Uppsatsen utgår från politisk kommunikation och syftet är att exponera politikernas strävan att styra väljarnas åsikter. Eftersom Sverigedemokraterna är nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att påverka väljarnas åsikter genom retorik och politiska texter är intressanta därför att de, på ett subtilt sätt, kan övertala väljarna genom rätt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vår problemformulering är: På vilket sätt använder Sverigedemokraterna retorik i frågorna invandring och ålderdom för att nå ut med sina politiska åsikter? Uppsatsens teoretiska ram utgår från politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear. De senare kom att bli det största sambandet mellan teorin och analysen. Studiens metod är en kvalitativ textanalys där målet var att visa vad Sverigedemokraterna pratar om och hur de pratar om det (kvalitet), inte hur ofta (kvantitet). För att lättare hitta dolda påverkansfaktorer är textanalysen indelad i en retorisk del och en propagandadel. Empirin består av informationsmaterial med Sverigedemokraternas nationella organisation som avsändare och behandlar två av Sverigedemokraternas hjärtefrågor: invandring och ålderdom. Analysen innefattar sju texter från hemsidan och sex texter från det tryckta materialet och lägger vikt vid innehållet i empirin. Våra resultat visar att Sverigedemokraterna förkastar de andra riksdagspartiernas politik för att få läsaren att distansera sig från dem och istället känna samhörighet med Sverigedemokraterna. Partiet använder propaganda genom att förenkla, förstärka, förtäta och förkläda texterna. På så sätt påverkar de läsaren till att göra egna tolkningar som förhoppningsvis gynnar partiet. Forskningsprocessens största upptäckt är att Sverigedemokraterna använder sig av strategin Politics of fear. I det empiriska materialet väcker partiet många starka känslor hos läsaren, framförallt hennes rädsla för det okända och inför framtiden, för att sedan skapa trygghet genom att själva ha lösningen på problemen. Inom Politics of fear är det vanligt att måla upp överdrivna hotbilder som får läsaren att känna större rädsla än hon egentligen behöver. Vi har i studien identifierat internationella och nationella hot och tryggheter som Sverigedemokraternas bärande innehåll i Politics of fear.

Posters had their breakthrough in 1830-1840’s all thanks to the lithographic printing technique. The poster was used as an advertising tool. In this essay, we have looked at which semiotic and rhetorical elements that are found in today’s Swedish movie posters. What kind of image and text elements does the poster use and with what function? With what and how do they persuade the audience that the movies are interesting and worth seeing? We have taken the most popular Swedish movies between 2001 and 2010, one for each year, going by the statistic found at the website of the Swedish Film Institute. We have first analyzed using a semiotic perspective (signs, codes, denotation, connotation and myth combined with Giddens´ lifestyle sectors). Then we have used a rhetorical perspective using the three persuasion categories: ethos (credibility), logos (logical) and pathos (emotional). The posters vary in their way of using different elements and tactics trying to interest audiences and communicate the intended information. Iconic pictures of people are important carriers of emotional bound codes. Symbolic signs communicate the title and names of participators. Some posters rely on the names of the actors and writers (ethos) while others focus on communicating the story (logos). Pathos is used to set the mood to connotate the genre. Every poster has its strengths and weaknesses. Promoting the strengths in the right way and finding a balance is key.

Uppsatsen handlar om retoriken i tv-spel. I tv-spelsforskningen pågår en debatt mellan ludologin och narratologin där ludologin menar att spel ska ses som spel och inget annat – exempelvis som en fotbollsmatch där spelet självt är det huvudsakliga innehållet och där ingen frågar efter ytterligare mening. Narratologin menar att spel i grunden är berättande eller bär på berättande drag – att en fotbollsmatch följer en överskådlig dramaturgi och berättande mönster. I denna uppsats för jag in retoriken till denna diskussion. Spel idag är ofta en blandning av regelbaserade spelmoment och ett narrativ, och denna blandform bär på sin egen retorik. Genom att analysera tv-spelet Uncharted 2 via klassisk retorik vill jag åskådliggöra de övertygande grepp som spelet har gemensamt med äldre kulturformer och den muntliga kulturens särdrag som de definieras av Walter J. Ong. Syftet är att hitta ”tv-spelets retorik” – den retorik som används inom spelet för att göra spelet självt spelbart, attraktivt, övertygande, meningsfullt och underhållande för spelaren.

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten? I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse. Dessa diskurser tar upp den unga konsumentens situation och levnadsvillkor, retorikens betydelse för hur man påverkan konsumenterna och användandet av kommunikationsmedel för att nå målgruppen.

This essay is about exploring the rhetorical business negotiation process. The aim has been to find out how skilled salespeople stand out, and what rhetorical means they use to convince the other party. For this study, a qualitative research interview was applied and altogether five vendors in three different industries were interviewed. The fundamental theory of the essay is based on classical rhetoric. From that I have chosen the specific parts that I have found useful to discuss negotiation and sales processes. The results show that there is not a one single rhetorical approach that is essential to convince the other party. Instead, it is the combination of the rhetorical strategies that make the other party feel that the decision they make is good. The most prevalent and also the most favorable strategies that the sellers were using when they managed to convince the other party was: aptum, actio and active silence.

The purpose of this essay is to examine at how to portray characters in the stories and narratives which depicts one of these children's books and if they really have something to ethnicity and its identification to be done. The Research questions is: What are the different identification markers given, to the reading child in the books, which might indicate that the story depicts people of different ethnicities? How are the characters portrayed in the story and which role is assigned to the main character? What story is portrayed and is it relevant to an identifier can occur? The conclusions of the five children's books shows that it is important with identifications markers, to show that there are different ethnicities. For example the analysis revealed the specific features of the illustrations and how the books portrayes someone with a different ethnicity and cultural background as something exotic. In the texts, the analysis showed how it occurred ethnic differences, by explicitly demonstrating differences between the characters. It was found that the characters were produced mostly as good, happy, curious, suspicious and unsympathetic. Common to all the main characters was that they had been placed, in one for them unusual context and that they were trying to assimilate to the new situations. Depictions consisted of realism and fiction. What emerged here was that most of the stories themselves were not carrying identification purposes, most of the stories needed help with the identification markers from the illustrations, so that the reading child could understand the themes it was about. The methods used in the studies are narratology, semiotics and critical discourse analysis. In particular, I looked at the propositions, inferences, icon, index and symbol.

Denna uppsats, som har sin teoretiska utgångspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framväxande genre. Den politiska bloggen, kan sägas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhängare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktäriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation på. Vårt syfte med denna studie är att försöka förstå den form som den politiska kommunikationen på den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det några specifika kännetecken som kan karaktärisera just den politiska kommunikationen på den politiska bloggen? Målet är att kunna utforska den till synes framväxande genren och dess beståndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfär. Den teoretiska ram vi har valt att arbeta med utgår ifrån teorierna kring kommunikation, genre och retorik. Men vi har också försökt att se den politiska bloggens konsekvenser ur ett opinionsbildningsperspektiv. Dessa teorier har sedan angripit de utvalda politiska bloggarna i en kvalitativ metod där materialet har bestått av fyra politiska bloggar. Utöver att den politiska bloggen har en funktion som tenderar, genom kronologisk publicering, att likna en ordinär dagbok, så visar resultatet att den politiska bloggens framväxande genre gestaltas av en ironisk och sarkastisk kommunikation. Den politiska bloggens kommunikation sätter författaren på ”höga hästar” och ger utrymme för smutskastning och förlöjligande av andra. De politiska bloggarna är, trots sitt politiska syfte, också en mediekanal som ger möjlighet till personifiering. Genom bilder och generell personlig gestaltning finns det möjlighet att visa att det finns en person bakom det politiska budskapet. Detta kan därför ses förstärka ethos i den politiska kommunikationen. Ytterligare förstärkning av inläggens relevans görs genom både länkning till andra bloggare men framförallt till journalistiska källor. Detta kan ses vara en länkning som förstärker en trovärdighet men också en länkning som skapar en relation med journalister. Denna relation kan vara en ingång i den lilla sfär som tenderar att skapa en intern cirkel som i sin tur ger en ingång i opinionsbildningen. Vi avslutar studien i en diskussion som mynnar ut i att den så välrenommerade gräsrotsjournalistiken förkastas då det krävs att bloggaren tar sig in i den elitistiska cirkeln för att kunna agera opinionsbildande. Den framgångsrike bloggaren är därmed endast till för några få nätverksbyggande och retoriskt kommunikativa personer.

Spotify är en laglig musiktjänst som startades år 2006 mitt i den heta debatt om olaglig fildelning. I vår uppsats vill vi undersöka hur företaget använder sociala medier och specifikt bloggen i sin marknadsföring; vilken bild de förmedlar till sina användare och hur de förmedlar denna bild. För att kunna besvara dessa frågor följde vi Spotifys blogg under tre månader år 2009; januari, maj och oktober, totalt 68 inlägg. Vi undersökte inläggen genom en kvalitativ textanalys och med retorik som främsta teoretiska utgångspunkt. Först systematiserade vi inläggen i fem kategorier utefter nyckelord från inläggen, för att sedan undersöka textens kontext, disposition, argumentation, ar-gumentationsmedel och stil.Utifrån analysen kan vi dra ett flertal slutsatser. Vi kan se att bloggen skapar en bild av Spotify som ett företag på uppgång i en hård bransch samt att de står för nytänkande och fokuserar på musiken och konsumenten, inte på att tjäna pengar. Vi kan självklart inte uttala oss om blogginläggens ärlig-het, men vi kan anta att de har en strategi för varför och på vilket sätt de ska kommunicera med läsarna genom bloggen och att de liksom andra företag är på marknaden för att tjäna pengar, om än på lång sikt. Vår slutsats när det gäller vilka metoder de använder för att visa den positiva bilden av företaget är att texten är personlig och genomtänkt och uppmanar till interaktion. Vi kan också se tydliga skillnader mellan olika kategorier av inlägg; vissa inlägg är till för att skapa en relation med läsaren medan vissa har som mål att demonstrera mervärde och att sälja tjänsten i sig. Dessutom innehåller inläggen en väl genomtänkt argumentation och tes. Vi anser att bloggen är en effektiv mötesplats för användare och anställda på företaget, och att den i hög grad har bidragit till att spri-da budskapet om Spotify som ett framgångsrikt företag.

Sammanfattning I organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem. Uppsatsen utgår främst från teorier om "news management", det vill säga tekniker och strategier som används för att påverka vad som blir nyheter och hur de utformas. Andra utgångspunkter är forskningen om propaganda, mediernas dagordningsmakt, mediernas retorik samt semiotik kopplat till nyhetsbilder. Den metod som valdes var en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag där även retoriska grepp och bilder analyserades. Undersökningen omfattade 324 artiklar om organisationerna från tidningar, tidskrifter och deras webbplatser samt etermediernas webbplatser, från februari 2009. Resultaten bekräftade att mediebilderna av organisationerna var präglade av mediernas urval och vinkling av olika nyhetshändelser. Men också att organisationerna till viss del hade påverkat de egna mediebilderna i positiv riktning genom "news management" i form av planerade pressaktiviteter. Mittuniversitetet hade initierat 16 procent och Scan 31 procent av de undersökta artiklarna, av vilka merparten var positiva. Uppsatsens sätt att använda en utökad version av en modell för news management kan vara av praktiskt värde, både för att göra kritiska granskningar av medierna och för pr-praktiker som vill göra fördjupade uppföljningar av organisationers mediearbete.

The gift of speech or skill in relation to conditions? is a qualitative interview survey of ten students’, in the upper secondary school, experiences of oral presentation in the classroom. The purpose of the study is to research how rhetorical previous knowledge, verbal interaction in the classroom and speech anxiety and speech tendency affect the experience of oral presentation.       The result shows that rhetorical previous knowledge has a positive affect on how oral presentation is experienced. Larger previous knowledge generates a more positive experience of oral presentation. The results also show that many of the students have a theoretical knowledge about outline, introduction and conclusion but lack the ability to practically use their theoretical knowledge in their oral presentations. The results also show that many students are experiencing a shortage of rhetorical education.       In the classroom culture signified by verbal interaction and dialogue, the students are more encouraged to perform an oral presentation, than in the classroom culture signified by one way communication. The results also show that response often is given orally by the teacher and less often in writing. Response from other classmates is unusual.      Students’ speech anxiety and speech tendency affect how most students are experiencing discomfort in some way or another in relation to oral presentation. The background to this discomfort are most commonly related to the performance in front of classmates, the self-image or self-esteem but also being assessed by classmates or the teacher. Two other variables were found in the survey, that of the desire of knowing the audience or not and that of the size of the audience.      Oral presentation is important to master both in school but also in real life. The common strategy for development of verbal interaction seems to lay in the actual performance only. Students are not handed other occasions to practice. At the same time students are graded on their performances without having any previous knowledge. Awareness about oral cultures in the classrooms and about the background of students speech anxiety are important for their development of verbal interaction in any form, and it is also important to vary the size of the group and the kind of audiences.