<p>Ett missfall är en stor och omtumlande händelse i en kvinnas liv. Under denna tid har vårdgivaren stor betydelse i hur kvinnan klara sin situation och för att kunna gå vidare. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd vid missfall. Detta kan hjälpa sjuksköterskor att förstå kvinnan bättre i hennes situation vid missfall.  <strong>Metoden</strong> var en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Materialet som använts för att få fram översikten är nio stycken vetenskapliga artiklar. I <strong>resultatet</strong> framkom två huvudområden: känslomässigt stöd och praktiskt stöd med fem olika underområden: socialt stöd, professionellt stöd, bemötande och attityd, uppföljning och information. För kvinnor spelade bemötandet en stor roll i hur de upplevde sin situation. En negativ aspekt var att personalen i vissa fall inte behandlade kvinnorna individuellt. Det stöd och den vård som ges vid ett missfall ska göras så bra som möjligt med tanken att varje fall är individuellt och unikt. Detta genom att lyssna till vad kvinnan behöver och forma vården efter henne.</p> / <p>A miscarriage is a big and chaotic event in a woman's life. During this time caregiver has an important role in how women cope with their situation and how they move forward. <strong>The purpose</strong> of this literature review was to highlight women’s experiences of support at miscarriage. This can help nurses to better understand the woman in her situation in a miscarriage. <strong>The method</strong> was a literature review according to Friberg (2006). Nine scientific articles formed the base of the review. <strong>The results</strong> revealed two main areas: emotional support and practical assistance with five different sub-areas: social assistance, professional support, treatment and attitude, follow up and information. It appeared both positive and negative experiences of the provided care. The support and care provided by nurses at an miscarriage should be as good as possible with the idea that each case is individual and unique. This by listening to what the women need and shaping health care for her.</p>

Plats och stöd för födande är faktorer som påverkar kvinnor vid barnafödande. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på förlossningsklinik. Att kvinnor får längre till sin närmaste förlossningsklinik är något som ökar i samband med centralisering av förlossningsvården. Det saknas studier i Sverige på kvinnors erfarenheter av att ha långt avstånd mil till närmaste förlossningsklinik. Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av att ha över tio mil till närmaste förlossningsklinik. En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där telefonintervjuer genomfördes med tio kvinnor bosatta i Norrbotten. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och ledde fram till fyra kategorier; “Strategier inför färden: Att försöka få kontroll”, “Att komma iväg: Med målet att föda i trygghet”, “Att vara på förlossningen: På gott och på ont”, “Eftertankar: Med facit i hand”. Kategorierna utmynnade i temat: Kvinnor tar ett ansvar för att hinna föda i trygghet. Avståndet medförde en oro och kvinnor utvecklade strategier för att försöka få kontroll över den otrygga situationen. Att ta beslutet om när de skulle åka in till förlossningen kunde vara förenat med osäkerhet och beslutet var något som kvinnorna hade önskat få bekräftelse i. Att vara på förlossningen beskrevs som en trygghet. Där fanns kompetens och resurser och möjlighet att överlåta ansvaret för förlossningen till barnmorska. Efter förlossningen fanns en oro för vad som kunde ha hänt och tankar om att det var tur att allt gick bra. Resultatet visar att det långa avståndet påverkar kvinnor med en oro innan, under och efter förlossningen.

Reproductive health is important for the individual. The ability to control if and when to have children are of major importance, where both birth control pills, and sterilization are central features in family planning. For couples and singles whose only wish to have a child but for different reasons aren’t possible, becomes involuntarily childless. For those individuals could differently types of assisted reproduction be an alternative. In both cases medical procedures are done in the public healthcare and have different subventions from the state. But the common healthcare lacks resources and therefore distribution and priorities become necessary.Priorities are difficult and different ethical principles are established for guidance. Notwithstanding, priorities for family planning and the involuntarily childless are characterized with practical difficulties. This essay examines how two country councils have put decision of prioritization of family planning and treatment for involuntary childless in to practice. By looking at material from governmental decisions and reasonings this paper observes inequalities both between the councils but also between men and women. There is no consensus how the actual priorities should be realized and from whose perspective it should be done, from the individual or from the society. This is important both for the well-being of the individual but also for the legitimacy of the society.

Idag ser vi att religiösa aspekter får större plats inom det svenska utvecklingssamarbetet än vad det fått tidigare, och det är därför intressant att studera kring hur detta upplevs i praktiken idag. Syftet med uppsatsen är därför att dels undersöka biståndsaktörers syn på religion i samband med utvecklingssamarbetet, och vidare föra frågor som berör religion och SRHR. Men även att undersöka om de anser att en sekulariseringsteori ligger i grund till hur man ser på religionens roll. Genom en kvalitativ ansats har intervjuer genomförts med biståndsaktörerna: Afrikagrupperna, Sida samt Act Svenska kyrkan för att på bästa sätt få en bild av de anställdas uppfattning av ämnet. Teorier som religionssociologi och sekulariseringsteori ligger i grund för studien. I resultatet framgår det att de tre biståndsaktörer som intervjuats anser att religion är en viktigt komponent inom utvecklingssamarbetet, men när det kommer till på vilket sätt man ser på komponenten som en del i arbetet skiljer det sig mycket mellan aktörerna. Vidare förklarar de kring vad för hinder det finns med religion inom arbetet för SRHR, men att man samtidigt måste se möjligheter i religiösa inriktningar i större utsträckning då det samtidigt är en del av lösningen. Resultatet svarar tydligt på frågan gällande om sekulariseringsteorin påverkar synen på religion i arbetet, vilket intervjupersonerna menar på att det gör.

Syfte: Utlandsfödda kvinnor har sämre hälsa och löper ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Dessutom nyttjar de inte mödravården eller deltar i förlossnings- och föräldraförberedande utbildning i samma utsträckning som svenskfödda, och de är även mindre benägna att uppnå den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Den här studien syftar till att utforska erfarenheterna av att delta i livsstilsinterventionen ”Dansa in förlossningen”, med fokus på integration och fysisk aktivitet, ur de deltagande gravida kvinnornas, barnmorskornas och kulturtolksdoulornas perspektiv. Metod: Den här studien baseras på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes från mars 2019 till december 2020 med tio kvinnor som deltog i livsstilsinterventionen: fyra gravida kvinnor, tre barnmorskor och tre kulturtolksdoulor. Tematisk analys tillämpades för att analysera data.  Resultat: Resultatet indikerade ett övergripande tema, ”Kollektiv kvinnokraft”, som genomsyrade deltagarna gemensamma erfarenheter av att delta i livsstilsinterventionen. Det baserades på tre huvudteman, vilka i sin tur upprätthölls av sju underteman relaterade till deltagarnas upplevelser: ”Tillhörighet i den nya gemenskapen” och ”Närhet till andra kvinnor” under huvudtemat “Tillhörighet”, “Frambringande av positiva känslor” och “Få kroppen i rörelse” under huvudtemat “Glädje” samt  “Kvinnor stöttar kvinnor”, “Kunskapsdelning” och “Kulturellt utbyte” under huvudtemat ”Engagemang”.   Originalitet: Resultatet visar att deltagandet i livsstilsinterventionen ”Dansa in förlossningen” skapade positiva hälsofrämjande upplevelser och att liknande insatser i framtiden bör övervägas för  att främja hälsa bland kvinnor. / Purpose: Foreign-born women have poorer health and are at increased risk of complications during pregnancy and childbirth. In addition, they do not participate in the planned antenatal care to the same extent as natives, and they are also less likely to reach the recommended amount of physical activity. This study aimsto explore the experiences of participating in the lifestyle intervention “Dancing for birth”, focusing on integration and physical activity, from the perspectives of the participating pregnant women, midwives and cultural interpreter doulas. Method: This study is based on a qualitative method with an inductive approach. Qualitative interviews were conducted from March 2019 to December 2020, with ten women who participated in the lifestyle intervention; four pregnant women, three midwives and three cultural interpreter doulas. Thematic analysis was used to analyze the data. Results: Findings an overall theme, “Womanhood”, which permeated the participants shared experiences of participating in the lifestyle intervention. It was based on three main themes, which in turn sustained by seven sub-themes related to the participants' experiences: “Belonging in the new community” and “Relatedness to other women” under the main theme “Belongingness”, “Cultivating positive emotions” and “Get the body moving” under the main theme “Joyfulness” and “Women supporting women”, “Knowledge sharing” and “Cultural exchange” under the main theme “Committedness”. Originality: The findings suggest that the participation in the lifestyle intervention “Dancing for birth” created positive health-promoting experiences and that similar interventions in the future should be considered to promote health among women.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande. Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa ligger till grund för deras framtida hälsa, och även för kommande generationers hälsa. Ungdomar ska ha rätt att själva bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Ungdomstiden är en viktig tid i livet, där det sker fysiska, psykiska och psykosociala förändringar. I Sverige har ungdomsmottagningarna i uppgift att främja en god psykisk och fysisk hälsa för ungdomar, dock är det upp till varje enskild region eller kommun att besluta huruvida de ska ha en ungdomsmottagning, samt hur verksamheten ska utformas. Syftet med denna studie var att undersöka den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar i Sverige. Vidare var syftet att studera sambandet mellan den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar och incidensen av klamydiainfektioner, förlossningar, aborter respektive expediering av preventivmedel bland ungdomar. Metoden som använts för att besvara syftet var en tvärsnittsstudie. Den första delen av syftet har besvarats med deskriptiv statistik, den andra delen har analyserats med hjälp av en en bivariat regressionsanalys. Resultatet visade att fördelningen av ungdomsmottagningar såg olika ut i regionerna. Vidare visade resutatet att det fanns ett samband mellan antal ungdomsmottagningar och antalet ungdomar i regionen. Det fanns också ett samband mellan antal ungdomsmottagningar i regionen och antal expedieringar av korttidsverkande preventivmedel per ungdom, samt ett samband mellan antal ungdomsmottagningar per km² och antal expedieringar av långtidsverkande preventivmedel per ungdom. Slutsatsen av denna studie var att ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa kan påverkas av tillgängligheten till en ungdomsmottagning. / Sexual and reproductive health is a fundamental part of human rights. Youths sexual and reproductive health are very important for not just the youth’s future health but also for the health of the next generation. Youths have a right to control and decide their own sexual and reproductive health. Adolescence is an important time period in a young person’s life where they experience changes and development in their physical and mental health. Youth clinics in Sweden have a mission to improve and care for the mental and physical health of all youths although it is up to each individual region within Sweden to determine the number of clinics within that specific region and how the clinics will achieve that mission. The purpose of this study was to compare the number of clinics within the different regions of Sweden and study whether the number of clinics and the accessibility to clinics has a correlation with the number of chlamydia infections, adolescent childbirths, abortions and proscribed contraceptives. This study uses cross-sectionell studies along with descriptive statistics and bivariate regression analysis in order to examine if there is a correlation between the number of clinics and the number of reported cases. The result of this analysis showed that there is a difference between the number of clinics in each region. It also showed that there is a correlation between the number of clinics in a region compared per youth and the amount of proscribed short-time contraceptives. The study also showed a correlation between prescribed long-acting contraceptives to youths compared to youth clinics per square kilometer. The conclusion of this study was that youths sexual and reproductive health is affected to some degree by the accessibility to youth clinics. It shows that if the youths have more access to information regarding sexual and reproductive health it will improve the state of their sexual and reproductive health.

Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att få en generell förståelse för hur religion kan influera på folkhälsofrågor. Vi spenderade två och en halv månad i Honduras med syftet att få en förståelse för hur religion kan påverka folkhälsofrågor och folkhälsoarbete. I det specifika fallet Honduras är syftet att diskutera hur katolska kyrkan influerar på den reproduktiva hälsan i Honduras. Studien är kvalitativ till sin karaktär och resultatet baseras på information från personliga intervjuer. För att ta reda på hur katolska kyrkan influerar den reproduktiva hälsan i landet intervjuade vi personal som arbetar på de största aktörerna involverade i arbetet med reproduktiv hälsa. Vi intervjuade även två katolska organisationer. Det finns en konflikt mellan katolska kyrkan och de icke-katolska organisationerna som arbetar med reproduktiv hälsa. En majoritet av de icke-katolska organisationerna ser katolska kyrkan, i synnerhet de två katolska organisationerna Pro Vida och Opus Dei, som ett hinder i arbetet med att förbättra den reproduktiva hälsan hos befolkningen. Sett från ett maktperspektiv blir slutsatsen att det existerar en synlig konflikt mellan katolska kyrkans intressen och den honduranska befolkningens intressen och att katolska kyrkan utövar makt över den honduranska befolkningen i den bemärkelsen att de inkräktar på deras reproduktiva rättigheter. Hur katolska kyrkan influerar på den reproduktiva hälsan behöver dock mer omfattande undersökas. / The overall objective of this essay is to provide a general understanding of how religion can influence on public health issues. We spent two and a half month in Honduras with the goal to achieve an understanding of the influence of religion on public health issues and public health work. In the particular case of Honduras the purpose is to discuss how the Catholic Church influences reproductive health in Honduras. It is a qualitative study and the result is based on information gathered in one-on-one interviews. As a way to find out how the Catholic Church influences reproductive health in the country we interviewed the staff of the main actors involved in the work with reproductive health, as well as two Catholic organizations. There is a conflict between the Catholic Church and the Non-Catholic organizations working with reproductive health. Almost all of the Non-Catholic organizations view the Catholic Church, with focus on the two Catholic organizations, Pro Vida and Opus Dei, as an obstacle in the work with improving the reproductive health in the population. From a power theory perspective we reach the conclusion that there is a visible conflict between the interests of the Catholic Church and the interests of the Honduran population and that the Catholic Church exercises power over the population by intruding on their reproductive rights. However, how the Catholic Church influences reproductive health matters needs to be further investigated.

Bakgrund: Unga hbtqi-personers sexualitet påverkar deras mående. Att få tala med en professionell person med hbtqi-kompetens om sin sexualitet bidrar till ett bättre välbefinnande för hbtqi-ungdomar. Alla personer ska bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett sexualitet, men trots det upplever hbtqi-personer ett varierat bemötande. Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning (UM) träffar unga hbtqi-personer på uppdrag inom sexuell och reproduktiv hälsa (SRH).Motiv: Unga hbtqi-personers välbefinnande är väl kartlagt inom forskning. Det finns en kunskapslucka kring barnmorskors arbete på ungdomsmottagning avseende hur de bemöter unga hbtqi-personer, när det handlar om SRH. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att bemöta unga hbtqi-personer på ungdomsmottagning. Metod: Kvalitativ forskningsmetod har använts. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor på ungdomsmottagningar i två regioner i norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut ordagrant. Tematisk analys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. Queerteori användes som teoretisk referensram. Resultat: De tre slutgiltiga namngivna temana var (1) Respektfullt bemötande 2.0, (2) Ungdomsmottagningen – en hbtqi-inkluderande plats och (3) Det kostar på för unga att vara normbrytare. Barnmorskor använde sig av individanpassad rådgivning med fokus på unga hbtqi-personers behov. Barnmorskor redovisade konkreta metoder för ett inkluderande bemötande. En trygg miljö på UM och hbtqi-kompetens bland barnmorskorna beskrevs. Informanterna redogjorde för sina uppfattningar om unga hbtqi-personer samt för deras utåtriktade arbete med fokus på normer kring sex och relationer. Konklusion: Barnmorskor eftersträvar att inte göra skillnad på unga personer i möten på UM. Unga personer som kommer till UM ska behandlas på lika villkor, och ett hbtqi-perspektiv eftersträvas i rådgivningen. Kliniska implikationer utgörs av att applicera det individanpassade inkluderande bemötandet, och att inte utgå från ett heteronormativt synsätt genom konkreta metoder. Uppdaterad regelbunden hbtqi-fördjupning bland barnmorskor och övriga professioner på UM samt utökad hbtqi-kompetens bland barnmorskor inom andra verksamheter bör eftersträvas som klinisk praxis.

Background: Every year 330 million new cases of sexually transmitted infections all over the world. This is a contributing factor of illness and death in the world’s poorest countries. In the age group young adults there has been a significant increase of sexual transmitted infections and a decreased in condom use. Aim: The aim of this study was to investigate what various factors that affect young adults in their decision of not using condom when having vaginal sexual intercourse. Method: Articles were gathered through a literary search in the database of PubMed. The collected material was analyzed with content analyses in accordance to the aim and the research question. Results: Six different  categories were identified that formed the result; not thinking about the consequence, not the same feeling, destroys the atmosphere, use of alcohol, relationship/no relationship, beliefs towards sexually transmitted infections. Conclusion: Young people's choice not to use a condom in vaginal intercourse was mainly due to the stability of a relationship, attitude to sexually transmitted infections and the influence of alcohol, as well as the experience that condom use did not give the same pleasure.Therefore it´s important that nurses are involved in the subject and have good knowledge of what the consequences may be for non-use of condoms. This to be able to respond, guide, inform, transform and counteract the factors that can be decisive in their choice to use a condom or not. It is especially important to identify this audience that has their whole reproductive life ahead of them. / Bakgrund: Varje år inträffar det ungefär 330 miljoner fall globalt utav sexuellt överförbara infektioner. Detta är en är bidragande faktor till sjukdom och dödlighet i världens fattigaste länder. I gruppen unga vuxna har det skett en ökning av könssjukdomar och en minskad kondomanvändning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar unga vuxna i deras val att inte använda kondom vid vaginalt samlag. Metod: Artiklar samlades genom litteratursökning i databasen Pubmed. Det insamlade materialet analyserades med syfte och frågeställning som utgångspunkt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och är basen för resultatet. Resultat: Sex kategorier identifierades som påverkar unga vuxna i deras val att inte använda kondom som vidare skapade resultatet; brist på konsekvenstänk, inte lika skönt, förstör stämningen, alkohol främjar riskbeteende, relation/ icke relation och inställning till sexuellt överförbara infektioner. Slutsats: Ungdomars val till att inte använda kondom vid vaginala samlag visade sig i huvudsak bero på stabiliteten i en relation, inställning till könssjukdomar och påverkan av alkohol liksom upplevelsen av att kondomanvändning inte gav samma njutning.De sexuellt överförbara sjukdomarna har ökat kraftigt hos unga vuxna av båda könen under de senaste decennierna vilket kan återkopplas till bristfällig kondomanvändning samt negativ inverkan på individens reproduktiva- och sexuella hälsa, men även negativt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är därför av stor vikt att som sjuksköterska vara insatt i ämnet och ha god kunskap om vad konsekvenserna kan bli vid utebliven kondomanvändning. Detta för att kunna bemöta, vägleda, informera, förändra och motverka de faktorerna som kan vara avgörande i valet om unga vuxna väljer att använda kondom eller inte. Det är speciellt viktigt att identifiera denna målgrupp som faktiskt har hela sitt reproduktiva liv framför sig.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om globalt utvecklingsarbete angående rätten till en säker abort, och det sociala arbetets relevans för att stärka kvinnors rättigheter i frågan. Genom en kvalitativ innehållsanalys och ett globalt, kritiskt och feministiskt perspektiv analyseras kvinnors rätt till säker abort utifrån strategiska dokument; styrdokument, policys och globala utvecklingsmål från Förenta Nationerna (FN), World Health Organisation (WHO), International Federation of Social Workers (IFSW), International Association of Schools of Social Work (IASSW) och International Council on Social Welfare (ICSW). Studiens resultat visar att globala utvecklingsmål och policys är nödvändiga för att stärka kvinnors rättigheter inom sexuell och reproduktiv vård och hälsa. Genom att länder och professioner tar del av de globala organisationernas gemensamma tillvägagångssätt och riktlinjer skapas förutsättningar för ett gemensamt utvecklingsarbete gällande kvinnors rätt till en säker abort. Vidare uppmärksammas betydelsen av ett starkt samarbete mellan olika professioner (inter-professionella samarbeten) inom sexuell och reproduktiv vård för att se till kvinnors fysiska, psykiska och sociala behov, och de utmaningar som finns för att uppnå en säker abortvård globalt. Socialt arbete står ofta utanför beslutsfattande inom abortvården, trots att beslut och lagar på global nivå influerar utövandet av det sociala arbetet på lokal nivå. I studien argumenteras för att socialt arbete som profession kan bidra med viktiga sociala dimensioner och perspektiv i globalt utvecklingsarbete för kvinnors rätt till en säker abort, för jämlikhet i vården och för att stärka kvinnors rättigheter globalt. / <p>2018-06-05</p>