Vi har i uppsatsen valt att studera hur svenska design och hantverksföretag ser på möjligheterna vad gäller ursprungslandet som källa för mervärdeskapande. Detta i syfte att skapa en ökad förståelse för ursprungslandets betydelse för ett företags produkterbjudanden på den internationella arenan. För att uppfylla studiens syfte har vi utformat en huvudfråga enligt följande: Hur arbetar svenska design- och hantverks företag när de använder sig av ursprungslandet i sin internationella marknadsföring? För att besvara forskningens huvudfråga har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsansats samt tillämpat en flerfallstudie inbegripande fyra svenska hantverksföretag.   Uppsatsens teoretiska referensram innefattar en beskrivning av det resursbaserade perspektivet samt omskrivna varumärkesstrategier, vidare behandlar kapitlet teorier rörande ”country-of-origin”. Ovanstående teoretiska block är av stor relevans för forskningens ämne och huvudproblem. Den teoretiska referensramen innefattar vidare kommunikationsstrategin: Corporate Storytelling (CST), samt avslutas med en teorisyntes där samtliga teorier integrerats. Empirikapitlet är strukturerat efter respektive fallföretag vilket vidare presenterar respondenternas perceptioner rörande mervärdet i dess ursprungsland samt hur mervärdet i företagens produkterbjudanden kommuniceras till den internationella marknaden.   I analyskapitlet integreras teori med empiri och resonemang förs avseende företagens syn på ursprungslandet som källa till mervärdeskapande samt hur produkterbjudandets mervärde kommuniceras internationellt. Av kapitlet framgår att företagens interna resurser utgör förutsättningen att skapa attraktiva produkterbjudanden. Varumärket stärks vidare av de associationer vilka tillskrivits ursprungslandet samt genererar ett immateriellt mervärde till produkterbjudandet. Med utgångspunkt i uppsatsens analyskapitel har slutsatsen dragits att samtliga fallföretags interna resurser, vilka genom dess geografiska immobilitet ej är imiterbara, i kombination med Sveriges goda renommé kan skapa attraktiva produkterbjudanden på den internationella marknaden. Samtliga företag har vidare visat sig kommunicera detta genom CST samt olika varianter av ursprungslandsbeteckningar.

<p>Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare<em>?</em> För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare. Kapitlet är strukturerat utefter de informanter vi utsett; företagets VD, marknadschef samt försäljningschefer.</p><p>I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet. Kapitlet belyser de olika ledarpositioner som medför de valda etableringsstrategier samt vilka kompetenser som prioriteras vid tillsättning av den internationella ledaren. Från vår analys framgår det att de främsta kompetenser en kvalificerad försäljningschef bör besitta är förmågan till social kompetens och ett tekniskt kunnande, goda förhandlingskunskaper samt en stark drivkraft. Vidare i kapitlet analyseras de faktorer som kan bidra till företagets internationella framgång.</p><p>Uppsatsens slutsats visar att NORDENs ledande position inom tubfyllningsbranschen har uppkommit tillföljd av försäljningschefernas ovärderliga erfarenhetsbaserade kunskaper samt förmågan att anpassa företagets globala strategi till lokala kunders önskemål. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom IHRM samt rekommendationer till fallföretaget.</p>

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige. Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer. I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier. Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat. Detta stärks genom att de tre undersökningsföretagen alla besitter en teknik som är unik, och att ge baserat på denna teknik lyckats skapa och implementera en etableringsstrategi som har anpassats efter både resurser och marknad. Detta har även lett till att vi har dragit slutsatsen att det inte finns något specifikt etableringstillvägagångssätt, utan att detta måste anpassas efter förutsättningar och marknad. Vidare har vi även sett att alla företag nyttjat en differentieringsstrategi, där vi dragit slutsatsen att denna strategi gjort att de itne har haft någon större påverkan från konkurrenter.

Syfte – Syftet med studien var att skapa en förståelse för vilka resurser som kan vara nödvändiga vid implementering av uppkopplad tillverkning för SMF inom tillverkningsindustrin men kan upplevas som hinder. För att adressera syftet har två forskningsfrågor (FF) tagits fram, FF 1: Vilka resurser kan krävas när SMF avser att implementera uppkopplad tillverkning, samt hur kan dessa påverka SMF inom tillverkningsindustrin? FF 2: Vilka bakomliggande orsaker kan finnas till att resurser utgör hinder för en implementering av uppkopplad tillverkning? Metod – Studien har genomförts genom en deduktiv forskningsansats med induktiva inslag. Denna forskningsansats valdes för att studien tog avstamp i litteraturöversikten och sedan verifierades samt utvecklades utifrån den empiriska dataanalysen. Vidare, studien antog en kvalitativ datainsamling, och totalt genomfördes intervjuer med personer från 11 olika företag. Urvalet av intervjuade företag begränsades till svenska SMF inom tillverkningsindustrin som har implementerat uppkopplad tillverkning i form av automatiserade processer. Den valda analysmetoden är i form av en tematisk analys av insamlad data. Resultat – Studien resulterade i ett konceptuellt ramverk som främst riktar sig till SMF inom tillverkningsindustrin som vill implementera uppkopplad tillverkning. Det konceptuella ramverket är uppbyggt kring sex framtagna dimensioner, där de fysiska resurserna ses som primära och de resterande fem är sekundära gentemot den primära. Det som gör att de fysiska resurserna utgör de huvudsakliga resurserna är att de möjliggör automatiserade processer hos SMF i tillverkningsindustrin. Medan de resterande fem resurserna fungerar som ett stöd till de fysiska resurserna. De framtagna dimensionerna visar de resurser som kan brista och dess bakomliggande orsaker vid implementering av uppkopplad tillverkning. Teoretiska implikationer – Studien bidrar till tidigare litteratur kring implementering av uppkopplad tillverkning för SMF i tillverkningsindustrin genom att undersöka de bakomliggande orsakerna till att resurser upplevs som hinder. Ett av bidragen är synliggörandet av de resurser som kan hindra SMF inom tillverkningsindustrin att implementera uppkopplad tillverkning. Denna studie har även bidragit med att identifiera en sekundär resurs, marknadsresurser, som tidigare inte lyfts fram i litteraturen. Resultatet visade att det är förståelsen för helhetsbilden av marknaden som är viktigt hos företag, och inte enbart rykte hos kunderna. Resultatet visade att rykte handlar mer om förståelsen för marknaderna, såsom konkurrenssituationen. Resultaten visar även orsaker till att resurser kan upplevas som hinder vid implementering av uppkopplad tillverkning.. Praktiska implikationer – Det främsta praktiska bidraget från denna studie är det konceptuella ramverket som har sin grund i resursbaserad teori och som visar på de brister i ett företags resurser som kan hindra en implementering av uppkopplad tillverkning. Det är främst beslutsfattare i SMF inom tillverkningsindustrin som överväger att implementera uppkopplad tillverkning i sina fabriker som kan vägledas och ta hjälp av det konceptuella ramverket. Tillväxtverket kan med hjälp av denna studie öka förståelsen för SMF inom tillverkningsindustrin i Sverige. Detta kan i sin tur hjälpa dessa företag att få en bättre förståelse för vilka resurser som kan hindra en implementering av uppkopplad tillverkning. Genom en ökad förståelse med hjälp utav Tillväxtverket kan SMF undvika att dessa hinder uppstår i planeringsfasen. / Purpose – The purpose of the study was to provide an understanding of resources that may be inadequate but necessary when implementing online manufacturing for SME’s in the manufacturing industry. To address the purpose two research questions (RQ) were developed, RQ 1: What resources can affect SME’s in the manufacturing industry in the implementation of online manufacturing? RQ 2: What are the underlying reasons to that resources constitute obstacles when implementing online manufacturing? Method – The study has been conducted through a deductive research with inductive elements. The research method was chosen because the study was based on the literature review and then verified and developed on the basis of the empirical data analysis. The study adopted a qualitative data collection, and interviews were conducted with individuals from 11 different companies. The selection of interviewed companies was limited to Swedish SME’s in the manufacturing industry, which has implemented online manufacturing in the form of automated processes. The chosen analysis method of the collected data is in the form of a thematic analysis. Findings – The study resulted in a conceptual framework, which is aimed primarily for SME’s in the manufacturing industry that wants to implement online manufacturing. The conceptual framework is built on six dimensions, where physical resources are primary and the remaining five are secondary. The physical resources are the main resource since they enable automated processes for SME’s in the manufacturing industry. While the remaining five resources serve as a support for physical resources. The developed dimensions show the resources that can be inadequate and its underlying reasons of the implementation of online manufacturing. Theoretical contributions – The study contributes to previous literature on the implementation of online manufacturing for SME’s in the manufacturing industry by investigating the underlying reasons of resources being perceived as obstacles and why an implementation is not taking place. One of the contributions is the visualization of the resources that may affect SME’s in the manufacturing industry to implement online manufacturing. This study has also contributed with a new resource. The result showed that it is an understanding of the overall picture of the market that is important for companies, and not just the reputation. The result also pointed out that reputation was about the understanding of the markets, such as the competitive situation, which led to the emergence of the new dimension called market resources. Furthermore, the reasons that resources can be perceived as barriers to implementing online manufacturing were partly confirmed in the result part. Finally, new reasons emerged why resources can be perceived as obstacles. Practical implications – The main practical contribution from this study is the conceptual framework that has its foundation in the resource-based view and demonstrates the shortcomings that may arise in a company's resources prior to an implementation of online manufacturing. It is primarily managers of SME’s in the manufacturing industry, who are considering an implementation of online manufacturing in their factories, that will be guided by the conceptual framework. Tillväxtverket can, with the help of this study, increase understanding for SME’s in the manufacturing industry in Sweden. This, in turn, can help companies to get a better understanding of which resources that can prevent an implementation of online manufacturing. Through an increased understanding and with the help of Tillväxtverket SME’s can prevent difficulties from occurring during the planning phase.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare. Kapitlet är strukturerat utefter de informanter vi utsett; företagets VD, marknadschef samt försäljningschefer. I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet. Kapitlet belyser de olika ledarpositioner som medför de valda etableringsstrategier samt vilka kompetenser som prioriteras vid tillsättning av den internationella ledaren. Från vår analys framgår det att de främsta kompetenser en kvalificerad försäljningschef bör besitta är förmågan till social kompetens och ett tekniskt kunnande, goda förhandlingskunskaper samt en stark drivkraft. Vidare i kapitlet analyseras de faktorer som kan bidra till företagets internationella framgång. Uppsatsens slutsats visar att NORDENs ledande position inom tubfyllningsbranschen har uppkommit tillföljd av försäljningschefernas ovärderliga erfarenhetsbaserade kunskaper samt förmågan att anpassa företagets globala strategi till lokala kunders önskemål. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom IHRM samt rekommendationer till fallföretaget.

Syftet med denna studie är att skapa en insikt över tillgängligheten, under fred och kris, hos de olika personalkategorierna; värnpliktiga, kontinuerligt- och tidvis anställa gruppchefer och soldater, samt att föreslå åtgärder för att öka tillgängligheten.  Det saknas idag vetenskapligt grundad kunskap om personell tillgänglighet inom Försvarsmakten.  I vår studie har vi observerat att det finns utmaningar med hur de personella kategorierna används inom krigsförbanden för att kunna ha god tillgänglighet i fred och kris. Det finns även begräsningar i hur de olika personalkategorierna får användas enligt lagar och regler.  Studien genomfördes med ett hermeneutiskt paradigm, en induktiv ansats och med kvalitativa metoder i form av intervjuer och workshops. Analysen skedde genom en anpassad Grounded Theory metod.  Den vetenskapliga referensramen som nyttjades var Rescourse Based View (RBV) och Dynamic Capabilites.  Under studien genomfördes intervjuer med personal inom Försvarsmakten som har varit delaktiga i att utveckla krigsförband, samt att vi har genomfört en workshop med personal ur Försvarsmakten som arbetar med personal, planerar och genomför insatser med krigsförband.  Hur de olika personalkategorierna kan nyttjas utgår ifrån gällande regelverk. Med stöd av tidigare studier, har vi sammankopplat ett resursbaserat synsätt, med teorier om humankapital och studier om militär tillgänglighet och beredskap.  Utifrån detta har vi kunnat analysera Försvarsmaktens olika personalkategoriers för- och nackdelar utifrån begreppet tillgänglighet.  Utfallet av detta blev att Försvarsmakten skulle uppnå bättre tillgänglighet genom att kraftsamla sina kontinuerligt anställda soldater, koordinera användningen av personalkategorierna för att möjliggöra att värnpliktiga kan anställas med minimal befattningsutbildning. Vidare behöver Försvarsmakten säkerställa att de anställda har en tillräcklig motivation för att tjänstgöra tillräckligt länge, då hög personalomsättning påverkar tillgängligheten. Regelverken som styr nyttjandet av personalen behöver överses då de i dagsläget inte medger ett dynamiskt nyttjande av tillgänglig personal.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför elever inte klarar av att genomförautbildningen till flygstridsledare i Försvarsmakten. En resurskrävande utbildning med testade elever, bra tekniska förutsättningar, och en hög lärartäthet. Trots detta avskiljs upp mot 38%av eleverna under olika skeden i utbildningen.Försvarsmakten och Flygvapnet står med hänsyn till det försämrade omvärldsläget inför en expansiv framtid där behovet av flygstridsledare bedöms öka. Framtiden kan betecknas,utifrån dagens allvarliga brister i numerär och oförmåga att reproducera funktionen, som bekymmersam. Brist på flygstridsledare riskerar Flygvapnets bibehållande och utveckling avseende både människor och materiel. Vi har intervjuat individer ur de yrkesgrupper som genomför urval och utbildning av flygstridsledare. Genom en kvalitativ studie med induktiv ansats, har vi sökt kunskap omvarför elever avskiljs från utbildningen.I vår analys har vi beskrivit relationer och beroenden mellan resurser i syfte att påvisa vad som skapar effektivitet utifrån tillgången på resurser för utbildningen. Resultatet visar att det föreligger resursbrister i hela kedjan rekrytering, urval och utbildning vilket påverkar utbildningen negativt. Utifrån ett resursbaserat perspektiv med effektivitetsfokus och utifrån framkomna brister, har vi analyserat och dragit slutsatsen att lärarkåren bör prioriteras för att öka effektiviteten i utbildningen i närtid.Utifrån vår analys tror vi oss kunna visa hur förändrade resurser utifrån dagens situation påverkar effektiviteten i utbildningen och utbildningsresultatet. Med ökade resurser inom rekrytering, urval och inom utbildningen så skulle med största sannolikhet den höga avskiljningsprocenten minska betydligt.

<p>Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.</p><p>Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.</p><p>I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen.</p><p>Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav <em>relationsresurser</em> och <em>kunskapsresurser</em> har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.</p>

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.

Omvärlden förändras allt snabbare på grund av den ökade globaliseringen som råder, detta har lett till att organisationer ofta verkar på dynamiska och instabila marknader. Företag behöver därför alltmer anpassa sig efter utvecklingen som sker, vilket innebär att de ställs inför komplexa och omfattande beslut som är avgörande för dess fortsatta existens. För små företag kan övergången till att bli ett multikanal företag, det vill säga att anskaffa e-handel, vara ett komplext beslut med den kunskap som finns inom företaget. Syftet med denna studie är därför att undersöka och få förståelse för hur små företag inom detaljhandeln med inriktning på klädeshandeln, resonerade inför beslutet att övergå till att bli ett multikanal företag. I denna studie har en induktiv ansats använts då inriktningen är att tolka respondenternas svar för att på så sätt skapa en förståelse för hur resonemanget inför beslutet har förts. Genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med ägare, delägare och e-handelsansvariga, vilket är de personer som har varit insatta och delaktiga i beslutet anses den insamlade empirin relevant för studien. Vid utformningen av intervjuguiden har studiens syfte och teoretiska referensram varit utgångspunkten, med denna utgångspunkt säkerställdes att alla aspekter i resonemanget framkommit av intervjuerna. Med anledning av den flexibilitet och öppenhet som följer med semistrukturerade intervjuer har därför insamling av primärdata utförts på detta sätt. Vidare har det möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas och genom detta har nyansskillnader och olika aspekter kunnat uppmärksammas. Resultatet av studien visar på att resonemanget som förts inför beslutet att anskaffa e-handel påverkas av kontexten som företaget befunnit sig i vid den tidpunkten då beslutet fattades. De responderande företagen som var tidiga med att anskaffa e-handel påvisar en mer begränsat rationell karaktär än de som var sena, dock har det slutgiltiga beslutet att anskaffa e-handel varit begränsat rationellt då intuitionen har spelat en avgörande roll. De som tidigt fattade beslutet att anskaffa e-handel påvisar även att en resursbaserad syn har använts till skillnad från de som var sena med beslutet som påvisar en marknadsbaserad syn.