When is it acceptable to make fun of religion, and when does it become disrespectful? On January 7, 2015, the headquarters of the French satirical news paper Charlie Hebdo was subjected to a terrorist attack that claimed the lives of 12 staff members, due to the publishing of caricatures picturing the prophet Muhammed. The reactions that followed the attack circled around two perspectives; the importance of freedom of expression and the obligation to show respect for certain institutions and traditions in society. How come the caricatures can elicit such completely different reactions? This is the question that this thesis uses as a starting point for the examination of the subject caricatures and satire. The thesis examines caricatures and satire from a rhetorical perspective. It distinguishes four rhetorical aspects of caricature, and discusses if these rhetorical aspects can be what makes the difference regarding how provocative a drawing is considered. The thesis then uses the four rhetorical aspects found, to analyze two caricatures from the French satiric magazine Charlie Hebdo.

I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet. Utifrån empiriska studier, teori och riktlinjer har jag skapat ett nytt informationsmaterial som är skrivet med ett retoriskt tilltal med pathosargument i kombination med klarspråk. Utifrån klarspråks riktlinjer har jag ökat begripligheten och målgruppsanpassningen i texten och genom pathosargument vill jag locka till läsning. Detta kan ersätta det informationsmaterial Arbetsförmedlingen ger ut idag vid inskrivning och är för målgruppen anpassad så att läsbarhet och läsvärdet har ökat. / I’ve studied plain language and rhetoric in government agency texts and have limited the focus of this study to the information brochure Välkommen till Arbetsförmedlingen that jobseekers get after registration at Arbetsförmedlingen. This information brochure is available for everyone who recently registered at Arbetsförmedlingen, no matter age, or what needs or conditions they have. The purpose with my study is therefore to promote readability and reading value in Arbetsförmedlingens information brochure for the target group young jobseekers between 19-25 years of age. I have used three methods in my study; a text analysis, a semi-structured focus group and a hidden observation. The purpose of this was to see how the context affects Arbetsförmedlingens information brochure and how readable it is to the target group, even to explore how young jobseekers reason about their needs, professional future dreams and how they relate to the information. Based on empirical studies, theory and guidelines, I’ve created a new information brochure that is written in plain language, combined with a rhetorical form of address and pathos arguments. Based on plain language guidelines I have created a text that has increased readability, and with pathos arguments try to attract reading. This information brochure is adapted to the target group and therefore increases readability and reading value, and may replace the information that Arbetsförmedlingen hands out today.

En retorisk analys av Johan Vilhelm Snellmans och Malla Silfverstolpes följdskrifter till Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an.

No description available.

The aim with this essay is to cast a light upon the brainwashing carried out by the totalitarian Party in George Orwell’s dystopian novel, 1984, and induce a deeper understanding of its persuasive effect on Winston Smith, the main character. Winston passionately hates the Party and its leader Big Brother who govern the country Oceania in which he lives. However, after having undergone brainwashing that also includes torture, Winston surrenders to the ideology of the Party and at the end of the novel his hatred towards Big Brother has turned to love. In order to understand Winton’s conversion I carry out a close reading of the novel and apply the three rhetorical means of persuasion, ethos, logos and pathos, to the novel and demonstrate when and how these appeals are used on Winston. Against this rhetorical background the analysis shows that the Party’s usage of rhetorical appeals can explain why the brainwashing works successfully in its persuasive aim. This result also demonstrates that these three appeals play a prominent role over a course of several years in the Party’s indoctrination of Winston. Additionally, the presence of rhetoric proves that there is more than Winston being tortured to his conversion. Thus, Winston is not only tortured into repeating the principles of the party, he is also persuaded into actually believing in them and loving Big Brother by the Party’s strategic appeals to ethos, logos and pathos. / Syftet med detta arbete är att belysa hjärntvätten utförd av det totalitära Partiet i George Orwells dystopiska roman, 1984, och bidra till en djupare förståelse för dess övertygande effekt på huvudkaraktären Winston Smith. Han hatar innerligt Partiet och dess ledare Storebror som styr landet Oceanien, i vilket Winston lever. Efter att ha genomgått hjärntvätt, som också innebär tortyr, överlämnar han sig dock till Partiets ideologi och i slutet av romanen har hans hat för Storebror vänts till kärlek. För att förstå Winstons omvändelse analyserar jag romanen utifrån de tre retoriska övertalningsmedlen, ethos, logos och pathos och påvisar när och hur dessa används mot Winston. Mot denna retoriska bakgrund visar analysen att Partiets användning av dessa medel kan förklara varför hjärntvätten lyckas. Resultatet visar också att dessa medel spelar en viktig roll över en längre period i Partiets indoktrinering av Winston. Dessutom visar närvaron av retorik att hjärntvättens utfall inte endast är avhängigt Partiets tortyr. Winston är således inte enbart genom tortyr tvingad till att repetera Partiets ideologi, han övertygas också att tro omfatta denna och att älska Storebror genom Partiets strategiska användning av ethos, logos och pathos.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga. Vidare diskuteras likheter och skillnader i materialet från 2010 och 2014 och vem målgruppen kan tänkas vara, för att se åt vilket håll utvecklingen gått. Teori & metod Teori inom semiotik och retorik används tillsammans med teorier om politisk kommunikation för att besvara frågeställningarna. Filmerna anlayseras med verktyg som logos, ethos, pathos, genus deliberativum, konnotaion, kommutationstest och intertextualitet från fälten. Analys & slutsats Analysen redogör för en mycket pathos-betonad första valfilm 2010, de andra ses som mer ethos- och logos-betonade. I slutsatsen diskuteras att det skett en utveckling av vilka som är "vi" och "dom". Kommunikation har även gått från väldigt explicit till mer implicit. Detta säger dels något om hur bilden av mottagaren förändrats men kan även vara en strategi för att få en mjukare framtoning. Förändringarna visar på en professionalisering av Sverigedemokraternas kommunikation där filmerna från 2014 har två målgrupper: "Jimmie – på riktigt": stärka etablerade relationer och "Låt er inte tystas": vinna över skeptikerna. Nyckelord: Sverigedemokraterna, valfilm, retorik, semiotik, ethos, pathos, logos, Jimmie Åkesson, strategi, argumentation, implicit, explicit.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge – as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg – can contribute to the understanding of deliberative democracy. The study is in part a comparison between the rhetorical theory of knowledge and the academic debate about the epistemic dimension of deliberation.  The rhetorical view on knowledge provides an argument that supports the deliberative model without the need of a procedure-independent standard to measure the quality of outcomes. By using Maria Wolrath Söderberg’s understanding of topos as knowledge-producing the study shows that the rhetorical emphasis on language can contribute with a new understanding of why the deliberative ideal is preferable to other models of democracy.

Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jämställdhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under våren 2012. Med hjälp av pragmadialektiken utläses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa på debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstår tydligast. Det första är brott mot relevansregeln vilket innebär att man undviker obekväma frågor genom att flytta fokus till något annat. Även brott mot avslutningsregeln är vanligt förekommande och betyder att man oavsett debattens utgång vägrar att överge sin ståndpunkt. Den tyngsta slutsatsen är att brott mot regeln för argumentschema förekommer hos alla debattörer och detta innebär att man drar generella slutsatser om motståndarsidan utan tillräckligt starka grunder.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv. Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt. Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image. Narrativen utvärderas slutligen efter hur funktioner, ethos och argument kan skapa trovärdighet hos mottagarna i förhållande till kontexten. Resultat: Bolagens berättelser har effekten att framkalla känslor som spänning, samvaro och trygghet. För att stärka argumenten för sin verksamhet lånar bolagen auktoritet från andra trovärdiga instanser. Genom att framhäva sina ansvarsroller i berättandet, kan de upplevas ha en moralisk karaktär, välvilja och klokhet. Dessa tre dimensioner skapar enligt Jens Kjeldsen trovärdighet hos ethos och en positiv image hos publikens uppfattningar. I artefakterna finns också element som inte är konsekventa med trovärdigheten och ansvaret som deras ethos bär. Det framgår bland annat i sättet att framhålla monopolen som unika, med en defensiv hållning till andra aktörers vilja att ta sig in på marknaden. Narrativen har dessutom en tendens att framföra argument eller slutsatser som saknar vissa belägg och kan därför tolkas som att de har ett starkt påverkanssyfte. Dessa aspekter gör att de mister en del av sin trovärdighet och ärlighet, eller autenticitet. Diskussionen tar även upp fragment ur forskning om PR och CSR, hur trovärdighet kan uppnås hos organisationer i det kommunikativa arbetet.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll som missionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys av tolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om sociala verkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak till religiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformat för att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter på en religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av en idealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!. Denna innehåller bland annat en religiösa bakgrund i form av en stark gudstro, en otrygghet gentemot omvärlden, otillfredsställande sociala förhållanden med mera.