Spelling suggestions: "subject:"ansvarsfördelning.""
21 |
"Då kan vi lika gärna sälja det på Tradera..." : Museianställdas perspektiv på resursfördelning och handlingsutrymmeNorman, Sanna January 2021 (has links)
The aim of this paper is to approach museum’s organization and the construction of cultural heritage from the perspective of the museum employees. Museums are institutions for knowledge and power in society, and the position as a museum employee thus comes with both authority and responsibility. At the same time, external circumstances (eg. budget cuts and politics) means that it is not always easy to live up to these expectations and this paper examines how this shape the experience of the profession.
|
22 |
Effekten av kommunal politik och resursfördelning på skolresultat : En kvantitativ analysFranzén, Ella January 2024 (has links)
Resursallokering är ett statsvetenskapligt aktuellt dilemma. Studien avser analysera hurresursallokeringen ser ut inom ett givet policyområde. Politikområdet som valts ut är skolan,med motivering av de utmaningar skolan står inför, däribland sjunkande betyg. Studien undersöker hur kommunstyren påverkar resursfördelningen inom den svenskakommunala grundskolan och elevernas betyg. Genom att analysera data från år 2022 visarresultaten att kommunalt styre har en påverkan på resursfördelning i skolan i form av kostnaderför måltider och undervisningskostnader, där kommuner med vänsterstyre antingen genomkoalition eller enmajoritetsstyre, har högre kostnader per elev sett till både måltids- ochundervisningskostnader. Sambanden mellan kommunala styren och elevers betyg är svaga, menhögerstyren verkar vara positivt för betygen jämfört med mittenstyren. Vänsterstyren är nästbäst sett till kategorierna: högerstyren, mittenstyren och vänsterstyren. I kommuner medkoalitioner eller enmajoritetsstyre av politik åt mitten på vänster-höger-skalan, är elevers betygsom lägst. Slutsatsen blir att teorin om partistyres påverkan på policy inte är nog stark för att säga att detfinns ett direkt samband när det gäller påverkan på elevers beyg. När det gäller specifikaresursområden för skolan visar teorin i stället ett starkare samband mellan partier och policyer.
|
23 |
Välfärdseffekter av socioekonomisk resursfördelning i grundskolan : En utvärdering av studieresultatsutvecklingen i kommuner med socioekonomiska resursfördelningssystem / Welfare Effects of Socioeconomic Resource Allocation in Primary and Secondary Education : An evaluation of the development of study results in municipalities with systems for redistribution of resources to primary and secondary schools based on socioeconomic factorsStjärnkvist, Alba, Norman, Tristan January 2017 (has links)
Sammanfattning En likvärdig utbildning ska vara en självklarhet i Sverige som kunskapsnation och demokratiskt föregångsland. Ändå ökar skillnaden i studieresultat mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. Sedan ett par år tillbaka har likvärdighet i grundskolan varit ett hett ämne i samhällsdebatten. År 2014 uppdaterades skollagen och det blev obligatoriskt för kommuner att ta hänsyn till elevers förutsättningar och behov vid fördelning av resurser till utbildning inom skolväsendet. Ett sätt att åstadkomma en mer jämlik utbildning kan vara att omfördela resurser inom kommunen efter elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Hittills har ingen bred utvärdering av sådana resursfördelningssystem gjorts utifrån om systemen bidragit till en förbättring av elevernas studieresultat. Inte heller har en jämförelse mellan olika typer av system gjorts. Detta arbete är därför en första ansats till att utföra en sådan utvärdering. Uppsatsen syftar till att utreda om kommuners socioekonomiska resursfördelningssystem för grundskolor är välfärdshöjande och att undersöka om olika typer av sådana system har olika stor effekt på välfärden. Med välfärdshöjande menar vi i uppsatsen en total ökning av studieresultat där eventuella sänkningar av vissa elevers studieresultat kompenseras av en större höjning av studieresultat för andra elever. För att uppfylla vårt syfte genomför vi en ekonometrisk analys, främst genom tidsserieregressioner och tester för strukturell skillnad. Vår studie visar att än har de socioekonomiska resursfördelningssystemen inte haft en bred påverkan på välfärden inom kommunerna. I fyra av de tjugo kommuner som ingick i vårt urval kunde vi se en trendförändring av studieresultat efter införandet av ett system. I två av dessa var trendförändringen signifikant positiv. I de andra två kommunerna var trend-förändringens riktning varken signifikant positiv eller negativ. Vi kan inte se någon skillnad i effekt av systemen beroende på vilka socioekonomiska faktorer systemet utgår från. Däremot får systemen större effekt ju längre tid kommunen använt socioekonomiska faktorer för att fördela en viss del av resurserna. I dess nuvarande form verkar socioekonomiska resursfördelningssystem inte vara tillräckligt kraftfulla verktyg för att kunna vända en negativ trend i kommuner med svaga socioekonomiska förutsättningar. / Abstract Equal education should be a matter of course in Sweden as a knowledge nation and a country with a highly developed democratic system. Nevertheless, the difference in study results increases between students with different socio-economic backgrounds. For the last couple of years this has been a hot topic in the public debate. In 2014, it became mandatory for the municipalities to take into account the pupils' prerequisites and needs when allocating resources to education within the school system. One way of achieving a more equal education could be to redistribute resources within the municipality according to students' socio-economic background factors. So far, no broad evaluation of such resource allocation systems has been made based on whether the systems have contributed to an improvement in study results. Neither has a comparison been made of different types of systems used. This thesis is therefore a first approach for performing such an evaluation. The aim of this thesis is to investigate whether municipalities' socio-economic resource allocation systems for primary and secondary school are welfare enhancing and to investigate whether different types of such systems have different impacts on welfare. With welfare enhancing, the thesis refers to a total increase in study results, where any reductions in the results of some students are compensated by a higher increase in study results for other students. To fulfil our purpose, we perform an econometric analysis, primarily through time series regressions and tests for structural differences. Our study shows that the socio-economic resource allocation systems have not yet had a broad impact on the welfare of the municipalities. In four of the twenty municipalities that were included in our sample, we could observe a change in the trend of study results after the introduction of a system. In two of these, the change in trend was significantly positive, which implicates on a welfare increase. In the other two municipalities, the direction of the change in trend was neither significantly positive nor negative. We cannot observe any differences in the effects of the systems depending on the socio-economic factors the systems are based on. However, the study shows that the systems give higher effect the longer time the allocation system has been in use. In their current form, socio-economic resource allocation systems do not appear to be sufficiently powerful tools to reverse a negative trend in municipalities with weak socio-economic conditions. / <p>Uppsatsen är de 50 första sidorna. Resterande sidor är bilagor.</p>
|
24 |
Integration genom nätverk : Om hur nätverk mellan den offentliga och privata sektorn kan förbättra arbetskraftsintegrationen.Granstrand, Oscar, Ahmed, Osman January 2017 (has links)
No description available.
|
25 |
Vad ska man mäta för att veta? : en studie av resursfördelningen inom Stockholms stadsbibliotek / What the heck should I check? : a study of the allocation of resources within Stockholm’s City LibraryIngdén-Ringselle, Britt-Marie January 2008 (has links)
The purpose of this master’s thesis is to study resource allocation among district libraries within Stockholm’s City Library (SSB) on three different occasions – 1996, 2001 and 2005 – and to examine whether there exist any inconsistency between the state of the allocation of resources and what might be considered reasonable. During the course of the study, it became apparent that some measurements are more relevant than others when determining whether the allocation of resources is reasonably fair. The most relevant ratio is the share of net cost per capita in relation to population and the population’s composition of children, youngsters and persons with foreign background as a result of relevant political governing documents giving priority to these three groups. The discerned pattern is that a majority of those libraries that over the years have functioned as superior or coordinated libraries have - in relation to their share of the population and regardless of the population’s composition - had a consistently higher share of resources. Those libraries participating in the district board attempt have had a higher share. A third group is a small number of branch libraries which when threatened with closure have been saved by local opinion mobilizing and which where subsequently awarded a nominally larger share of available resources. It would appear to be the case that some libraries within SSB have ended up in bad and good circles, respectively, in terms of resource allocation as was the case in Anna Rydén-Hamström’s study 2003 of libraries in the municipality of Uppsala. / Uppsatsnivå: D
|
26 |
Forskningsevaluering av humaniora. En diskursanalys av den aktuella debatten i Skandinavien / Research Evaluation in the Humanities. A discourse analysis of the ongoing debate in ScandinaviaWästlund, Elin January 2010 (has links)
This master’s thesis aims to analyze the ongoing debate in Scandinavia on research evaluation of the humanities. This field of research uses bibliometrics, quantative analysis of bibliographical units as a research assessment tool. In recent years evaluative bibliometrics has been an increasingly used method. In Scandinavia, governments have introduced new funding models for research in higher educational institutions. The change consists of the way the research funding is distributed. The analysis has principally been based upon articles in periodicals connected to universities. Discourse analysis has been used to analyze the design of the debate, and to outline which discoursive formations that could be perceived. The discoursive formations have then been related to earlier research and citation theory. The result of the analysis is that bibliometrics for learning purposes represent a value of supporting researchers’ activity. Citation analysis is not yet possible to apply on research of the humanities because lack of data in this area. Publications are not always indexed and documented, hence the lack of data. In the new funding models, internationalization of the humanities is advocated despite that earlier research shows that it has negative consequences for the humanities.
|
27 |
Två sidor av samma mynt : - en studie om styrning och resursfördelning i den kommunala respektive fristående gymnasieskolanMax, Anna, Richter Palm, Sandra January 2009 (has links)
<p>Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om.</p><p>Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas.</p><p>Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan.</p><p>Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel.</p><p>Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.</p>
|
28 |
Två sidor av samma mynt : - en studie om styrning och resursfördelning i den kommunala respektive fristående gymnasieskolanMax, Anna, Richter Palm, Sandra January 2009 (has links)
Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om. Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas. Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan. Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel. Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.
|
29 |
Ersättning på likvärdiga villkorFrode Blomberg, Agneta, Lindström, Kerstin January 2006 (has links)
Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor. Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.
|
30 |
Ersättning på likvärdiga villkorFrode Blomberg, Agneta, Lindström, Kerstin January 2006 (has links)
<p>Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.</p><p>Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.</p>
|
Page generated in 0.0873 seconds