The first of April, the day of the year everyone go on needles and wondering who will fool you today. Every year at least the mass media try to create an inventive, or less inventive news about something that may became a topic that everyone talks about. Sometimes an April joke becomes a classic one and something that will be remembered a long time after. Therefore, this study will contain a qualitative text analysis on the famous Swedish April joke from 1962, which was about to pull over a nylon stocking over the television to create color TV. A classic, that even the younger generation knows about and is the second-best April joke in the world. We, in this study group belongs to the younger generation which has become a challenge to analyze this April joke which is 56 years old and were before our time. That's why the context of the 60’s has been an important part of this study to have an opportunity to get in to that situation and understand the context. This study is going to analyze which rhetorical means in conjunction with the context that has affected this April joke in the way it did, and with help of rhetorical analysis, study how the theory was used and had an impact on the successful joke. The rhetorical analysis will mainly focus on the arguments used in the April joke, and also the visual language such as body language and the way of talking. The study will make observations in the context, how society and the population looked up to the media and its responsibility for the people. A central part of the context will be the new media, television, that quickly developed during the current decade. Public service with power over the television gave together an important position and a big part in the April joke’s significant context. Our analysis shows good reasons to believe that rhetoric and its arguments are a prerequisite for succeeding in reaching such type of message, and that the position of public service and television at that time had a major role in how April jokes became a general topic and perhaps gave color TV a chance earlier than was meant in Sweden. All those elements together will prove to be a major part of the successful April joke, and through our analyze we find the answer to our question. Discussion and conclusion explain the positive and negative aspects of the analysis and what it has come to, and put it in relation to the context. The study presents interesting topics and suggestions on future research that have emerged after the work has been completed.

Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor. Skillnaderna är tydliga både vad gäller frekvens och vilka typer av metaforer som partiledarna använder vid de olika politiska frågorna. Det är dock svårt att entydigt visa att skillnaderna i metaforbruket skulle vara ideologiska.

Denna uppsats handlar om reklam som en form av retorik. Syftet är att studera förekomsten av retoriska strategier i reklamannonser samt att studera om det skiljer sig mellan produktannonser och tjänstannonser. Utifrån den retoriska vetenskapen studeras ethos, logos och pathos i formen som olika typer av övertalningsstrategier. Urvalet består av 30 reklamannonser från tidningen Metro.  Resultatet visar att det förekommer retorik i 15 av 30 annonser och att det skiljer sig markant mellan produkt- och tjänstannonser. Tjänstannonser innehåller mer än fyra gånger så många retoriska argument jämfört med produktannonser. Den vanligaste retoriska strategin i produktannonser är pathos medan den vanligaste retoriska strategin i tjänstannonser är ethos.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barnskötares tal kring nyanlända barn och familjer i förskolan. Följande forskningsfrågor har ställts; 1. Vad framträder i förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan? och 2. Hur framställs nyanlända barn och familjer i förskolan utifrån förskollärares och barnskötares uttalanden? Studien tar sin utgångspunkt i forskning som pekar mot att nyanlända ger uttryck för utanförskap samt att förskollärare och barnskötare ger uttryck för kulturella och språkliga hinder där en tanke om ”vi och dem” framträder. En kontrast kan här urskiljas i relation till förskolans uppdrag kring skapandet av en tillitsfull relation mellan förskola och hem samt förebyggande av diskriminering. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Diskurspsykologi har valts som analysmetod med tolkningsrepertoar, retorik samt positionering som analysverktyg. För att producera empiri till studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare och tre barnskötare deltog, verksamma på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att det genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder tolkningsrepertoarer vilka presenteras som tre teman; Nyanländas otrygghet, Nyanländas ovetande och Nyanländas ovillighet. Ur förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder därtill retoriska strategier samt positioneringar av nyanlända barn och familjer. Genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framställs nyanlända barn och familjer som innehavare av trauman i bagaget, som oförstående kring förskolans regler och som obenägna att följa dessa uppsatta regler inom förskolans ramar.

En del forskning påvisar att en orosanmälan utförs på olika grunder och det upplevs som bekymmersamt att veta när en orosanmälan bör göras. Annan forskning indikerar att förskolepersonal har brist på kunskap och känner en osäkerhet kring anmälningsplikten. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring anmälningsplikten i förskolan. Den forskningsfråga som ligger till grund för det här arbetet är: Vilka fördelar och nackdelar med förskolans rutiner lyfter förskolepersonal fram i sitt resonemang om anmälningar till socialtjänsten? Det här arbetet är gjort med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Det material som använts till intervjutillfällena har varit ljudinspelning och anteckningar. Materialet har sedan transkriberats för att arbeta fram resultat och analys. Arbetets resultat har delats in i fyra olika tematiseringar och har sedan analyserats med hjälp av olika analysverktyg som tolkningsrepertoar, retorik och effekt. Det framkom att det inte, på de fyra förskolor där förskolepersonal intervjuats, fanns en handlingsplan kring tillvägagångssättet då ett barn far illa. Ett stort ansvar läggs på förskolecheferna att utföra orosanmälan. Det råder delade meningar kring i vilket stadie en orosanmälan bör ske, där somliga vill ha konkreta bevis medan andra menar att det är tillräckligt med en misstanke för att utföra en orosanmälan. I intervjuerna framkom även att förskolepersonalen som medverkat känner en viss osäkerhet kring en orosanmälan om ett barn far illa. Förskolepersonal är en av de yrkeskategorier som arbetar i frontlinjen med barn, vilket innebär att de har bästa förutsättningarna för att få syn på om barn far illa. Då personal känner osäkerhet kring anmälningsplikten är det av betydelse att synliggöra varför, för att skapa lika förutsättningar för alla barn.

This essay was written in order to elucidate how the priests-to-be and working priests experience the preparation for preaching during their training and if their identity as preachers depends on their preaching; how they refer to rhetoric and what the preparation training looks like. There is no Swedish research within this field, and even the existing international studies concentrate mostly on writing preparation within other occupations, e.g. economics, health care and public sectors. These studies also show that there are several discrepancies between the university preparation for professional writing and speaking and the professional discourse. In order to carry out the investigation the author has interviewed priests-to-be and working priests and examined the syllabi for homiletics and rhetoric. The result of this analysis offers a better insight into the nature of the training in preparing sermons that Swedish priests obtain during their professional education. The author refers to the results of other scientific investigations concerning preparation for professional writing and speaking and concludes that there are similar difficulties within the priest training, e.g. the discourse and the receiver of the sermons produced within the vocational training differ from the ones in the professional live. The investigation shows even that the training has changed during the last decades, from being theoretical towards a more practical one, with a stronger link to rhetoric. Since both priests-to-be and working priests agree that their professional identity is highly dependent on their preaching, the preparation they obtain within the university training seems insufficient. A possible solution to this problem could be longer practical vocational periods and additional practical training ingrained in the professional discourse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefredaktörerna för livsstilsmagasinen Cosmopolitan, som är ett magasin för kvinnor, och Slitz, som är ett magasin för män, väljer att presentera sig själva i sina ledarspalter. Materialet som har använts är en ledarspalt från varje magasin. Den metod som har använts för att analysera texterna är huvudsakligen en topik­analys, med stöd av en textanalys. Även fotografierna som hör till spalterna har analyserats. Resultatet av undersökningen visar att de bilder chefredaktörerna ger av sig själva i hög grad bygger på gamla könsroller. Cosmopolitans chefredaktör tenderar att förminska sig själv, me­dan Slitz chefredaktör försöker framställa sig i så god dager som möjligt. Det finns även några inslag i texterna där chefredaktörerna tydligt går ifrån könsrollerna. Exempelvis visar Cosmo­politans chefredaktör en villighet att lämna en trygg anställning för en otryggare frilanskarriär, och Slitz chefredaktör skriver mer om sina känslor än Cosmopolitans chefredaktör gör.

Syftet med arbetet var att analysera på vilket sätt företag kommunicerar gentemot bloggare i marknadsföringssyfte, i de fall där kommunikationen misslyckats eller uppfattats som negativ av bloggarna. Genom att med hjälp av metoder för brukstextanalys titta på retoriken och argumentationen i åtta mail som skickats från företag till bloggare, drogs slutsatsen att många av mailen saknade tyngd, både retoriskt och argumentatoriskt. Många av mailen saknade tematisk koppling till den adresserade bloggens nisch och i vissa fall stred även meddelandet mot marknadsföringslagen. Fyra bloggare har varit med och bidragit med material, och dessa har även fått fylla i ett frågeformulär, för att ge sin subjektiva åsikt kring mailen de mottagit. Bloggbyrån, en PR-byrå specialiserad på kommunikation företag och bloggare emellan, utgör också en del av arbetet i form av en intervju med byråns VD (Mats Lindborg), som berättar om Bloggbyråns arbetssätt och hur de anser att kommunikationen bör se ut när företag ska kontakta och samarbeta med bloggare i ett marknadsföringssyfte.

Female genital mutilation is a deep rooted tradition that occurs in many parts of the world. Immigration has increased the number of genital mutilation within the country's borders. Genital mutilation can present problems both physically and mentally. The student health department in Linköping municipality actively works to educate schoolchildren about genital mutilation. They need a brochure which will be available to school nurses in their work and in waiting rooms in connection with the school nurses' reception in primary and secondary schools in Linköping. This work is about practicing principles of visual rhetoric and information design, in order to inform about genital mutilation as well and motivate they in need, to seek help. Interviews, tests and theories have resulted in a design proposal for the brochure. / Kvinnlig könsstympning är en djupt rotad tradition som förekommer i flera delar av världen. I och med invandringen har antalet könsstympade inom landets gränser ökat. Könsstympning kan innebära problem både fysiskt och psykiskt. Elevhälsans medicinska del i Linköpings kommun arbetar aktivt med att upplysa skolungdomar om könsstympning. De är i behov av en broschyr som ska vara tillgänglig för skolsköterskor i deras arbete samt i väntrum i anslutning till skolsköterskornas mottagning i grund- och gymnasieskolor i Linköping. Det här arbetet går ut på att praktisera principer för visuell retorik och informationsdesign, i syfte att informera om könsstympning samt mana drabbade att söka hjälp. Intervjuer, utprovningar och teorier har resulterat i ett designförslag till broschyren.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en tidning som Aftonbladet handskas med frågan om det globala miljöhotet; vilka känslor de appellerar till genom sin kampanj i både text och bild. Material som analyseras i uppsatsen är Aftonbladets serie om det globala miljöhotet. Den innehåller artiklar om såväl obefintliga snögubbar i framtiden och ett översvämmat Stockholm som skövlad regnskog och den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore´s egna miljötips. Kampanjens ständiga maning var att skriva på ett upprop på Aftonbladets hemsida och på så vis avge fem löften för att bli en bättre miljövän. Den visuella argumentationen analyseras och kommer bland annat att visa på en stark tonvikt på känsloargument.