Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen. Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin. Utifrån teorin lades i uppsatsenextra vikt vid läroböckernas framställningar av kolonialism och Europasindustrialisering, och huruvida dessa anknyter till dagens resursfördelning. Materialet bestod av fyra stycken läroböcker avsedda för kursen Historia 1a1. Böckernaundersöktes genom en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att den ekonomiskahistorien är svår att följa i läroböckerna, eftersom de är uppbyggda utifrån den politiskahistorien. Vidare visar resultatet att läroboksförfattarna skildrar orsaker till händelser istörre utsträckning än vad de skildrar konsekvenser. Det medför atthistorieframställningen blir osammanhängande. Dagens resursfördelning är därför svåratt följa som en förändringsprocess i läroböckerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdbehovet står i grund till resursfördelning i två olika kommuners äldreomsorgsverksamhet samt hur verksamhetens arbetssituation påverkas utifrån det. Läsaren får kunskap om äldreomsorgens utvecklingsprocess och hur omorganisationer påverkar verksamheten. Socialstyrelsen kommer 2014 med nya riktlinjer som påverkar arbetet med demenssjuka på kommunernas särskilda boenden. Studien behandlar även varför behovet av vårdtyngdsmätningar är viktiga och hur mätningarna och resursfördelningen kan påverka personalens arbetssituation. För att ta reda på syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med nyckelpersoner i två olika kommuner. En kommun använder sig av modellen Care Optimizer på särskilt boende för att mäta vårdbehovet och resursfördelar efter ett egenkomponerat system. Den andra kommunen använder systemen LapsCare och Mobipen som är system för att fördela resurser och mäta vårdbehov inom hemtjänsten. Resultaten visar att en effektiv resursfördelning efter vårdbehov ger en kvalitet i omvårdnaden. Nackdelen är att kontinuiteten kan försämras med en rörligare bemanning. En fördel är att den ordinarie personalen kan nyttjas effektivare och de känner sig mer delaktiga med dessa modeller.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan både ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de använder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mål är att göra en jämförelse mellan detta och hur högpresterande elever själva, i årskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att få reda på detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkätundersökning med högpresterande elever. Utifrån rådande forskning har vi sökt information om inlärningsstilar, intelligens, individualisering och resursfördelning. Vi har dragit följande slutsatser; att vissa resultat pekar i motsatt riktning mot vad tidigare forskning och tidigare undersökningar kommit fram till. Tidigare forskningen menar att resurserna fördelas ojämnt och att de högpresterande eleverna inte får alls samma mängd som sina klasskamrater. De pedagoger vi intervjuat menar däremot att eleverna visst får sin resursdel men i en annan form, nämligen i förberedelserna till undervisningen då dessa elever i regel är mer självgående och klarar av större och mer långsiktiga mål. Vidare pekar vår undersökning på att det finns en tillräckligt hög procent av elever för att enligt oss ses som oroväckande hög, som upplever sig orättvist behandlade i skolan. Avslutningsvis så ställer vi oss efter denna undersökning frågande till hur pedagoger egentligen ser på ett individualiserat arbetssätt för en högpresterande elev.

This study hopes to provide a deeper understanding for the situation that pupils in dyslexia and special education teachers are experiencing. The aim is to examine how students with dyslexia and special education teacher / special needs education teacher are experiencing difficulties, resources, additional adjustments and support. The aim is also to examine the experience in opportunities for improvement and what similarities and differences exist between students and special education teacher / special needs education teacher regarding the allocation of resources. The study is made with focusing on a certain dilemma perspective, using methods such as interviews. The results of the study point to lack of time, time pressure, teachers 'skills, management directives and students' understanding of their own learning as factors affecting resource allocation, in which all factors influence each other and are interdependent of each other.

Utifrån att jag läste en artikel i Dagens Nyheter den 8 mars 2011 som handlade om att det finns stora skillnader på hur kommunerna fördelar sina resurser som satsas på skolan, i ett senare skede bildades ett intresse för resursfördelningssystemet. Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan förstärkningsresurser och elevernas resultat, eller om det kan bero på en socioekonomisk faktor. Resursfördelningssystemet kommer att jämföras mellan två kommunala skolor och en friskola, där jag valde att fokusera på en kommun, Karlskoga. Metoder som kommer att användas är en kvalitativ metod med intervjuer med rektorer från tre utvalda skolor. Kvantativt material från Skolverket ochSCB. Min analys visar på att det inte finns ett klart samband mellan förstärkningsresurser och elevernas resultat utan att analysen visar på en förmodad socioekonomisk faktor som styr. I jämförelsen av de tre olika skolorna visar på att det finns två olika sorters skolor,( motpoler) som möts i resursfördelningssystemet, med friskolan som en vågskål.

No description available.

This bachelor thesis explores the library collaboration "HelGe-libraries" goals, guidelines and strategies for their resource sharing of library books and digital resources. The questions asked were: What does the resource sharing look like when it comes to media and services? What goals and guidelines do they have for the resource sharing? What common strategies do they have for the resource sharing? What challenges have they encountered with resource sharing and how have they dealt with them? The theoretical framework consists of Jennifer Rowleys theory of innovation strategies for libraries and Rosabeth Moss Kanters theory on the art of alliances. The method used to collect material was interviews and document analysis. Four informants were interviewed. My study concludes that the "HelGe-libraries" has formulated goals for their resource sharing and that the resource sharing is connected to their goals. The end result show that the main goal is to offer users a library service of high quality by offering a broad supply of media and information. The study also showed that the collaboration is working along various guidelines and that common strategies, formal and informal, has been developed to achieve their goals and to improve service.

At a national level, the performance at Swedish universities is evaluated using bibliometrics. A part of the research funding given to the universities from the government is distributed according to their bibliometric performance. In recent years, several Swedish universities have adopted similar systems in order to distribute funding between the different faculties at the own university according to the bibliometric performance at faculty level. The debate in media on this way of using bibliometrics indicates that scientists are negative to this quantitative method for research evaluation. The purpose of this study was to investigate the opinions among researchers about the use of bibliometrics in research evaluation. A web-based survey has been sent out to researchers at the Faculty of Science and the Faculty of Social Sciences at the University of Gothenburg. In total 246 researchers from the two faculties answered the survey. The results presented here show that the opinions among the scientist are divided, but in generalare not as negative as it seems from the debate in media.

Denna essä kommer att behandla ett dilemma i vilket jag befinner mig i en situation där tre barn med olika behov behöver min hjälp varpå jag behöver prioritera vem jag ska hjälpa först. Det faktum att denna situation uppstått samt att jag står själv inför detta är aspekter som föreligger på en högre organisatorisk nivå än den jag kan påverka. Hur bör jag som pedagog agera i en situation som denna där prioriteringar av olika barns behov ställs emot varandra? Hur ser skolans resursfördelning ut och hur påverkas barnen av att inte få det stöd de är i behov av? Vilket ansvar bär organisationen för uppkomsten av situationer likt dessa? I denna essä reflekteras det över vilka faktorer som ligger till grund för att situationer likt dessa uppstår. Vidare kommer situationen i sin helhet att analyseras utifrån ett barnperspektiv för att se vilken påverkan detta har på barnen och slutligen kommer min roll som fritidspedagog att belysas. Denna reflektion och analys kommer bland annat att styrkas av ett hermeneutiskt arbetssätt, teorier om praktisk kunskap och etiska aspekter. Även organisationskulturen kommer att ses över.

No description available.