlad empiri. Information har hämtats från företagens års- och hållbarhetsredovisningar samt webbsidor. Data har, genom innehållsanalys, kodats om för att underlätta hantering av information. Resultat och slutsats - Studien visar på att det finns skillnader mellan de undersökta branscherna då en del av dem redovisar en större omfattning än andra. Materialbranschen är den bransch som redovisar mest information medan hälsovård redovisar minst. Växthusgaseffekt, energiförbrukning samt information om anställda redovisas mest frekvent bland samtliga företag. Förslag till fortsatt forskning - I fortsatt forskning kan en liknande undersökning göras men där intervjuer genomförs för att få en djupare förståelse kring företagens hållbarhetsarbete. En jämförelse mellan den offentliga och den privata sektorn samt granska hållbarhetsredovisningar över tid är även förslag till fortsatt forskning. / Background and problem - Negative environmental impacts are increasing due to various global development trends and sustainability reporting is growing among companies. To get a comparability between companies' sustainability work GRI can be used which publishes guidelines for what and how companies should report. Previous research shows that there are differences between sectors in what they choose to report.Purpose - The study aims to examine how sustainability reporting differs between industries in Sweden and what these differences are caused by. Delimitation - The study has been limited to analysing major Swedish listed companies' sustainability reports, published in 2014, which applies the Global Reporting Initiative guidelines. Only companies' work on environmental and social responsibility have been studied. Method - In the study a quantitative survey approach has been used to make it easier to measure and compile the collected empirical data. Information has been gathered from companies' annual and sustainability reports, as well as their web pages. Data has through content analysis been reworked to facilitate the information management. Results and conclusions - The study shows that there are differences between the analysed industries since some of them reported a greater extent than others. The material industry is the sector that accounts for most information while the health industry reports the least. Greenhouse effect, energy usage and information about employees are those indicators that are reported most frequently among all companies. Proposal for further research - In continued research, a similar survey can be done but where interviews are conducted to gain a deeper understanding of the corporates sustainability work. A comparison between the public and private sectors as well as examining sustainability reporting over time are also suggestions for further research.

Det finns i dagsläget inget tvingande regelverk kring hållbarhetsredovisningar vilket innebär att företag kan utforma sin information på vilket sätt de vill, om de ens väljer att ge ut någon alls. Organisationen Global Reporting Initiative (GRI) arbetar med att förbättra ramverket för hållbarhetsredovisningar och ger med anledning av detta ut riktlinjer kring vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla inom de tre områdena ekonomi, miljö och social påverkan. Tidigare forskning visar att större företag utsätts för större granskning av media och högre press av sina intressenter och frågan är om detta medför en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre företagen. E-handelsföretag står för en allt större del av den totala försäljningen och därför ansågs även denna aspekt vara intressant, speciellt med tanke på att tidigare forskning inom e-handelsbranschen inte berört just kläddetaljister vilket denna studie varit inriktad på. Syftet med studien var att erhålla kunskap om omfattningen och utformningen av hållbarhetsredovisningen hos 15 kläddetaljister. Studien syftade även till att kartlägga om och hur detta skiljer sig mellan världstäckande, europeiska, skandinaviska och e-handelskläddetaljister. Olika förklaringar finns till varför företag väljer att ge ut frivillig information. Det kan vara på grund av att de utsätts för exponering i media och därmed utsätts för press, att företagens intressenter har rätt till information, att företagen vill ha legitimitet eller att företag påverkas av och imiterar varandra. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av företagens hållbarhetsinformation bekräftar tidigare forskning då det är tydligt att mer exponerade företag (med butiker i hela världen) överlag har en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre exponerade företag (med butiker i enbart Europa, Skandinavien eller på internet). Undantaget finns i den sociala kategorin där Europabaserade företag har ett något bättre snitt än världsföretagen. E-handelsdetaljisterna har generellt sett fått ett lågt resultat på alla områden. Flertalet e-handelsdetaljister skriver ingenting om sitt hållbarhetsarbete varken i någon hållbarhetsredovisning eller på sin hemsida. Detta är anmärkningsvärt då det rör sig om stora företag med hundratusentals kunder och det vore intressant att forska vidare på detta område genom exempelvis intervjuer med representanter för företagen. / At this point in time, there are no mandatory rules regarding sustainability reporting which means companies can choose to design their sustainability reports in any way they see fit, if they choose to provide any information at all. The organization Global Reporting Initiative (GRI) aims to improve the framework for sustainability reporting by supplying guidelines regarding what a sustainability report should contain within the areas economy, environment and social impact. Previous research has shown that bigger companies are exposed to bigger pressure from their stakeholders, which poses the question if this entails a more extensive sustainability report than smaller companies. Since e-commerce constitutes a growing part of the total sales this was also an interesting aspect to examine, especially considering no previous research has been made regarding the apparel industry, which this study aimed to look at. The purpose of the study was to gain knowledge about the extension and form of the sustainability reports from 15 clothing retailers. The study also aimed at exploring if and how these reports differ between worldwide, European, Scandinavian and e-commerce retailers. There are different explanations as to why companies choose to disclose voluntary information. It may be because of exposure in the media and the pressure that comes with it, stakeholders right to information, to attain legitimacy, or that companies affect and imitate each other. The result of the qualitative content analysis of the chosen companies' sustainability reports confirms previous research. It is clear that more exposed companies (with stores worldwide) generally has a more extensive sustainability report than less exposed companies (with stores in Europe, Scandinavia or online). There is one exception in the social category where companies with stores in Europe has a slightly better average result than companies with stores worldwide. E-commerce companies produce very low results throughout all three categories. Multiple e-commerce companies have no information about their sustainability work neither in reports nor on their websites. This is noteworthy since these are big companies with hundreds of thousands of customers and this would be an interesting topic for further research, for example by conducting interviews with representatives from the companies.

Global Reporting Initiative (GRI) är ett av ramverk som idag används för att upprätta hållbarhetsredovisningar. GRI’s vision är att skapa en framtid där hållbarhet är en harmoniserad del av alla organisationers beslutsprocess samt att redovisning av hållbarhet ska vara lika rutinartad och jämförbar som den finansiella redovisningen. Därför arbetar GRI ständigt med att förbättra och utveckla ramverket för att rapporterna ska bli ännu mer transparenta, fullständiga och balanserade. Emellertid är hållbarhetsredovisning än så länge frivilligt för de flesta företag och oreglerat. Att minimera, skönmåla eller helt utelämna händelser är därför förekommande, inte minst för att företagen vill erhålla legitimitet och verka i linje med samhällets förväntningar.Denna uppsats kartlägger och analyserar det negativa innehållet i hållbarhetsredovisningar bland företag som upprättat dem enligt GRI’s ramverk G4. Vidare undersöker studien om faktorerna redovisningstradition, företagsstorlek och branschtillhörighet påverkar det negativa innehållet. Data för totalt 194 företag analyserades. Två av studiens tre hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan den kontinental-europeiska redovisningstraditionen och mängden negativa ord i hållbarhets-redovisningar jämfört med den anglo-amerikanska traditionen. Det finns även ett positivt samband mellan företagsstorlek och mängden negativa ord. Däremot gav studien inget stöd för den sista hypotesen då det saknas signifikativt samband mellan branschtillhörighet och den mängd negativa ord som kundeuppvisas. / Global Reporting Initiative (GRI) is the framework that is most commonly used by companies to establish sustainability reports. The vision of GRI is to create a future in which sustainability work is a harmonized part of all organizations’ decision-making processes together with the sustainability reports being as standardized and comparable as the ones of financial accounting. It is a continuous process for GRI to improve and develop the framework so the published reports will be even more transparent, complete and balanced. However, sustainability reporting is voluntary for most companies and it is unregulated. Consequently, companies can minimize, embellish or even omit events in their reports. The reason for that, as manyresearchers state, is to keep legitimacy and operate in line with the society’s expectations. This thesis surveys and analyses the negative content in sustainability reports among companies that publish reports in accordance with the GRI framework G4. Furthermore it researches if the factors accounting tradition, company size and industry affiliation affect the negative content in sustainability reports. Data for in total 194 companies was analyzed. Two of the three hypotheses of the study could be confirmed. There is also a positive relation between the continental-European accounting tradition and the amount of negative words in sustainability reports compared to the Anglo-American tradition. There is also a positive relation between company size and the amount of negative words. However, the study provided no support tothe last hypothesis when no relation could be found between industry affiliation and the amount of negative words.

No description available.

Even when clean audit reports are issued for not-for-profit organizations (NFPOs), misuse of donor resources may continue for years without detection by financial statement users. Previous research has established creative accounting, haphazard reporting, and fraud among NFPOs. As a result, aid has been reduced and some projects have been suspended. With Uganda as the study area, the key research question was the following: What is the impact of financial reporting frameworks on the quality of financial reports in Uganda, controlling for class of external auditors? The purpose of this quantitative, causal-comparative study was to establish whether reporting frameworks used by NFPOs in Uganda affect the quality of financial reports. Survey data through a researcher-developed instrument were collected from a purposefully selected sample of 74 NFPOs. Data included financial reporting frameworks as the independent variable, quality of financial reports as the dependent variable, and class of external auditors as a covariate. The data were analyzed using analysis of covariance. Dhanani and Connolly's accountability theory was adopted as the central theory. Findings indicated that there were no significant associations between financial reporting frameworks and quality of financial reports. The highest quality score was 25.2% with a mean of 15.6%, indicating poor NFPO quality reporting in Uganda. These findings support creation of a financial reporting framework for NFPOs. Such a framework could boost donor funding, uniform reporting, and standardized guidelines for external auditors, as well as increased transparency and government confidence in NFPOs.

Sustainability is a universal topic that has gained in significance during the last decade due to the increased risks for society as well as the environment itself. Therefore, a lot more attention is given to how companies disclose upon their impact on environment, society and governance. This paper aims to pick up on criticism to sustainability reporting regarding the variety of different frameworks surrounding this topic and investigate upon how companies use them to create their reports and if, in their opinion, unification can be reached in the nearby future. The second objective of this thesis is to explore upon and collect knowledge regarding the developing role of the new profession of the ESG/Sustainability controller. To reach the research objectives and collect sufficient data, semi-structured, qualitative interviews have been conducted with six companies and their respective sustainability reporting responsible. Previous research points out that the ‘arena’ of sustainability reporting frameworks has become too dense. This has led to companies firstly struggling to navigate through the enormous amount of regulations and guidelines, secondly adversely affected the implementation of harmonization within sustainability reporting and thirdly using their reports as marketing tools. These theoretical findings have been mostly supported by the results of this thesis. Almost all of the interviewed companies have adopted a common index, called GRI, that builds their sustainability disclosure base. However, the findings of this thesis point out that their efforts, to go beyond this reporting guideline, can be connected to motives that are either of external, operational, transparency or recruitment nature. Even though companies would wish for a common, unified reporting framework, such as the upcoming inclusion of CSRD in the future, and see potential advantages, there are some specific, current challenges that have to be overcome first regarding sustainability reporting. Nevertheless, from the data analyzed it is evident that companies are looking forward to this new, mandatory reporting regulation and prepare themselves adequately and intensively. The results of the qualitative study regarding the development of the new controller profession further suggests that the ESG/Sustainability controller has a broad post-graduate background, however, not only in business administration. One reason is that the tasks of this new profession vary by quite some margin from traditional controlling tasks and their responsibilities also go beyond merely preparing, analyzing financial reports and supporting management, but are dedicated to the sustainability reporting process and other sustainability projects.