Syftet med denna studie var att undersöka hur restauranger påverkades av recensioner och ratings gjorda av konsumenter online. De valda recensionssidorna var Tripadvisor och Yelp, samt Facebook som ett socialt nätverk. Detta undersöktes genom en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av två intervjuer och statistisk analys av data som vi samlades in från 89 restauranger i Stockholm.  Vi konstaterade att det inte fanns någon stark koppling mellan recensioner, ratings och ett företags nettoresultat. Trots detta var elektronisk word-of-mouth (eWOM) en viktig del av en restaurangs marknadsföring och recensioner var en stor del i beslutsprocessen om kunder valde att gå till restaurangen eller inte. För restauranger var det viktigt kunna bemöta och kompensera missnöjda kunder, även om det inte direkt syntes på deras resultat så kan det få konsekvensen att restaurangen fick dåligt rykte online. Vi kunde se vissa skillnader på synsättet mellan en restaurang med hög rating respektive låg rating på områden så som interaktivitet online. Synen på vilket av WOM och eWOM som är mest effektivt skiljde sig även mellan företagen. Överlag kunde stora skillnader dock inte påvisas.

Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning. Checklistan bearbetades fram från en redan existerande från myndigheten Handisam och riktlinjer från Boverket. Checklistan kom att bestå av totalt 104 bedömningspunkter. För att få tydligare översikt över olika typer av hinder samt se huruvida regeringens och riksdagens mål uppnåtts urskiljdes enkelt avhjälpta hinder från de övriga hindren. Resultatet visar på att målet för att undanröja alla enkelt avhjälpta hinder innan slutet på 2010 inte uppfyllts samt att andra brister i tillgängligheten fortfarande existerar. Totalt identifierades 145 hinder i samtliga lokaler varav 27 var enkelt avhjälpta hinder och 113 var övriga hinder. De bedömningsområden som hade flest hinder var Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk och Entré. Samtliga restauranger hade hinder inom nästintill alla bedömningsområden.Slutsatsen i studien är att tillgänglighetsarbetet måste fortsätta och att en enklare och mer lättförståelig mall för inventering av publika lokaler kan hjälpa ägare att tillgängliggöra sina lokaler.

Diss., Linköping : Linköpings universitet, 2007.

No description available.

På grund av pandemin var det många företag som fick ställa om sina verksamheter för att överleva vilket har lett till stora nivåer av innovationskraft, inte minst inom marknadsföring. Innovativ marknadsföring beskrivs som påhittig samt förnyande och handlar om att gå utanför boxen för att generera ett högre kundvärde och bli mer konkurrenskraftig. Studien åsyftar undersöka på vilka sätt ett urval restauranger inom tjänstebranschen arbetat med innovativ marknadsföring för att överleva Covid19-pandemin.Metod: För att uppfylla syftet används kvalitativa metoder för insamling och bearbetning av data .Respondenter har påverkats kraftigt att den pandemi som fortfarande råder. De förändringar som uppstått till följd av det nya säkerhetsläget och politiska läge i Sverige har lett till att kundernas konsumtionsmönster förändrats. Verksamheternas svar på detta har varit att värna om och stärka det egna varumärket genom att omprioritera och satsa på sin marknadskommunikation för att påverka kunder. Den digitala utveckling har tillåtit verksamheterna att på ett sätt som tidigare inte varit möjligt satsa på nya typer marknadsföring och ändrat sättet som marknadsföringsmixen används i kriser.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för hanteringen av de nya restriktionerna i restaurangbranschen under covid-19 krisen samt att genom detta bidra med ökad kunskap om hur anpassningsstrategier praktiseras. Den ledande frågeställningen för uppsatsen lyder “Hur har företag inom kategorin Lunch- och kvällsrestauranger hanterat restriktionerna inom tillsynsvägledningen som har uppstått under covid-19 krisen?”.  Den teoretiska referensramen i uppsatsen har sin grund inom krishantering med en huvudsaklig fördjupning inom anpassningsstrategierna vändningsperspektivet, omorganiseringsperspektivet, strategiska förnyelseperspektivet samt marknadsorienteringsperspektivet.  Resultatet för studien visar på att användningen av anpassningsstrategier i tider av kris kan få positiva effekter för företag. Vidare finns det skillnader beroende på till vilken grad man arbetat med och implementerat dessa anpassningsstrategier. Användandet av anpassningsstrategierna får störst positiv effekt på företag om man använder och implementerar samtliga strategier.  Sammanfattningsvis finns det stora skillnader inom de två case som undersökningen syftar till att undersöka. Det går att identifiera nya möjligheter under kriser som kan, om dessa tas vara på, skapa en grund för framtiden - efter krisen.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur utvalda fine dining-restauranger arbetar med att skapa helhetsupplevelser för gästen. Vidare vill vi om möjlighet ges, även ge rekommendationer till hur andra företag i andra branscher kan arbeta för att tillämpa ett likande framgångsrecept. Uppsatsens syfte har uppfyllts genom tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod och användning av en abduktiv ansats, för att kunna förstå och tolka empirin. Vår teoretiska referensram har bestått av grundläggande delar som vi antagit hör till en helhetsupplevelse och som vi kommit fram till att fine dining- restauranger tillämpar. Vi har inom den teoretiska referensramen haft helhetsupplevelsen i fokus och utgått från att delarna utgör den helhet som blir upplevelsen för gästen. Produkten, servicen, rummet och organisationen är de delarna vi har tagit fram teorier kring och som utgjort grunden för vårt analysarbete. Vi har intervjuat tre restaurangchefer, en köksmästare, två sommelierer och en kökschef fördelade på fine dining- restauranger i Borgholm, Göteborg, Stockholm och Växjö. Vi har även intervjuat en projektansvarig som jobbar med konceptutveckling för bland annat restauranger. Denna variation i empiriskt material är för att vi vill kunna se hur personer på olika poster på restaurangerna uppfattar samma problematisering. Den företeelse vi utläser från våra respondenters svar är att alla på en fine dinig- restaurang arbetar för att ge gästen en helhetsupplevelse och att maten är en viktig del, men det krävs enligt restaurangerna någonting mer för att skapa en helhetsupplevelse för gästen. Vi rekommenderar att andra branscher har ett mer serviceinriktat fokus, både internt och externt. Intern service kan resultera i en bättre sammanhållning mellan personalen och externt kan det skapa långsiktiga relationer som grund för lönsamhet. / The purpose of this paper is to describe and analyze how chosen fine dining- restaurants work with holistic experiences. Through this, we want to find out how other companies in other industries can work to apply a similar formula for success. Method of use in this study has been met by the application of a qualitative research and the use of an abductive approach, in order to understand and interpret empirical data. Our theoretical framework consisted of the basic elements that we have assumed consists in a holistic experience and that these basic elements are applied by fine dining restaurants. We have within the theoretical framework had the holistic experience in focus and assumed that the parts make up the whole experience for the guest. The product, the service, the room and the organization are the parts we have developed theories which formed the basis for our analysis. We interviewed three restaurant managers, two chefs and two sommeliers in Borgholm, Gothenburg, Stockholm and Växjö. We also interviewed a project manager who works with developing concepts including restaurants. This variation in the empirical material is because we want to see how people in different positions at restaurants perceive the same problematization. The phenomenon we deduce from our respondents' answers is that everyone in a fine dining- restaurant works to give guests a holistic experience and the food is an important part, but to achieve a holistic experience for the guest, more is required. We recommend that other sectors have a more service-oriented focus, both internally and externally. Internal service can result in a better cohesion between staff and externally it can create long-term relationships as the basis of profitability.

Hållbarhet i kontext av konsumtion och företagande är ett aktuellt och väl omdiskuterat ämne inom politiken och den moderna samhällsekonomin i världen. Konsumtionen är central för samhällets tillväxt tillika det som orsakat de sociala, ekologiska och ekonomiska problemen i världen idag. Företag har ett ansvar att främja hållbar utveckling genom hållbart företagande med ett fokus på samtliga tre perspektiv. Konsumenten har även den en skyldighet, i sitt konsumtionsbeteende att agera hållbart i sina val och beslut. Vi ser ett gemensamt ansvar, där kunskap och medvetenhet om klimathotet bör tas på största allvar av såväl företag som konsument. Med forskningsfrågan Hur kan marknadsföring användas för att påverka studenternas kännedom om, och attityd till att välja hållbara restauranger? utfördes en enkätstudie under våren 2017 på uppdrag av Gotthards Krog belägen i centrala Umeå, för att utforska studenters hållbara konsumtionsbeteende. Tidigare forskning har fokuserat mycket på demografiska variabler för att förklara miljövänligt konsumentbeteende, men har de senaste 10-15 åren i större grad skiftat till att utforska psykografiska förklaringsvariabler i samband med förändrade paradigm. I en snabbföränderlig värld finns nu ett behov av att förstå de beteenden som präglar unga klimatmedvetna konsumenter som har framtiden i sin hand. I en deduktiv ansats och med hjälp av teorier som triple bottom line (TBL), value-belief-norm theory (VBN) och goal framing theory som teoretiskt ramverk konstruerar vi en konceptuell modell för hypotesprövning mot fem hypoteser, med val av hållbara restaurangkoncept som slutlig beroende variabel. Till grund för resultatet ligger en webbaserad enkät (n=219) med 36 frågor (femgradig likert-skala) om marknadsföring som kommunicerar hållbarhet, kännedom, attityder och konsumentbeteende där studenter vid Umeå Universitet är vår urvalspopulation. Resultatet visade på att starka samband mellan kunskap och marknadsföring som kommunicerar hållbarhet föreligger, som grund för val av hållbara restauranger. Studien bidrar bl.a. till forskning kring hållbar marknadssegmentering genom en breddning av särskilda kontextuella karaktärsdrag för målgruppen studenter, samt vilka kompromisser studenter gör vid hållbar konsumtion. Något man som företagare bör vara medveten om vid planering av både CSR-arbete och marknadsstrategi.

The Covid-19 pandemic has affected the whole world and because of its widespread, society has changed. Around the world, countries have introduced various measures to deal with the pandemic and its consequences. The hospitality industry worldwide is among the hardest affected industries and the restaurant industry in particular has suffered tremendous hardships. Restrictions and prohibitions forced restaurants to adapt in order to not go bankrupt. Therefore, the aim of this study was to investigate the strategies and adaptations which restaurants used to manage the crisis. Furthermore, the purpose of this research was to add to the crisis management literature for restaurants in light of the particular circumstances posed by the pandemic. Since the Covid-19 pandemic has no precedent in modern history, it was of particular interest to examine how restaurants responded to the challenges and survived the pandemic. The study used a qualitative method with semi-structured interviews to investigate the topic. Thematic analysis was used to identify strategic responses from fifteen semi-structured interviews with owners of different restaurants. This study finds that the restaurants could not deploy a long-term strategy due to the uncertainties of future restrictions and prohibitions. Furthermore, this study finds that the handling of the pandemic was similar among all restaurants. The results of the study also indicate that strategy is seen as a process rather than a long-term plan, which is supported by previous research. Furthermore, the research results indicate that the crisis management process is limited in complex situations with more underlying problems that require resources. In addition, this study found that government support, furloughs and customer support from the local area were important factors for businesses to be able to survive. / Covid-19 pandemin har påverkat hela världen och som resultat av dess framfart har flera delar av samhället förändrats. Runt om i världen har länder infört olika åtgärder för att hantera pandemin och dess konsekvenser. Restaurangbranschen drabbades särskilt hårt av de åtgärder som infördes då de påverkade hela verksamheten. Restriktioner och förbud tvingade restaurangerna att anpassa sig för att inte gå i konkurs. Syftet med studien var därför att undersöka vilka strategier och anpassningar verksamheterna använt för att hantera krisen. Vidare var syftet att bidra med kunskap om restaurangers krishantering och strategiutveckling under de unika förhållanden som pandemin presenterat. Eftersom covid-19 pandemin skiljer sig från andra kriser var det av intresse att studera hur restauranger som klarat sig hanterat de problem och utmaningar som uppstod. Studien använde sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att undersöka ämnet. Totalt femton respondenter intervjuades som alla var ägare för olika restauranger. Studiens huvudsakliga slutsatser är att restaurangerna inte kunnat använda sig av en långsiktigt strategi och att hanteringen av pandemin var likartad mellan alla respondenter. Studiens resultat tyder även på att strategi ses som en process hellre än en långsiktig plan vilket stöds av tidigare forskning. Vidare tyder resultatet på att krishanterings processen begränsas vid komplexa situationer med fler underliggande problem som kräver resurser. Studien fann även att statliga stöd, permittering och kunder från lokalområdet var viktiga faktorer för att verksamheten skulle kunna klara sig.