Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder. Syftet med studien är att se huruvida etnisk boendesegregation reproduceras mellan generationer samt att ta reda på huruvida ett antal olika faktorer påverkar graden av reproduktion.Det material som ligger till grund för studien är hämtat ur Stockholmsdatabasen, varifrån ett slumpmässigt urval av 19274 individer födda år 1974 drogs. Genom Chi2-test och logistisk regressionsanalys framkommer att ju större andel utlandsfödda i uppväxtområdet, desto större andel i boendeområdet i vuxen ålder. Anmärkningsvärt är ändå att en majoritet av de som växer upp i dessa områden flyttar till områden med lägre andel utlandsfödda i vuxen ålder. Det framkommer också att kön, föräldraskap, ekonomiska faktorer och social bakgrund har betydelse för valet av boendeområde, samt att utbildningsnivå saknar en sådan påverkan.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter när elever skriver faktatext, samt lärares föreställningar kring läs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om läs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar två skolor och har utförts i årskurs 3. Från de båda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer från varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jämförts med den text som använts som källa för att utreda graden av reproduktiva inslag. De båda lärarna som ansvarat för undervisningen har sedan intervjuats angående deras föreställningar om läs- och skrivutveckling, syn på reproduktion och ”egna ord”, samt valda arbetssätt. Studien visar att reproduktion är vanligt förekommande i elevernas texter. Studien visar även att lärarna är medvetna om att det är vanligt förekommande att elever ”skriver av” den text de använder som källa. Den visar även att lärarna har strategier för hur de kan göra för att undvika att eleverna ägnar sig åt att skriva av, och att detta ger delvis olika resultat vad gäller graden av reproduktion i elevtexterna. Studien visar även att lärarna delvis har olika synsätt vad gäller betydelsen av att skriva med ”egna ord”.

No description available.

Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna. De första resultaten tydde på ett samband mellan historieintresse och konsumtion av historia på fritiden, mellan historieundervisning och historieintresse, samt mellan funktionalistisk historiesyn och historieintresse. Efter kritisk granskning av stickprovets representativitet, tolkning av resultaten, samt jämförelse med tidigare forskning var de viktigaste slutsatserna:Vid gymnasiets början var eleverna historiesyn övervägande intentionalistisk. Historieintresserade elever, särskilt de som konsumerade historia via Internet på sin fritid, tenderade att få en mer funktionalistisk historiesyn under skolgången. För elever med ett svagt historieintresse gällde det motsatta. Detta oavsett elevens bakgrund och antalet historiekurser i gymnasiet vilket däremot påverkades av historieintresset. Slutligen tenderar historieintresserade elever att konsumera mer historia på sin fritid.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg. Studien visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har påverkat elevernas val av program. Samtidigt visar den att studie- och yrkesvägledningen inte har varit betydelsefull. Med stöd av Pierre Bourdieus begreppsram kan vi konstatera en tydlig koppling mellan elevers habitus och deras val av gymnasieprogram.

No description available.

In der Ausstellung „Original und digital – Schätze der SLUB und die Kunst ihrer Reproduktion“ werden in der Schatzkammer und im Buchmuseum der SLUB Dresden die technischen Möglichkeiten von Nachdruck, Faksimile und digitaler Kopie vor Augen geführt. Während im Krieg beschädigte oder zerstörte Originale dank ihrer Reproduktion in Form von Abschriften oder Faksimiles erhalten sind, bietet die Digitalisierung heute exzellente Möglichkeiten, den Schutz von Originalen mit weltweiter Verfügbarkeit für Kultur und Wissenschaft in exzellenter Qualität zu verbinden.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.    Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön. Skillnaden ses tydligast då idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet på aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har även visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Förutom att läraren påverkar elevernas inlärning så fostrar även läraren eleverna. Detta kan ske utifrån samhällets förväntningar och normer, så som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte är ovanligt i skolan. I vår undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön på eleven. Pojkarna utmanas mer än flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna får ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstärks.

Diss. Linköping : Univ., 2005. / S. 390-414: Bibliografi.

Zugl.: Hagen, Fernuniv., Diss., 2005