Syftet med denna studie är att beskriva samt skapa en djupare förståelse för hur barns sociala interaktion gestaltas i den fria leken kring en klätterställning på en förskola. Studien bygger på fem icke deltagande observationer, där barns sociala interaktioner kring klätterställningen har dokumenterats. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:•Hur kommer barns sociala interaktioner till uttryck inom kamratkulturerna kring klätterställningen? •Vilka tillvägagångssätt använder barnen sig av i den fria leken inom kamratkulturen?Resultatet av denna studie uppvisade ett mönster, hur kamratkulturen styrdes av en informell ledare. Utifrån empirin synliggjordes tre påverkande faktorer för den sociala interaktionen inom kamratkulturen. Slutsatsen av denna studie är att makt, ålder och vänskap är de tre påverkande faktorerna i barnens sociala interaktion inom kamratkulturen. Barnen tillämpade de tre faktorerna och olika tillträdesstrategier för att inkludera och exkludera andra barn i den fria leken inom kamratkulturen.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan. På sikt innebär det att den ojämlika och orättvisa fördelningen av ett begränsat antal utbildningsplatser och arbetstjänster mellan samhällsklasserna således leder till att de befintliga klasstrukturerna/klasspositionerna (borgarklass, medelklass, arbetarklass) i samhället är svårföränderliga och förmodligen kan bestå.Nyckelord: betyg, Bourdieu, Bronfenbrenner, skolval, social reproduktion, utbildningskulturtradition

In this qualitative report we have evaluated the significance intuition have on recruiters in their decision-making process. We were furthermore interested in what ways recruiters reflect on, and how they are handling intuition while recruiting. Ultimately our aim was to highlight potential risks and consequences that could emerge as a result of the use of intuition in recruitment. While using a deductive approach we conducted nine semi-structured interviews with recruiters representing various types of companies in Kalmar. Our empirical data combined with our theoretical framework yielded us substantial material in order to analyze our results. Through our investigation we have noticed the degree of intuition among recruiters as being highly individual. However, depending on what type of personality the recruiter has, would also make an impact on the recruiter’s stance toward intuition. In addition, experience and awareness about what role intuition plays in the recruitment process are aspects that contribute as to how the recruiters use their intuition. Due to negative implications that can be caused by unawareness of the impact of intuition, such as discrimination, homosocial reproduction or error recruitments, we find it necessary to emphasize intuition into a practical context at workplaces.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de föremål som säljs i museibutikerna i anknytning till två temporära konstutställningar och vilken roll dessa spelar för upplevelsen av utställningarna. De studerade utställningarna är Gilbert & George The Great Exhibition på Moderna Museet i Stockholm och Dansk guldålder på Nationalmuseum i Stockholm. Undersökningen utgår från ett forskningsläge där museibutikens pedagogiska eller på andra sätt inkluderande potential framhålls. Materialet består av utställningarna och deras texter, butikerna och deras displayer och föremålen som presenteras i dem. Utifrån ett besökarperspektiv jämförs föremålen i förhållande till Sharon Macdonalds kategorier mimetiska och förflyttade reproduktioner, insignier och associationer. Butiksdisplayernas samlade uttryck analyseras med hjälp av Roland Barthes semiotiska begrepp syntagm och syntax. Resultaten diskuteras sedan i förhållande till Carol Duncans definitioner av det estetiska respektive det bildande konstmuseet. Undersökningen visar att de studerade museibutikernas displayer anknyter till utställningarna genom att erbjuda en fördjupning genom associationer och temabaserade föremål men även en repetition av verken. Displayerna uttrycker också teman som på olika sätt avviker från eller vinklar utställningarnas verk och texter. Studien visar även hur museibutikerna riktar sig till den publik museet har och presenterar föremålen utifrån den målgruppen genom att relatera till samtida fenomen och trender. Museibutikernas displayer diskuteras som förlängningar av museernas presentation av konsten i utställningarna i förhållande till definitionerna av ett estetiskt och ett bildande konstmuseum.

Der Zander (Sander lucioperca) hat großes Potential für die Aquakultur in Europa. Die Verbreitung wird durch einen Mangel an Satzmaterial erschwert, welcher durch Variabilität der Gametenqualität verursacht wird. Im Gegensatz zu Effekten der ganzjährigen Reproduktion oder der Laicherfahrung, war besonders die Weibchengröße mit Variabilität der Eiqualität assoziiert. Sehr große Weibchen zeigten einen verringerten Reproduktionserfolg. Maternale Faktoren waren mit Aspekten der Eizusammensetzung (bes. Fettsäuren) verknüpft, welche wiederum mit Befruchtungsraten und Embryoüberleben korrelierten. Zusätzlich waren Trockengewicht, Cortisolgehalt und Größe der Eier mit der Fekundität und dem Entwicklungspotential der Eier verknüpft. Ein erheblicher Anteil der Variabilität in der Eientwicklung (47.1% Befruchtung; 58.2% 24 h, 47% 48 h, 43.9% 72 h Embryoüberleben; 46.6% Schlupf; 88.9% geschlüpfte Larven) konnte durch eine Kombination von maternalen Merkmalen und Eiparametern erklärt werden. Obwohl ein hoher Befruchtungserfolg (durchschnittlich 89.2%) verzeichnet wurde, gibt es Möglichkeiten um Befruchtungsprotokolle hinsichtlich der Handhabung männlicher Gameten beim Zander zu optimieren. Die Spermien verschiedener Männchen werden häufig vor der Befruchtung zusammengeführt (Pooling) oder kurz Zeit (Stunden) gelagert bis ovulierte Eier zur Verfügung stehen. Ein Verlust der Spermienqualität (Motilität, Geschwindigkeit) während kurzer Lagerung konnte durch Puffer oder die Zugabe von Melatonin bzw. Progesteron nicht verhindert werden. Die Transfusion von Seminalflüssigkeit zwischen Spermien mit niedriger und hoher Qualität resultierte in einer Abnahme bei Männchen mit anfänglich hoher Spermiengeschwindigkeit. Die Qualität von Spermien mit niedriger Qualität wurde nicht gesteigert. Diese Erkenntnisse liefern Empfehlungen für das Management von Brutbetrieben und zeigen Potential zur Optimierung von Reproduktionsprotokollen bezüglich der in vitro Befruchtung beim Zander auf. / The pikeperch (Sander lucioperca) has great potential for European aquaculture diversification, but the propagation is impeded by a shortage of stocking material caused by variability in gamete quality. Here, maternal size rather than out-of-season spawning or spawning experience was associated with variability in egg quality with very large females showing decreasing reproductive performance. Maternal factors were linked to the egg composition mainly in regard to fatty acid (FA) profiles, which in turn were correlated with rates of fertilization and embryo survival. In addition, egg size, dry weight and cortisol content were associated with fecundity and embryo survival until hatching. Consequently, a substantial variability in egg developmental performance could be explained (47.1% fertilization; 58.2% 24 h, 47% 48 h, 43.9% 72 h embryo survival; 46.6% hatching; 88.9% hatched larvae) by a combination of maternal traits and egg quality parameters. Despite the overall high fertilization observed here (89.2% on average), there is still potential for fine tuning of protocols for in vitro fertilization in pikeperch with regard to the management of male gametes. Sperm of different males is often pooled prior to fertilization or stored for short periods (hours) until ovulated eggs become available. A loss of sperm quality (motility, velocity) could not be prevented during short-term storage using sperm extenders and enhancement supplements (melatonin, progesterone). Transfusion of seminal fluid between low and high quality sperm to assess pooling effects resulted in a significant decrease in sperm with high initial velocity, whereas the velocity of low quality sperm could not be improved. These findings deliver valuable management advice for hatcheries and indicate potential for optimization in regard to in vitro reproduction protocols in pikeperch.

Frågeställning: ​Vilka bakomliggande faktorer är det som gör att temporära arbetsgrupper i evenemangsbranschen fungerar bra? Syfte: ​Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer det är som gör att personer engagerar sig i tillfälliga arbeten inom evenemangsbranschen och vad det är som gör att dessa grupper ofta snabbt kan uppnå ett gott samarbete. Metod: ​Denna uppsats har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsstrategi där vi har haft en induktiv ansats. Studien har ett autoetnografiskt tillvägagångssätt där vi redogör våra egna erfarenheter som en del av empirin, utöver de fem semistrukturerade intervjuer som utförts. Slutsats: ​En viktig komponent är att individernas ​personliga drivkraft till att vilja utföra arbetet är grundläggande för att arbetet skall fungera. Att grupperna fungerar bra anses bero på att alla besitter ​liknande mentalitet kring detta, och att kommunikationen fungerar. Detta har vi funnit bero på att många är en del av en större ​branschkultur som fostrar oss i gemensamma värderingar, normer och föreställningar kring arbete, och att organisationer gärna väljer personer som kommunicerar dessa värderingar. Detta kan leda till en likriktning i medarbetarna, vilket kan ses som en faktor för framgång för temporära grupper, då man enklare förstår varandra, vilket minskar konflikter och gynnar ett gott samarbete.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats. Dessa kvinnor har fått möjlighet att berätta om sina upplevelser av att vara kvinna och chef. Kvinnorna har delat med sig av sina erfarenheter på toppen och på vägen dit.Genom att analysera teori och intervjuer med kvinnliga chefer svarar studien på frågan varför det är svårt för kvinnor att bli chefer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

The purpose of this study is to investigate underlying factors that create and maintain homogeneity in the advertising industry, and how those who produce advertising relate to this. The study is based on an intersectional perspective in order to reach a deeper understanding of how inequality is created in the advertising industry. The study's empirical data has been collected based on six qualitative interviews with women who work at different advertising agencies in Stockholm. Our results show that high financial, social and cultural capital affects the work opportunities favourably, and contributes to the industry's homogeneity. The term habitus has been used to locate and create an understanding of how homogeneity is created and reproduced. Furthermore, current norms and values ​​within the industry have been identified and have created an understanding for the appearance of the homogenity. The result also shows that the advertising as a product, and the informants' experiences of their own workplace are affected by the industry's homogeneity, which has led to the argumention for a greater diversity among the employees. Advertising has a position of power in today's consumer society where they have influence over people's self-identities, which has led to the argument for a greater diversity among employees would had been favorable for everyone in order to be to feel represented, but also that the homosocial reproduction where men currently possess positions with more power should be broken in order to create a more equal industry which in turn can be a step towards a more equal society. / Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka processer som samverkar i skapandet och upprätthållandet av homogenitet i reklambranschen, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Studiens empiri har samlats in utifrån sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som arbetar på olika reklambyråer i Stockholm. Vårt resultat visar på att det krävs ett högt ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital för att få jobb inom branschen. Begreppet habitus har används för att lokalisera och skapa en förståelse kring hur homogenitet skapas och reproduceras. I uppsatsen har det också identifierats att de olika könen befinner sig inom olika makt- och möjlighetsstrukturer inom branschen, vilket bland annat förklarats utifrån homosocial reproduktion. Resultatet visar att reklamprodukten och informanternas upplevelser av den egna arbetsplatsen påverkas av branschens homogenitet. Uppsatsen har skapat en insikt om att reklamskaparna har en maktposition i dagens konsumtionssamhälle där de besitter inflytande över människors självidentiteter. Därmed har det argumenterats för att det krävs en större mångfald bland de anställda för att bekämpa stereotypiserad reklam och låta alla känna sig representerade. Det har också framkommit att den homosociala reproduktionen där män i dagsläget besitter positioner med mer makt behövs brytas för att skapa en mer jämställd bransch som i sin tur kan vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle.

<p>Örebro University</p><p>Department of Social Sciences</p><p>Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.</p><p>Essay 15 p, Spring -08.</p><p>Title: ”Youth (work)seekers”</p><p>Author: Karolina Lindell</p><p>Abstract</p><p>This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories.</p><p>Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment.</p><p>There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.</p>

<p>This examination project examines how masculinity and class affect upper secondary school guys relations towards school and education. The purpose of my project is to expand the understanding of why there is a relation between class, sex and results in studies. The examination is made according to the focusgroup method where two groupinterviews where made. One of the group consist of four guys from a practical upper secondary education and the other consist of four guys from a theoretical upper secondary education. As it shows in the resultchapter the groups also have a different class background.</p><p> </p><p>The result is best understood as a cycle where class strengthen masculinities in different ways, different masculinities have different conditions in the schoolcontext, masculinities and school are factors that strengthen the class differences. In the result I show that both groups have similar view on what to consider masculine, but the guys from the theoretical group point out masculinitie as something negative in opposite to the guys from the practical group. The idea that schoolwork is something unmasculine is clear in the answers from the theoretical group but the same idea can not be found in the answers from the practical group. The attitude towards school and education separates the groups most clearly in the attitude towards university studies. The answers indicate that teachers are one factor to why the attitude towards schoolwork differed so widely between the groups.</p><p> </p><p>In the ending a discussion is held about how school helps to maintain the patriarchy and class differences and how to counteract it.</p>