<p>Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet. En identitetsförflyttning där västerländska maktanspråk och en fortsatt postkolonial tankegång undangöms bakom FN:s mänskliga rättigheter. Vilka i sin tur fastställs av oss alla genom daglig reproduktion av den västerländska diskursens oändliga demokratiansvar.</p>

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet. En identitetsförflyttning där västerländska maktanspråk och en fortsatt postkolonial tankegång undangöms bakom FN:s mänskliga rättigheter. Vilka i sin tur fastställs av oss alla genom daglig reproduktion av den västerländska diskursens oändliga demokratiansvar.

Blötdjur (Mollusca) tillhör en av de mest hotade taxonomiska grupperna i världen och musselpopulationer (Bivalvia) har drastiskt setts minska. Den avtagande tillväxten hos musselpoulationen kan bero på faktorer så som minskning av värdfisken, försurning, invasiva arter, föroreningar och igenslamning av bottnar. Alla arter av stormusslor (Unionoida) är känsliga för eutrofiering och fysiska förändringar av deras livsmiljö och kan därmed användas som indikatorer för höga naturvärden eller som indikator på vattnets kemiska kvalitet. För att en musselpopulation skall vara livskraftig krävs en föryngring på mellan 10 till 20 procent. Med föryngring menas andelen juvenila i populationen. I Västra Götalands län visar endast hälften av 33 tidigare  undersökta populationer upp en tillräcklig föryngring. Men när är egentligen musslan juvenil och när övergår den till adult? Idag finns få studier gjorda på stormusslor gällande ålder vid könsmognad. Oftast används uppskattade värden eller andra arters ålder vid könsmognad. Detta arbete syftar till att undersöka tillväxttakten för den allmänna dammusslan. Tillväxten mättes som differenserna av avståndet mellan årsringarna på musselindividernas skal. Med hjälp av den årliga tillväxten kunde en exponentiell tillväxthastighet räknas fram vilken indikerade när tillväxten hos de flesta individer avtog. Brytpunkten som indikerar att tillväxten avtar räknades fram med hjälp av Von Bertalanffys tillväxtmodell som visar tillväxt över tid. Genom att veta i vilken ålder tillväxten avtar kan en slutsats om eventuell könsmognad dras då individen börjar fördela mängden tillgänglig energi till fler funktioner än tillväxt, där reproduktion är den troligaste. Det är viktigt att veta i vilken ålder en art blir könsmogen i bevarandesyfte då en mussla anses vara mycket känslig i sina juvenila år. Resultaten i denna studie visar att tillväxten avtar vid en ålder av 4 år för en av de undersökta sjöarna. I de övriga 2 avtog tillväxten innan musslan uppnåt en ålder av 3 år. Att åldern då tillväxten avtar skiljer sig mellan sjöarna kan bero på att livsförutsättningarna i sjöarna är olika gynnsamma. / Molluscs (Mollusca) belong to one of the most threatened taxonomic groups in the world and mussels (Bivalvia) have been observed to drastically decrease. The reduced growth of the mussel population may depend on factors such as decrease of the host fishes, acidification, invasive species, pollution and siltation of the seabed. All species of large mussels (Unionoida) are sensitive to eutrophication and physical changes in their habitat and can thus be used as indicators of territories with high conservation value or as an indicator of the chemical quality of the water. For a mussel population to be viable it requires a mean the proportion of juveniles (rejuvenation) in the population between 10 to 20 percentages. In Västra Götaland country only half of the previously 33 studied populations show satisfactory rejuvenation. When a mussel is considered to be a juvenile or adult is contentious. Today there are few studies on age at maturity of unionid mussels. Most often estimated values or knowledge of other species age at maturity is used. This work aims to investigate the growth of Anodonta anatina. Growth was measured as the differences in the distance between growth rings on each of the mussel individuals shell. With the annual growth rings an exponential growth rate was calculated that indicated the year in which most of the individuals slowed their growth. The breaking point was found using Von Bertalanffys growth model which indicates growths over time. Knowing the age at which most mussels slows their growth can give us a conclusion of possible age when sexual maturity occurs. The conclusion can be made upon the knowing that an individual starts to allocate the amount of energy available to more features than growth, where reproduction is the most likely. It is important to know the age at which spices reaches sexual maturity due to conservation purposes. A clam is considered very sensitive in its juvenile years. The result in this study shows that growth is slowing at the age of 4 years for one of the studied lakes. In the other two studied, the growth slowed before the mussel attained the age of 3 years. The age at which growth slows differ between lakes and may due to that natural conditions in lakes are various favorable.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida. De olika datakällorna har i stort sätt varit överensstämmande. Sammanfattningsvis kan IKEAs kultur beskrivas som att det finns flera tydliga artefakter. När det gäller värderingar så urskiljer vi tre stora teman: ursprunget, visioner och värdeskapande arbete. Genom att studera de data vi fått fram genom våra intervjuer och sen analysera den med hjälp av Van Maanens socialiseringsstrategier så framträder en bild av hur kulturen inom IKEA lever vidare. Vi ser att IKEA väljer strategier som gör det lättare för organisationen att bevara och reproducera kulturen.

<p>Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ”den andra dagen” på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.</p><p>Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.</p><p>Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.</p><p>Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ”seg” och något som de måste ”gå av”.</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ”Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?” De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen. Genom en diskursteoretisk förståelse och diskursanalys hämtad från Foucault analyseras texter från regeringen och riksdagen samt från Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS). I själva undersökningen visas hur förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom formas i en diskursiv miljö där en humanistisk människosyn, medicinska teknologiska framsteg, naturlighet och genetik sammankopplas och står som grund. Att den ofrivilliga barnlösheten uppfattas som en sjukdom är sålunda avhängigt den specifika syn på människan, teknologin och naturen som är rådande inom reproduktionens diskurs av idag.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ”den andra dagen” på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka. Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan. Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete. Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ”seg” och något som de måste ”gå av”.

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser – ekonomiska, kulturella, sociala eller andra – som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra. Genom en OLS-regression gjord med data från 1234 svenska niondeklassare framträder fyra källor till socialt kapital vilka har en positiv påverkan på elevens betyg, nämligen familjesammansättning, familjens kontakter, elevens föreningsmedlemskap och elevens vänner. Resultaten tyder på att bättre tillgång till socialt kapital från någon av dessa källor leder till bättre studieresultat. En vidare analys visar att elever med mer välutbildade föräldrar och föräldrar med mer prestigefyllda arbeten har bättre tillgång till socialt kapital. Såväl flickor som elever vars föräldrar är födda i ett annat land har dock bättre tillgång till socialt kapital än andra elever. Detta indikerar att socialt kapital i viss mån kan vara en utjämnande faktor mellan grupper, samtidigt som det i större utsträckning förstärker skillnader mellan klasser. / There is a well-known link between social background and educational achievements. Students whose parents have studied longer and have more prestigious work perform better. Research also suggests a connection between access to social capital and achievement in schools. However, this connection is little studied in Sweden. This study aims to fill this gap, while also inquiring into whether social capital is an equalizer or rather a factor that furthers societal divides. Following the theoretical development of Pierre Bourdieu, Nan Lin and others, I define social capital as the valuable resources – economic, cultural, social or other – that are only accessible through a person’s social network. Using a stepwise multiple OLS-regression and data collected from 1234 Swedish students at the last term of compulsory school, I identify four sources of social capital connected with educational achievement: family, friends of the family, membership in voluntary organizations and the student’s peers. The results indicate that greater access to social capital from any of these sources leads to greater academic achievements. A further analysis reveal that access to social capital from each of these sources depends on the student’s social background. Students well educated parents and parents with more prestigious jobs have greater access to social capital. However, both second generation immigrants and girls within this study report greater access to social capital than their male, non-immigrant peers. This suggests that social capital can to some extent be an equalizer between groups, while it to a larger extent is a divider between classes.

Syftet med denna studie är att undersöka och kritiskt granska huruvida kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillämpning av metoden bidrar till en ökad mångfald på arbetsmarknaden. Vår ambition med denna studie är att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mångfaldsperspektiv. Från en sociologisk synvinkel är vi intresserade av att studera hur och på vilket sätt interaktioner mellan människor i rekryteringsprocesser kan bidra till mångfald på arbetsmarknaden på samhällsnivå. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag från semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades till en början deduktivt utifrån teorier kring Homosocialitet/Homosocial reproduktion, begreppet kompetens samt Malin Lindelöw Danielssons metod för kompetensbaserad rekrytering. Därefter analyserades materialet induktivt för att få en bredare förståelse. Vår analys av resultatet visar att samtliga respondenter uppfattar kompetens som färdigheter och egenskaper hos individen. Även bakgrund, utbildning och tidigare anställningar räknades in under begreppet kompetens. Vidare upplever samtliga att den kompetens det läggs mest fokus på är den funktionella kompetensen som relaterar till en individs funktionsförmåga i en specifik arbetssituation. Vår analys visar att kompetensbaserad rekrytering upplevs av våra intervjupersoner kunna bidra till avvikelse från homosocial reproduktion och kan ge ett bidrag till ökad mångfald hos företag. Denna metod underlättar för rekryterarna att hitta rätt person till rätt plats genom att fokusera de kompetenser som är viktiga för tjänsten och på ett effektivt sätt undvika det som är oväsentligt. Samtliga respondenter i vår studie är av uppfattningen att kompetens är en viktig och central del vid rekrytering, dock menar vissa att den strikta metoden inte är anpassningsbar för alla typer av sökande. Avslutningsvis visar vår analys att samtliga intervjupersoner upplever att mångfald handlar om olika typer av människor på samma plats och att det finns ett värde i att ha en stor mångfald på ett företag.